«Читайте по-шведски»

Нина Евгеньевна Погодина

ЧИТАЙТЕ ПО-ШВЕДСКИ (на шведском языке)

В пособие вошли отдельные рассказы и отрывки из книг современных шведских писателей. Тексты незначительно сокращены и адаптированы. Пособие содержит комментарии и пояснения к текстам, а также упражнения на понимание текста и развитие навыков чтения и разговорной речи.

ПРЕДИСЛОВИЕ

После выхода в 1963 г. "Книги для чтения по шведскому языку", составленной H. E. Погодиной и А. А. Хадеевой-Быковой, прошло более двадцати лет. "Книга для чтения по шведскому языку" в настоящее время стала малодоступной. В связи с этим возникла необходимость либо переиздать ее, либо создать новое учебное пособие, которое, с одной стороны, имело бы характер книги для чтения, а, с другой, содержало бы необходимые комментарии, а также в достаточном количестве упражнения на активизацию лексики, почти отсутствовавшие в старом пособии.

Настоящее учебное пособие не следует рассматривать как литературную хрестоматию или антологию шведской литературы. Это, в первую очередь, учебное пособие для лиц, изучающих шведский язык в высших учебных заведениях под руководством преподавателя или самостоятельно. Пособие предусматривает расширение и обогащение словарного запаса учащихся, повторение слов, устойчивых словосочетаний и грамматических конструкций, пройденных при изучении "Практического курса шведского языка" H. E. Погодиной (2-ое изд., М., 1979), а также работу по развитию разговорных навыков учащихся.

С точки зрения текстов, включенных в пособие, это сборник разнообразных по стилю, языку и тематике рассказов и отрывков из произведений, которые в большинстве своем принадлежат перу современных шведских писателей. Автор пособия стремился отобрать рассказы и отрывки из произведений наиболее известных писателей, по творчеству которых можно получить определенное представление о шведской литературе в целом.

Большинство предлагаемых в пособии текстов на русский язык не переводились. Почти все тексты несколько сокращены. Адаптации подверглись сложные в грамматическом отношении конструкции и некоторые синтаксические обороты; ряд трудных лексических выражений заменен более простыми.

Мы исходили из того, что слишком длинные отрывки ослабляют внимание учащихся и затрудняют работу над текстом. Сокращению подверглись стоящие в стороне от основной фабулы произведения детали, содержащие большое количество описаний или слишком много специальной терминологии, не представляющей особого интереса для овладения живой шведской речью. Отсутствие опубликованных переводов на русский язык, с нашей точки зрения, будет способствовать более интенсивной работе учащихся над текстом, так как исключает возможность1 использования перевода для понимания смысла.

Среди предлагаемых текстов имеются рассказы и отрывки с увлекательным сюжетом, динамичные, легко поддающиеся пересказу. Имеются также психологические и проблемные рассказы, которые могут служить материалом для дискуссии и других видов работы.

В пособие включены произведения различных авторов: С. Лагерлёф, С. Дагермана, П.-О. Сундмана, Г. Лубротена, С. Мальмберга, И. Лу-Юханссона, И. Чельгрена и многих других.

Тексты расположены в порядке алфавитной последовательности фамилий авторов.

Каждый рассказ или отрывок из произведения сопровождается комментарием трудных для понимания лексических и грамматических явлений, вопросами к тексту и некоторым количеством упражнений на закрепление лексики.

Для лиц, менее подготовленных в шведском языке и изучающих шведский язык самостоятельно, можно рекомендовать начинать изучение пособия с произведений С. Лагерлёф, С. Дагермана, Г. Лубротена, Р. Йонссона, Т. Линдгрена, П. Лагерквиста, С. Линдена, как более простых, затем перейти к изучению рассказов П.-О. Сундмана, С. Мальмберга, П.-Е. Рундквиста, Я. Экстрема, Т. Даниельссона, П. Родстрёма и закончить рассказами А. Рундберга, И. Чельгрена, И. Лу-Юханссона, Л. Алина, М. Екелёф, как наиболее сложными в языковом отношении.

Необходимо сделать далее некоторые пояснения для ряда разделов пособия "Читайте по-шведски".

Как правило, комментарий включает объяснение реалий, трудных оборотов и слов, не зафиксированных в обычном шведско-русском словаре. Кроме того, в некоторых случаях приводятся: 1) трудно находимые в словаре значения слов и устойчивых словосочетаний,

2) слова, которые в словаре имеют недостаточно ясное толкование,

3) специфические обороты и выражения, характерные для устной речи.

Упражнение "Ответьте на следующие вопросы" ставит целью проверить правильность понимания текста учащимися, выявить некоторые детали содержания, заставить воспроизвести отдельные эпизоды рассказа.

Упражнения, предусматривающие закрепление и активизацию лексического материала и некоторых грамматических конструкций, распадаются на ряд типовых заданий. Поясним их.

Упражнение "Укажите русские эквиваленты к следующим словам и выражениям" заставляет учащихся внимательно работать над текстом и способствует закреплению отобранных лексических единиц. После первоначального ознакомления с текстом учащийся должен вновь вернуться к нему, внимательно перечитать его, найти и выписать нужное слово или словосочетание - все это ведет к фиксации внимания на отобранной лексике и способствует ее запоминанию.

Упражнение "Укажите шведские эквиваленты к следующим словам и выражениям" приучает с самого начала к внимательной самостоятельной работе над текстом и предполагает возвращение к нему в случае возникших затруднений.

Упражнение "Перескажите текст, употребляя следующие слова и выражения" ставит целью приучить учащегося употреблять слова и словосочетания, которые, может быть, ему и известны, но которые он избегает употреблять, предпочитая слова и выражения, имеющие прямые эквиваленты в русском языке и поэтому быстрее всплывающие в его сознании. Упражнение рассчитано на обогащение лексики учащихся новыми словами и словосочетаниями.

Упражнение "Объясните по-шведски, что значит данное слово или выражение" ставит целью развитие навыков устной речи, поскольку требует от учащегося построения целого ряда новых для него

предложений, объясняющих смысл соответствующих слов и выражений. Данное упражнение особенно эффективно в аудитории. Но и при самостоятельном выполнении оно также способствует активизации шведского языка.

Упражнение "Составьте собственные предложения с данными выражениями" рассчитано на выполнение в письменной форме. Проверив его выполнение, преподаватель может судить о том, в какой мере учащиеся овладели материалом и могут самостоятельно использовать его.

Предлагается следующий порядок работы над текстами:

1. Следует внимательно прочитать выбранный текст целиком, затем медленно читать его по абзацам, пользуясь шведско-русским словарем, а также комментариями. Работая со словарем, желательно делать выписки из текста новых слов и выражений. Позднее это поможет в работе над упражнениями и при подготовке пересказа текста.

2. Уяснив содержание текста, необходимо заучить новые слова и выражения.

3. Очень полезно сделать письменный перевод текста на русский язык, а затем попытаться сделать устно обратный перевод на шведский язык, что способствует закреплению слов, оборотов и выражений, встречающихся в тексте.

4. Упражнения к тексту следует выполнять в том порядке, в каком они расположены в пособии. При выполнении упражнений на отыскание эквивалентов необходимо сверяться с записями, которые велись при работе над текстом.

5. Для пересказа текста следует обязательно использовать приведенные слова и выражения. Это способствует обогащению лексического запаса. Желательно выписать заранее указанные слова и выражения и составить краткий план пересказа текста.

6. Упражнение "Составьте собственные предложения со следующими словами и выражениями" следует выполнять в самом конце работы, после тщательного изучения всего рассказа или отрывка. Приведенные выше методические рекомендации, как показывает опыт, способствуют успешной работе над языковым материалом. Возможно, существуют и другие методы работы над текстами, особенно при самостоятельном изучении. Выбор тех или иных методов работы, конечно, зависит от индивидуальных склонностей изучающего.

Автор считает своим долгом выразить благодарность всем своим коллегам, ознакомившимся с учебным пособием в рукописи и сделавшим целый ряд ценных замечаний.

Автор весьма признателен рецензентам рукописи: д-ру филол. наук С. С. Масловой-Лашанской, канд. филол. наук H. H. Толстой, канд. филол. наук С. Г. Халипову (ЛГУ им. А. А. Жданова) и канд. эконом, наук А. Г. Шейгаму (МГПИИЯ им. Мориса Тореза) за ценные советы и полезные замечания.

Автор будет признателен всем преподавателям, пользующимся Данной книгой, которые возьмут на себя труд прислать в редакцию свои замечания и советы по улучшению пособия.

H. E. Погодина

Lars Ahlin, HUNDRA VITA MOSSOR

(Forkortad)

Sa tacksam var hon for dessa ensamma timmar da hon fick ga omkring i sina sysslor utan att behova dolja nanting: att han var henne nara aven nu, att hans narvaro stod omkring henne som en atmosfar vart hon gick. Det var sa svart att forneka, att tranga ner det som hant, att vara den hon var innan hon hort hans rost. Deras gemensamma upplevelser stod som en stralning omkring henne...

Ibland stannade hon framfor fonstret och sag ner mot backen. Uppfor den skulle han komma klockan sju. Da skulle hans narvaro inte bara sta omkring henne som en atmosfar. Han skulle sjalv sta dar. Hans hander skulle rora vid henne. De skulle uppleva varann rikare an nansin forr - sa hade det alltid varit hittills: stegring efter stegring.1

Hennes rorelser hade forlorat all stelhet. Det fanns inget fall i henne, ingen dum klumpighet, ingen generad oformaga. Allt hon satte hogt var hos henne.

Det stilla leende som alltid levde i hennes ansikte da hon var ensam kunde ibland sla ut blandande oppet: tacksamhet att detta skett, att det var hon som rorde sig med denna trivsel. Hon stod dar nagonstans i rummen och den smala halsen lyfte upp hennes huvud. Nar leendet ater slot sig, slot det en skalvande forvantan: nar detta hant henne vad skulle da inte komma att handa!

Strax innan de skulle komma fran sina arbeten slog hon upp fonstret. Det duggade forsommarmjukt.2 Bjorkarnas sota hartsdoft3 smekte hennes ansikte. Hon sag nerat backen. Dar skulle han komma!

Med en vit mossa pa sitt blonda har.4 Kanske svangande en kapp med silverknopp.6 Det var i gar han tagit sin examen. Hon hade inte kunnat mota honom utanfor laroverkets port men blommor hade hon sant. Kanske han skulle bara en av hennes rosor i knapphalet? Kanske han pressat en annan

av dem i nagon av de bocker han alskade att tala om? Om man gjorde sant nu for tiden...

Hon upptackte att rutan hon svangt in blivit immig6 och fick plotsligt en sadan lust att se hans namn, att hon satte dit sitt pekfinger och skrev det med omsorgsfull skolstil.? Under flera minuter stod hon lutad mot fonsterposten forsjunken i dessa bokstaver. Leendet loste upp hennes drag.

Hon markte inte att staden borjat aterborda en och annan som nu stretade upp for backarna tung och trott av dagens arbete. Roster slog upp men hon horde dem inte. Hon horde ingenting forran fadern och broderna klampade in.8 Da tryckte hon handflatan snabbt mot rutan och suddade ut det alskade namnet. Det gjorde ont i henne att gora sa. Det kandes som att svalja nagot som nastan inte gick att svalja.

- Ar kaket fardigt?9 ropade en av hennes broder fran tamburen.

Att behova tala om annat. Att behova halla ner det som flodade upp mot lapparna. Att behova dolja hudens skimmer och ogats glans och dessa rorelser...

Sen de fatt sitt, sen hon rojt undan allt10 fick hon borja kla sig.

- Ni vagar inte sticka in huvet!11 sa hon och drog igen dorren om sig.

Pojkarna brukade ibland peta pa henne och saga att hon artade sig att bli nagot alldeles sarskilt lackert.12

Koket var hennes rum. Dar hade hon sin sang och sin byra. Dar hade hon ocksa sin skrubb och ur den tog hon fram de klader hon skulle ha pa sig da han kom for att hamta henne. Hon smekte tyget. Varje plagg hade fatt ett sarskilt varde: han skulle rora vid dem. En gang skulle han rora vid dem allesammans men redan nu inneholl de pa nagot satt hans kommande handlingar.

Efter varje pataget plagg speglade hon sin kropp. Hon kladde sig med en mjukt nynnande omsorg. Naturligtvis blev hon anda fardig for tidigt. Hon gick och stallde sig vid fonstret som var vant ner mot backen. Pojkarna skrattade. Fadern lat tidningen sjunka.

- Du ser for angelagen ut, sa han. Grabbar ska hallas kort.13 Forst da tycker dom att tjejen14 ar nanting att ha.

Som om hon kunde vara nagot annat an sig sjalv? Sa dumt! Hon svarade inte. Hon gick inte heller bort fran fonstret. Hon stod dar i bla regnkappa och med baskern pa huvudet. Klockan var nastan sju. Vilken sekund som helst

kunde han dyka upp. Hon kande hans nalkande som en stilla rorelse mot hjartats centrum. Nar hans huvud skulle vaxa fram ur backens kurva skulle nagot oerhort handa darinne.

Knappt hade hon skymtat honom forran hon ilade nerfor trappan och ut genom grinden. De tog varandras hander. De sa bara varandras namn. Sa vande de, gick med stela rorelser ner mot stan. Deras axlar snuddade inte vid varandra ens, blickarna vagade inte flyta samman. Nagot outgrundligt hade hant. Hon hade blivit svidande ensam.15 Hon kande ett svindlande stort avstand till hans kropp, till hans ord, till hans karlek. Och for varje steg de tog tyckte hon att han skots bort ifran henne i ett avstand som kandes allt mer hotfullt och uppslitande.

Hon kunde inte forsta det. Hon kunde inte fatta hur hon kunnat vara sa lycklig nyss, sa saker, sa smyckad av tecken pa hans karlek. Snart borjade hon emellertid att forsta. Ah! Var det inte sa att nar andra sag pa henne stod hon aldrig ensam: han var narvarande hos henne. Ja, bara han kunde se henne som hon var, ensam, isolerad. Bara han nadde med sin blick in till hennes allra innersta. Och nu kom den svaraste av alla fragor till henne. Vem ar jag eftersom han alskar just mig? Hon maste ju aga nagot alldeles utomordentligt. Vad var det? Hur sag det ut?

Kanske han upptackt att han valt fel, att han forblindats av nagot, att hon saknade det han forst trott att hon agt? - Da sa han antligen nagot sen han harsklat sig upder modor och besvar.

- Vart vill du vi ska ga?

- Dit du vill, sa hon och sag hastigt pa honom.

Forst nu reflekterade hon over att han inte tagit pa sig studentmossan.le Inte heller kappen med silverknoppen bar han i handen. Han gick barhuvad och det blonda haret hade blivit latt fuktigt.

- Det duggar, sa han.

- Det ar bara som nastan osynlig dimma, sa hon och kande att hon inte fick grata: inte sa att det syntes, osynligt som detta regn.

Hur kunde han vara sa langt bort ifran henne nar han gick henne sa nara?

- Ska vi inte ga upp pa berget i alla fall?

Hon nickade.

Dar hade de funnit varann for inte sa lange sen. Skulle

de inte upptacka att de annu stod varann nara, tatt nara, nar de aterfann de kara stallena?

De gick genom stan. Skogen borjade mota dem i mjuka grona massor som flot i vag pa vag17 upp mot bergkammens disiga kontur...

De vandrade in i skogen. Traden lyfte upp horisonten till en bagaroppning18 ovanfor deras huvud, till en flytande skiva av ljusgra himmel...

Da stannade han. Himlen holl sin vita vinge stilla. Stammarna slot in dem i ett reserverat och skyddat rum. Glantljus och skogsmorker foll over deras kroppar och ansikten. Hon blundade, kande att det inte fick finnas nagot annat rum an detta: motets isolerande punkt. Han tog hennes hander. De stod med taspetsarna riktade mot varann. Nu blundade ocksa han och kysste henne forsiktigt under hogra ogat. De stod lange blundande kind mot kind. De trevade millimeterforsiktigt i varandras kanslor: som blinda i ett obekant rum.

- Linnea!

- Dan!

Varsamt oppnade de sina ogon men bara for att sluta dem haftigt och motas i kyssen mun mot mun. Sen slappte han hennes hander men bara for att lagga sina pa hennes axlar. Hon lyfte upp sina hander till hans kinder.

- Hur kan det kannas sa svart att motas? viskade han mot hennes lappar.

- Kande du det ocksa sa? viskade hon och en gladjefylld forvaning tog henne.

- Alltid. Men aldrig sa som den har gangen.

Hon sa ingenting. Andades bara. Haftigt.

Hennes ogon blickade morka pa honom. Leendet lag annu infruset och hon kande annu smartan i narvarons och avstandets nodvandiga samtidighet.

Kanslans insikter gjorde henne om.19 Du far inte lida av detta! Nej, inte du! Du maste alltid kanna att jag ar hos dig. Jag alskar dig, Dan. Ser du mina lappar. Det ar ditt namn de formar.

Han kunde tolka hennes rorelser, ljuset i hennes ansikte, lapparnas outsagda ord och han erfor en stegrad kansla av nagot heligt och ljust offrande nar han sag hur hennes leende frigjordes ur det bleka ansiktet. Han tryckte henne hart emot sig och lyfte upp hennes namn, rakt upp mot himlens vinge viskade han:

- Linnea! Min egen...

Nu kunde de fortsatta. Ater kunde de observera bladens

ljuva ogonlocksrorelser fran skugga till ljus, och ovanfor deras huvud slog himmelsvingen nya lugna slag. Tradstammarnas murar oppnade sig och slot sig...

Da lag de utstrackta pa hans regnrock. Hennes finger lekte med en kavajknapp.

- Far jag ta av dig baskern? viskade han.

Han gjorde det och smekte hennes har, formade sin hand efter hennes nacke. Var det for att minnas den? Var det for att kunna stracka ut handen nar han blev ensam, kunna forma den och tanka: precis sa har ar hennes nacke...

- Dan, viskade hon. Ditt namn stod ju i tidningen.

- Javisst, sa han.

- Varfor har du inte studentmossan pa dig? Jag trodde nastan att du...

- Jag vill inte ha nanting pa huvet som inte du med lika stor ratt kan satta pa ditt. Jag vill inte bara nat som skiljer oss at.

Sa hennes hjarta klappade. Var det verkligen darfor! Hon trutade med munnen20 och hangav sig at sin naivitet.

- Men jag vill sa garna promenera med dig nar du har studentmossan pa. Du kan inte tro sa jag har langtat efter det.

- Varfor da?

- Det kan du nog inte forsta.

- Hursa?21

- Du har inte varit flicka.

- Onodig upplysning. Han skrattade.

- Du har inte varit en arbetares flicka.

- Det var ju for att inte sara dig som jag inte tog mossan. Du skulle ha klarat studenten med fina betyg bara din pappa haft rad att avsta fran din arbetskraft.22

- Sa dum du ar. Har du inte lagt marke till med vilket intresse en mangd smaflickor gar omkring och tittar pa manliga studentmossor just vid den har arstiden? Dom tror att dom i framtiden kommer att bli gift med en student bara dom kan rakna upp till hundra manliga studentmossor under en kvall.

- Har du gatt och raknat sa dar?

- Jaa.

- Kom du upp till hundra nan gang?

- Det ar inte sa latt ma du tro,23 i den har lilla stan.

- Svara ja eller nej.

- Jaa. Det forstar du val. Jag gav mig inte forr.24

Sa han grep efter henne. Sa han kysste henne. Sa upprort ! han viskade:

- Det kommer att sla in!25 Det kommer att...

ANMARKNINGAR

1 De skulle uppleva varann rikare an nansin forr - sa hade det alltid varit hittills: stegring efter stegring. - Их ощущение близости будет сильнее, чем раньше - так было всегда: близость возрастала с каждой встречей.

2 Det duggade forsommarmjukt. - Моросил теплый, летний дождик.

3 Bjorkarnas sota hartsdoft - Сладкий запах смолы, исходящий от березок

4 Med en vit mossa pa sitt blonda har. - В белой шапочке на светлых волосах.

После успешной сдачи выпускных экзаменов в гимназии, дающих право на поступление в высшее учебное заведение, выпускники надевают белые шапочки, которые как бы символизируют тот факт, что они стали студентами, и празднуют это событие. Раньше имена окончивших гимназию публиковались также в газетах.

5 Kanske svangande en kapp med silverknopp. - Может быть, размахивая тростью с серебряным набалдашником. Помимо белой шапочки трость в руках выпускника также являлась признаком окончания гимназии. В настоящее время обычай носить трость устарел.

6 Hon upptackte att rutan hon svangt in blivit immig - Она обнаружила, что окно, которое она открыла, запотело

7 med omsorgsfull skolstil - аккуратным школьным почерком

8 forran fadern och broderna klampade in - пока не вошли, тяжело ступая, отец и братья

9 Ar kaket fardigt? (грубо) - Жратва готова?

10 Sen de fatt sitt, sen hon rojt undan allt - После того как они поели, после того как она убрала за ними

11 Ni vagar inte sticka in huvet! - Не смейте заглядывать! Huvet разговорная форма от huvudet 'голова'.

12 Pojkarna brukade ibland peta pa henne och saga att hon artade sig att bli nagot alldeles sarskilt lackert. - Иногда, ущипнув ее, братья говорили, что она становится прямо лакомым кусочком.

13 Grabbar ska hallas kort. (разг.) - С парнями надо быть построже.

14 tjejen (разг.) - девушка

15 Hon hade blivit svidande ensam. - Ей стало мучительно одиноко.

16 student mossan - белая студенческая шапочка (см. комм. 4 на с. 11)

17 i vag pa vag - волнами

18 Traden lyfte upp horisonten till en bagaroppning - Деревья поднимали горизонт, образуя купол наподобие чаши

19 Kanslans insikter gjorde henne om - Прозорливость чувства придала ей нежности

20 Hon trutade med munnen - Она надула губки

21 Hursa? (разг.) - Что так? Почему?

22 Det var ju for att inte sara dig som jag inte tog mossan. Du skulle ha klarat studenten med fina betyg bara din pappa haft rad att avsta fran din arbetskraft. - Я не надел студенческую шапочку, чтобы не обидеть тебя. Ты бы сдала выпускные экзамены с прекрасными оценками, если бы у твоего папы была возможность (букв, средства) не пользоваться твоим трудом в домашнем хозяйстве.

23 Det ar inte sa latt ma du tro - Поверь мне, это не так легко

24 Jag gav mig inte forr. - Я добилась своего.

25 Det kommer att sla in! - Это сбудется!

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Varfor tanker flickan sa innerligt pa den unge mannen? Bor flickan ensam? Hur kande sig pojken och flickan nar de antligen traffades? Hade de latt att prata med varandra? Varfor hade den unge mannen ingen studentmossa pa huvudet? Hade flickan nagon studentmossa? Vad brukade smaflickor gora nar de traffade manga manliga studentmossor under en kvall?

2. Beratta novellen och anvand foljande ord och uttryck:

a) en narvaro, att flytta, att dugga, immig, att upptacka, att reflektera, barhuvad, att blunda, upprort;

b) att losa upp nagot; att klampa in; att sudda ut; att sticka in huvudet; att ila nerfor trappan; kind mot kind; att tolka nagons rorelser; att skilja sig at; att avsta fran nagot; att rakna upp till; att sla in

3. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

ходить без дела; дотронуться до кого-либо; открыть окно; роза в петлице; ей было больно делать это; закрыть

за собой окно; он пришел, чтобы увести ее; она тщательно одевалась; едва она увидела его; с каждым шагом; он шел с непокрытой головой; ожидание, наполненное радостью; у тебя такое же право, как и у меня, надеть белую шапочку; дать экзамены с хорошими оценками; это сбудется

4. Gor skriftliga uppsatser:

1. Beskriv forhallandena i vilka flickan har uppvaxt. 2. Skriv om hennes liv nu. 3. Beskriv den unge mannens forhallanden och hans liv nu. 4. Pa vilket satt blev dessa tva bekanta? Tror du att de har framtid framfor sig? Ska de gifta sig? Ska hennes hopp om att bli gift med en akademiker sla in?

5. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

att reflektera, att fatta, vitharig, ett plagg, han gick barhuvad, latt fuktigt, en mangd smaflickor, en grabb, en tjej, att ske, att sla upp fonstret, att sticka in huvudet, att sanda, att dra igen dorren om sig

Stig Claesson, JULFRID1

(Forkortad)

Det borjade pa Luciamorron. Med att fyra tomtar stod utanfor dorren och sjong en julsang.2

Sen klev tomtarna in i lagenheten och meddelade foljande: Det ar sa att vi i detta kvarter har valt ut tjugotre pojkar som vi ska kla upp. Er son ar en av dessa. Vi ar bara har for att mata honom och ta reda pa hans skonummer.3 Sedan behover ni bara komma till NK4 tva dagar fore julafton. Sa overlamnar vi kladerna dar i samband med en liten fest. Senare pa dagen blir det stor fest pa Gillet.6 Da kommer alla fran Stockholm som fatt klader. Det var bara en sak till som vi maste ta hand om. Det ar sa att den har kladgavan raknas som fattigvard.6 Forutsattningen ar den att om ni tar emot den har gavan, och det maste ni gora, sa ligger det till pa det viset att vi tar hand om familjens motbok.7 Men dom har ju redan dragit in min mans motbok.8 Anej, fru Andersson, forsok inte med oss.9 Fru Anderssons forsok att behalla sin mans motbok var detsamma som ett forsok att behalla julfriden. Inte for gloggens skull.10 Inte for den arma jullitern.11 Utan darfor att mannen var tillrackligt forolampad tidigare.

Fru Anderssons man arbetade pa General Motors.12 Det var inget fast arbete.13 Det gick sa till att han gick varje morgon till fabriken och vantade dar tillsammans med manga andra. Strax innan arbetet satte i gang kastades vita lappar ut ifran ett fonster och alla som fick tag i en vit lapp jobbade den dan.

Fru Anderssons man var inte snabb och det var darfor som jultomtarna valt just hans son till juloffer.14

Sonen mattes och husets motbok gravdes fram.

Tva dagar innan julafton anlander fru Andersson med son till NK.

I oversta vaningen pa NK ar det dukat till te.15 En lag estrad ar ocksa byggd. En pianist spelar piano.

Salongen ar fylld med tanter som dricker te.

Fru Andersson med son hanvisas till ett rum bakom estraden.

I detta rum ar samtliga juloffer forsamlade.

Fru Anderssons son ropas upp.16 Och gar in pa estraden. Star dar tillrackligt lange sa att samtliga som dricker te hinner lagga marke till honom.

Sen fors han bakom estraden och klas av och klas pa igen. Nya kalsonger, ny undertroja, nya strumpor, ny kostym och nya skor.

Sen fors han ater igen in pa estraden, denna gang vatten-kammad och uppkladd.

Nu klappar alla som dricker te handerna.

Fru Anderssons son sager tack. Man har namligen sagt at honom att de som dricker te har betalat kladerna. Och att det ar lampligt att saga tack.

Fru Anderssons son har borjat hata. Dels dom som dricker te och dels kladerna han fatt.17

Kladerna darfor att alla som fatt klader fatt likadana klader och likadana skor.

Han vet att alla kommer att se pa honom att han har fatt kladerna.

Men han vet ocksa att alla andra som fatt klader kanner som han: Hat.

Fru Anderssons son ar tolv ar.

Fru Anderssons son fick klader ocksa nar han var elva ar. Och han vet att han kommer att fa klader ocksa nar han ar tretton. Nar det slutar vet han inte.

Senare pa dagen ar det julfest pa Gillet. Det ar nu fru Andersson ska dricka te.

Nu har fru Andersson borjat hata.

Barnen ska fotograferas. Pressen ska meddelas.18

Pojkarna pa ett kort, flickorna pa ett annat.19

Hundra likadant kladda pojkar i tolvarsaldern ar en ganska egendomlig syn och speciellt som samtliga forsoker dolja ansiktet.

Hundra likadant kladda flickor ar en annu egendomligare syn.

Bilden skulle i tidningarna.

Det ar kanske pa sin plats att tala om20 varfor otacksamheten var stor. Det var pa grund av att avundsjukan var stor just i de kvarter som de som fick klader kom ifran.21

Barnrikehusena22 till exempel.

Ett barnrikehus fungerade eller fungerar sa att donatorer och stiftelser beslutar att familjer med mer an atta barn maste bo i samma hus. Det ar bra sa.

Nu kan man knappast fylla ett barnrikehus med sadana familjer. Man tar hansyn till andra saker an just barn.

Om man har sjuka foraldrar.

Om motboken redan ar indragen.23

Det gor att i ett barnrikehus ar dom rikast som har mest barn.24 Hyran raknas darefter.25

Darfor ar barnrika familjer i ett sant hus overklass.26

Sa alla som fick klader till jul hade det daligt av nagon annan anledning an trangsel.27

Och ingen ville komma i tidningen.

Fru Anderssons son stjal darfor julstjarnan28 i Gillets gran. Och stjarnan ar gjord av glasfiber.

Lagger man en sadan julstjarna i innerfickan pa en ny gron kostym och sen dansar Domaredansen29 bryts glasfibrerna sonder och borjar vandra i kostymen. Och glasfibrerna vandrar anda in pa kroppen och in i skinnet och det gor att man snart upptacker vem som snott30 julstjarnan.

Nar man da tar fru Anderssons son och offentligt sager att man har har ett exempel pa otacksamhet da hatar fru Andersson sin son.

Hon hatar redan sin man som inte ar kapabel att ha motbok. Sig sjalv hatar hon for att hon inte kan kla upp sonen utan hjalp och sin son hatar hon darfor att han ar en jultjuv.

Det enda hon kan gora ar att sla till sonen sa mycket hon orkar.

Och blir pa sa satt ett exempel pa hur hopplost det ar att forsoka hjalpa nan. Att otacksamhet ar valgorenhetens lon.31

Hur lite julfrid egentligen betyder.

ANMARKNINGAR

1 julfrid - душевный покой, с которым традиционно ассоциируется празднование рождества (зд. ирония.) ? Det borjade pa Luciamorron. Med att fyra tomtar stod utanfor dorren och sjong en julsang. - Все началось в утро дня Лючии. С того, что перед дверью появились четыре гнома и спели рождественскую песню.

Лючия - святая, погибшая, согласно преданию, мученической смертью в 304 г. в Сиракузах. День Лючии, 13 декабря, отмечается в Швеции и Норвегии.

3 Vi ar bara har for att mata honom och ta reda pa hans skonummer. - Мы находимся здесь лишь для того, чтобы снять с него мерку и узнать размер его обуви.

4 NK=Nordiska Kompaniet - крупнейший универмаг фирмы Нурдиска Компаниет (находится в Стокгольме)

5 Gillet - название ресторана в Стокгольме

6 Det ar sa att den har kladgavan raknas som fattigvard. - Дело в том, что эта одежда считается подарком комитета общественного призрения бедных.

Комитет общественного призрения бедных, называемый также Комитетом по оказанию помощи неимущим слоям населения (fattigvard), существовал до 1957 г. В настоящее время слово fattigvard исчезло из шведского языка и является историзмом.

7 att vi tar hand om familjens motbok - что мы должны забрать у вас книжку с талонами на покупку спиртного

8 Men dom har ju redan dragit in min mans motbok. - Ho ведь они уже забрали книжку с талонами, принадлежащую моему мужу.

9 Anej, fru Andersson, forsok inte med oss. - О нет, госпожа Андерссон, не пытайтесь нас обмануть.

10 Inte for gloggens skull. - Не ради глинтвейна.

11 Inte for den arma jullitern. - Не ради жалкого литра спиртного.

К рождеству в Швеции можно было купить один литр спиртных товаров по талонам.

12 General Motors - Дженерал Моторс

Крупная американская фирма по производству автомобилей. Имеет дочернюю компанию в Швеции.

13 Det var inget fast arbete. - Это не была постоянная работа.

14 Fru Anderssons man var inte snabb och det var darfor som jultomtarna valt just hans son till juloffer. (иронич.) - Муж госпожи Андерссон не был проворным, и именно

поэтому рождественские гномы выбрали его сына в качестве

рождественской жертвы.

15 ar det dukat till te - стол накрыт к чаю

18 Fru Anderssons son ropas upp. - Выкликают имя сына

госпожи Андерссон.

17 Dels dom som dricker te och dels kladerna han fatt. - Во-первых, тех, кто пьет чай, а, во-вторых, полученную одежду.

18 Pressen ska meddelas. - Будет сообщение в газетах.

19 Pojkarna pa ett kort, flickorna pa ett annat. - Мальчики на одной фотографии, девочки - на другой.

20 Det ar kanske pa sin plats att tala om - Может быть здесь уместно рассказать о

21 Det var pa grund av att avundsjukan var stor just i de kvarter som de som fick klader kom ifran. - Причиной ее была большая зависть в тех районах, где дети получили одежду.

22 barnrikehusena - дома для многодетных семей

23 Om motboken redan ar indragen. - Если книжка с талонами на покупку спиртного уже конфискована.

24 Det gor att i ett barnrikehus ar dom rikast som har mest barn. - Это приводит к тому, что в домах, где живут многодетные семьи, самыми богатыми считаются те, у кого больше всего детей.

25 Hyran raknas darefter. - Соответственно начисляется квартплата.

26 Darfor ar barnrika familjer i ett sant hus overklass. - Поэтому многодетные семьи в таком доме считаются привилегированным классом.

27 Sa alla som fick klader till jul hade det daligt av nagon annan anledning an trangsel. - Таким образом, все те, кто получил одежду, чувствовали себя неуютно по какой-то иной причине, а не из-за тесноты.

28 julstjarnan - елочное украшение в виде звезды, которое надевается на верхушку рождественской елки

29 Domaredansen - танец, который танцуют во время празднования рождества

30 vem som snott (разг.] - кто стащил

31 Att otacksamhet ar valgorenhetens lon. - Что неблагодарность - награда за благодеяния.

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Hur ordnade man fattigvard under jultiden for de manniskor som inte hade rad? Varfor valde man familjen Andersson? Hur var allt ordnat? Var Anderssons pojke belaten med de klader som han fick pa julfesten? Vad gjorde pojken for att demonstrera sitt hat? Varfor borjade fru Andersson hata sin son?

2. Ge synonymer till foljande ord och uttryck:

fattig; att ta reda pa nagot; att dra in motboken; fast arbete; att jobba; att ropa upp; en egendomlig syn; ett barn-rikehus; en donator; att orka; att sno julstjarnan; samtliga; att saga nagot offentligt

3. Utbyt passiv konstruktion mot aktiv:

Exempel: Han fors in pa estraden. - Man for honom in pa estraden.

1. Strax innan arbetet satte i gang kastades vita lappar ut fran ett fonster. 2. Sonen mattes och husets motbok gfavdes fram. 3. Fru Andersson med son hanvisas till ett rum bakom estraden. 4. Fru Anderssons son ropas upp. 5. Sen fors han bakom estraden och klas av och klas pa igen. 6. Barnen ska fotograferas och pressen ska meddelas.

4. Forklara vad foljande betyder:

det borjade pa Luciamorron; sa klev tomtarna in i lagenheten; att mata pojken; i detta rum ar samtliga juloffer forsamlade; fru Anderssons man var inte snabb och det var darfor som jultomtarna valt just hans son till juloffer; hundra likadant kladda pojkar i tolvarsaldern ar en ganska egendomlig syn och speciellt som samtliga forsoker dolja ansiktet; det gor att i ett barnrikehus ar dom rikast som har mest barn

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

бедняки; они вошли в квартиру; вам следует быть в НК за два дня до рождества; мы вручим одежду; нам следует позаботиться еще об одной вещи; наша книжка талонов 1уже конфискована; попытка сохранить спокойствие в рождественские дни; быть униженным; он не очень проворен; его сына выбрали в качестве рождественской жертвы; сына отослали в комнату за эстрадой; все хлопают в ладоши; он чувствует ненависть; странный вид; детей необходимо сфотографировать; зависть; дом, где живут многодетные семьи; неблагодарность; нужно учитывать и другие вещи; он крадет рождественскую звезду; ударить кого-либо; безнадежно пытаться помочь кому-либо

Stig Dagerman, ATT DODA ETT BARN

Det ar en latt dag och solen star snett over slatten. Snart skall klockorna ringa, ty det ar sondag. Mellan ett par ragakrar har tva unga hittat en stig, som de aldrig forut gatt och i slattens tre byar blanker fonsterrutorna. Man rakar sig framfor speglarna pa koksborden och kvinnor skar gnolande upp brod till kaffet och barn sitter pa golven och knapper sina livstycken. Det ar den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dodas i den tredje byn av en lycklig man. Annu sitter barnet pa golvet och knapper sitt livstycke och mannen som rakar sig sager att i dag skall de ta en roddtur nerfor an1 och kvinnan gnolar och lagger upp det nyskurna brodet pa ett blatt fat.

Det far ingen skugga over koket och anda star mannen som skall doda barnet vid en rod bensinpump2 i den forsta byn. Det ar en lycklig man, som tittar in i en kamera och i glaset ser han en liten bla bil och bredvid bilen en ung flicka som skrattar. Medan flickan skrattar och mannen tar den vackra bilden, skruvar bensinforsaljaren fast locket pa tanken och sager att de far en fin dag. Flickan satter sig i bilen och mannen som skall doda ett barn tar upp sin planbok ur fickan och sager att de skall aka till havet och vid havet skall de lana en bat och ro langt, langt ut. Genom de nerskruvade rutorna3 hor flickan i f ramsatet vad han sager, hon blundar och nar hon blundar ser hon havet och mannen bredvid sig i baten. Det ar ingen ond man, han ar glad och lycklig och innan han stiger in i bilen star han ett ogonblick framfor kylaren, som gnistrar i solen och njuter av glansen och doften av bensin och hagg. Det faller ingen skugga over bilen och den blanka kofangaren har inga bucklor4 och inte ar den rod av blod.

Men samtidigt som mannen i bilen i den forsta byn slar igen dorren till vanster om sig och drar ut startknappen, oppnar kvinnan i koket i den tredje byn sitt skap och hittar inget socker. Barnet, som har knappt sitt livstycke och knutit sina skor, star pa kna pa soffan och ser an som slingrar sig mellan alarna och den svarta ekan, som ligger uppdragen i graset. Mannen, som skall-forlora sitt barn, ar fardigrakad och viker just ihop spegeln. Pa bordet star kaffekopparna, brodet, gradden och flugorna. Det ar bara sockret som fattas, och modern sager at sitt barn att springa till Larssons och lana nagra bitar. Och medan barnet oppnar dorren ropar

mannen efter det att skynda pa, for baten vantar pa stranden och de skall ro sa langt som de aldrig forut rott. Nar barnet sedan springer genom tradgarden tanker det hela tiden pa an och pa fiskarna som slar och ingen viskar till det, att det bara har atta minuter kvar att leva och att baten skall ligga dar den ligger hela den dagen och manga andra dagar.

Det ar inte langt till Larssons, det ar bara tvars over vagen, och medan barnet springer over vagen, far den lilla bla bilen in i den andra byn. Det ar en liten by med sma roda hus och nymornade manniskor5 som sitter i sina kok med kaffekoppen hojd och ser bilen rusa forbi pa andra sidan hacken med ett hogt moln av damm bakom sig. Det gar mycket fort och mannen i bilen ser popplarna och de nytjarade telegrafstolparna skymta forbi6 som graa skuggor. Det flaktar sommar genom vindrutan, de rusar ut ur byn, de ligger fint och sakert mitt pa vagen - annu. Det ar skont. att fardas alldeles ensam pa en mjuk, bred vag och ute pa slatten gar det finare. Mannen ar lycklig och stark och med hogra armbagen kanner han sin kvinnas kropp. Det ar ingen ond man. Han har brattom till havet. Han skulle inte kunna gora en geting fornar,7 men anda skall han snart doda ett barn. Medan de rusar fram mot den tredje byn, sluter flickan ater ogonen och leker att hon inte skall oppna dem forran de kan se havet och hon drommer i takt med bilens mjuka krangningar om hur blankt det skall ligga.

Ty sa obarmhartigt ar livet konstruerat att en minut innan en lycklig man dodar ett barn, ar han annu lycklig och en minut innan en kvinna skriker av fasa, kan hon blunda och dromma om havet och den sista minuten i ett barns liv kan detta barns foraldrar sitta i ett kok och vanta pa socker och tala om sitt barns vita tander och om en roddtur och barnet sjalvt kan stanga en grind och borja ga over en vag med nagra sockerbitar inslagna i vitt papper i hogra handen och hela denna sista minut ingenting annat se an en lang blank a med stora fiskar och en bred eka med tysta aror.

Efterat ar allting forsent. Efterat star en bla bil pa sned over vagen och en skrikande kvinna tar handen fran munnen och handen bloder. Efterat oppnar en man. en bildorr och forsoker sta pa benen fast han har ett hal av fasa inom sig. Efterat ligger nagra vita sockerbitar meningslost utstrodda i blod och grus och ett barn ligger ororligt pa magen med ansiktet hart pressat mot vagen. Efterat kommer tva bleka manniskor, som annu inte fatt dricka sitt kaffe, utspringande genom en grind och ser en syn pa vagen som de aldrig skall glomma. Ty det ar inte sant att tiden laker alla sar. Tiden

laker inte ett dodat barns sar och den laker mycket daligt smartan hos en mor, som glomt kopa socker och skickat sitt barn over vagen for att lana och lika daligt laker den angesten hos en en gang lycklig man som dodat det.

Ty den som har dodat ett barn aker inte till havet. Den som dodat ett barn aker langsamt hem under tystnad och bredvid sig har han en stum kvinna med ombunden hand och i alla byar som de passerar ser de inte en enda glad manniska. Alla, skuggor ar mycket morka och nar de skils ar det fortfarande under tystnad och mannen som dodat barnet vet att denna tystnad ar hans fiende och att han kommer att behova ar av sitt liv for att besegra den genom att skrika att det inte var hans fel. Men han vet att det ar logn och i sina natters drommar skall han i stallet onska att fa en enda minut av sitt liv tillbaka for att gora denna enda minut annorlunda.

Men sa obarmhartigt ar livet mot den som dodat ett barn att allting efterat ar for sent.

ANMARKNINGAR

1 skall de ta en roddtur nerfor an - они поплывут на лодке вниз по реке

2 en rod bensinpump - бензоколонка красного цвета

3 de nerskruvade rutorna - опущенные стекла (машины)

4 den blanka kofangaren har inga bucklor - на блестящем бампере нет никаких вмятин

5 nymornade manniskor - люди, только что вставшие с постели

6 mannen i bilen ser popplarna och de nytjarade telegrafstolparna skymta forbi - сидящий в машине мужчина видит, как мимо мелькают тополя и недавно просмоленные телеграфные столбы

7 han skulle inte kunna gora en geting fornar - он мухи не обидит (букв, осы)

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Pa vilken dag hander denna-sorgliga historia? I vilket arende springer barnet till sina grannar? Vad tanker det pa hela tiden? Ar mannen som skall doda ett barn ensam i sin bil? Vilka planer har han? Ar han lycklig? Hur kanner han sig efterat? Vad ar karakteristiskt for forfattarens satt att beratta?

2. Hitta pa orden av typ nyrik l texten.

3. Ge synonymer till foljande ord och uttryck:

en stig, att ta en roddtur, en kamera, att lana en bat, att fardas, att gora en geting fornar, att blunda, det ar logn

4. Oversatt foljande till ryska:

att skara gnolande upp brod; att lagga upp det nyskurna brodet pa ett fat; att hora genom de nerskruvade rutorna; ekan ligger uppdragen i graset; han ar fardigrakad; nymornade manniskor sitter i sina kok; livet ar sa obarmhartigt konstruerat; nagra sockerbitar inslagna i vitt papper; en skrikande kvinna; nagra sockerbitar ligger utstrodda i grus; tva manniskor kommer utspringande genom en grind; en kvinna med ombunden hand

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

скоро зазвонят колокола; на заправочной станции; женщины, напевая, нарезают хлеб для завтрака; она зажмуривает глаза; ребенок стоит на коленях на диване и смотрит в окно; мужчина кричит ребенку, чтобы он поторопился; машина идет очень быстро; мужчина торопится к морю; машина стоит поперек шоссе; отец и мать выбегают из калитки; время залечивает все раны

Tage Danielsson SAGAN OM DEN RATTVISA GUDRUN

Det var en gang en flicka som aldrig hade mott den riktiga karleken, och darfor ville hon garna skiljas.

Det var sa med Gudrun, for hon hette Gudrun, att hon tyckte det var orattvist allting.1 Hon hade gift sig med en ingenjor som hon traffat pa Tempo,2 dar hon stod och salde husgerad av plast. De hade inga barn, och bada forvarvsarbetade. Gudrun gramde sig dagligen over alla orattvisor som vederfors henne i aktenskapet. Hon skulle kopa middagsmat och laga den, hon skulle sy i knappar i sin mans kavaj, hon skulle koka kaffet medan han sag pa TV, allt detta skulle hon gora, fast hon hade ett lika anstrangande arbete som han. Och det kan man ju halla med om att det verkar orattvist. Att hennes make for sin del satte i proppar, tvattade bilen och kopte ut pa systemet3 tankte hon inte sa mycket pa.

Na, den skilsmassan var latt att ordna, for ingen av dem trivdes egentligen hemma. Gudrun beslot i sitt stilla sinne att skulle hon nagonsin gifta sig igen sa skulle minsann allt ga rattvist till vaga.

En dag nar hon stod vid sin disk pa Tempo kom det fram en herre med fordelaktigt utseende och skulle kopa en bidet av plast. Han sag sa blyg och generad ut innan han klamde fram4 med sin bidet sa Gudrun blev riktigt fast vid honom. Och nar han dagen darpa kom tillbaka och kopte nagot sa onodigt som en plasthallare for tva tandborstar sa forstod Gudrun genast den symboliska inneborden av detta kop och visste att kanslorna var omsesidiga.

Gudrun och Albin, for han hette Albin, traffades en tid ganska ofta om kvallarna, och bada tyckte att nog skulle det vara bra gudomligt att gifta sig. Men Gudrun framholl med skarpa for Albin att i sa fall skulle allting ga riktigt rattvist till. Det holl Albin garna med om, for han var en beskedlig karl.

Na, i sinom tid stod Gudrun och Albin hos borgmastaren5 och sa sitt "ja" pa samma gang, for Gudrun hade bestamt att det var orattvist att en av dem skulle fa saga "ja" fore den andra. Albin hade en likadan blombukett i handen som Gudrun.

Nar de kom hem till trerummaren6 som Gudrun hade kvar sedan sitt forra aktenskap visade Gudrun for Albin en lang, lang lista som hon hade gjort upp.

Dar stod bland annat:

"Strykning av l skjorta motsvarar baddning av 2 sangar;

kokning av TV-kaffe motsvarar middagsdisk for 2 personer;

isyning av l knapp motsvarar lagning av l trasig kontakt;

lamning av ev. barn motsvarar tvattning av 2 bajsiga plastblojor;7

snarkning sa motpart vaknar motsvarar ratt for vackt part att forst lasa morgontidningen dagen darpa;

inkop av middagsmat motsvarar dammsugning av vardagsrum och tambur;

fallning av l lakan motsvarar utbarning av avfall till sopnedkast;8

tvattning av l par strumpor motsvarar tomning av askkoppar i hela lagenheten."

Detta och mycket annat stod noga angivet pa Gudruns langa lista.

"Nu ska vi leva efter den har listan, Albin," sa Gudrun,

"for att allting gar rattvist till, det ar aktenskapets A och O."9

"Det ska nog ga bra, for huvudsaken ar ju att man alskar varandra," sa Albin, och sen sa han inget mer, for han ville ju inte prata langre an Gudrun hade gjort.

Sa levde Gudrun och Albin en lang tid tillsammans, at tva potatisar var till middag, drack vardera fyra centiliter konjak till kaffet pa lordagskvallarna och alskade darefter varandra sa rattvist som mojligt i nattens morker.

En dag sa Gudrun:

"Albin, jag tror jag ska ha barn."

"Da ska val jag det ocksa," sa Albin av gammal vana.

Men som ni forstar var det Gudrun ensam som fick barn.

Nu blev det ett fasligt besvar med att fa allting att ga rattvist till. Att Albin tvattade blojor medan Gudrun ammade var ju inget stort problem, men det var sa mycket annat' att gora hela dagarna sa Albin fick ta tjanstledigt fran sitt arbete10 - och det var ju inte mer an ratt, for det hade ju Gudrun ocksa mast gora. Nar barnet skrek pa natten vaknade foraldrarna och tittade pa schemat som satt fastnalat over sangen. Pa udda datum var det Albin som hade hundvakten11 mellan tva och sex, pa jamna datum Gudrun. I manader med 31 dagar delades den sista natten upp sa att Albin tog passet fran tva till fyra och Gudrun fran fyra till sex varannan gang detta intraffade; varannan gang var det tvartom.

Na, tack vare Albins stora snallhet och beskedlighet klarades det mesta upp utan gnissel, och det lilla barnet vaxte och borjade tala. Det visade sig vara ett klokt och rattvist barn, for det forsta ord det sade var "mappa" och det andra var "pamma".

En dag sa Albin:

"Nog vore det skojigt for det har lilla barnet att fa ett litet syskon alltid."

"Ja titta inte pa mej," svarade Gudrun, "nu ar det allt din tur!"

Da orkade inte Albin langre, och for ovrigt visste han inte hur detta gick till.

Sa nu star Gudrun pa Tempo igen och vantar pa en karl som har sinne for att allting ska ga riktigt ordentligt rattvist tillvaga.

ANMARKNINGAR

1 att det var orattvist allting - что все кругом было несправедливо

2 Tempo - Темпо, магазины умеренных цен, которые расположены по всей Швеции

3 kopte ut pa systemet - покупал в винном магазине

Systemet - магазины по продаже спиртных напитков. Продажа спиртных напитков в Швеции осуществляется исключительно через посредство подобных магазинов.

4 innan han klamde fram - прежде чем он выдавил из себя

5 stod Gudrun och Albin hos borgmastaren - Гудрун и Альбин стояли перед бургомистром

Если молодая пара в Швеции не хочет сочетаться церковным браком, брак может быть зарегистрирован в ратуше.

6 trerummaren= lagenhet pa tre rum - трехкомнатная квартира

7 l amning av ev. barn motsvarar tvattning av 2 bajsiga plastblojor - Одно кормление ребенка, который возможно появится в будущем, соответствует стирке двух загрязненных детских пеленок

8 fallning av l lakan motsvarar utbarning av avfall till sopnedkast-подрубливание одной простыни соответствует выносу отбросов к мусоропроводу

9 aktenskapets A och О - основа брака ("альфа" и "омега")

10 sa Albin fick ta tjanstledigt fran sitt arbete - и Альбину пришлось взять отпуск на работе

11 Pa udda datum var det Albin som hade hundvakten - По нечетным дням Альбин должен был нести ночную вахту (вставать ночью к ребенку)

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Var arbetade Gudrun? Vad hade hon for yrke? Hur traffade hon sin forste man? Varfor misslyckades det forsta aktenskapet? Vilket intryck gjorde Albin pa Gudrun nar hon traffade honom forsta gangen? Vad ville Gudrun vara saker pa innan hon gifte sig for andra gangen? Var deras vigsel lik andra vigslar? Vilken mening hade Albin om den langa listan som Gudrun hade gjort upp? Var deras aktenskap lyckligt? Varfor tog Albin tjanstledigt fran sitt arbete? Vad var det som fick Albin att lamna Gudrun till slut?

2. Hur uppfattar du foljande?

flickan ville mota den riktiga karleken; bade Gudrun och hennes forsta man forvarvsarbetade; hon trodde att hon hade ett anstrangande arbete; det var latt att ordna skilsmassan;

det kom en man med fordelaktigt utseende; Gudrun blev fast vid honom; Gudrun framholl med skarpa; det holl Albin garna med om; i sinom tid; han sa av gammal vana; de tittade pa schemat som satt fastnalat over sangen; pa udda datum; pa jamna datum; det mesta klarades upp utan gnissel

3. Avsluta foljande meningar:

1. Det var en gang en flicka... 2. Medan han sag pa TV... . 3. Att han satte i proppar och tvattade bilen... .

4. Nar de kom hem... 5. Medan Gudrun ammade... 6. Albin fick ta tjanstledigt fran sitt arbete... 7. Barnet visade sig vara ett klokt och rattvist barn eftersom... 8. Nu for tredje gangen star Gudrun pa Tempo och... .

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:

все кругом было несправедливо; она вышла замуж за инженера; она пришивала пуговицы к костюму; он чинил пробки; он выглядел очень застенчивым и смущенным, когда она увидела его впервые; они часто встречались по вечерам; она показала ему длинный список, который она составила; глажке одной рубашки соответствует застилка двух кроватей; стирка одной пары чулок соответствует выносу окурков из пепельниц по всей квартире; это основа брака; по старой привычке; Альбин стирал пеленки; Гудрун кормила ребенка; ребенок оказался умным и справедливым; Альбин нес ночную вахту по нечетным дням; было ужасно трудно, чтобы все шло по справедливости; нет, теперь твоя очередь; Альбин больше не выдержал

5. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att gifta sig; att laga mat; att sy i knappar; ett anstrangande arbete; att verka orattvist; latt att ordna; for sin del; att ga rattvist till vaga; att sta vid sin disk; att halla med om; att ta tjanstledigt fran sitt arbete; att ha hundvakten; att ha sinne for nagot

Tage Danielsson, SAGAN OM ERIK GORANSSONS STRID MOT DET ALLMANNA1

Erik Goransson hette en man som inte hade det sarskilt bra nar han vaxte upp. Hans far, Hilmer Goransson, tjanade namligen sa mycket pengar att det mesta gick at tjll skatt,2

Hilmer Goransson blev med aren alltmera bitter pa stat och kommun, som obonhorligen tillampade sina progressiva skatteskalor3 pa hans enorma inkomster. Erik Goranssons kansliga pubertetsar4 forflot saledes i en stamning av bitterhet och reaktionart hat mot myndigheterna.

Nar Hilmer Goransson avled fann man i hans testamente foljande passus:

"Jag har pa grund av skattepolitiken5 i detta land inga pengar kvar. Emellertid har jag till stat och kommun under min hederliga levnad inbetalat kr. 4 967 563:90.6 Jag har anvant det allmanna vagar, utnyttjat dess sjukhus, skolor, militara forlaggningar etc. for ett sammanlagt belopp (hogt raknat!) av kr. l 695 156:85. Aterstar alltsa kr. 3 272 407:05, som stat och kommun ar skyldiga mig och min familj. Dessa pengar testamenterar jag till min son Erik. Vid mina sinnens fulla bruk7 tecknar jag Hilmer Goransson."

Erik blev naturligtvis glad att fa sa mycket pengar och gick genast upp till statsverket8 for att hamta dem. Men dom om hans unga oerfarna forvaning nar han inte fick ut ett rott ore!9

Infor denna otroliga lumpenhet genomgick Erik en inre kris. Hans faders sista vilja maste respekteras! Stat och kommun skulle bli varse vem de hade att gora med!

Erik satte sig ned och tankte efter hur han skulle kunna lura av stat och kommun alla dessa pengar som tillhorde honom. For det forsta, tankte han, maste jag under min levnad tjana sa lite pengar som mojligt sjalv, sa att mina egna skattebetalningar blir oansenliga. Annars okar ju bara det allmannas skuld till mig. For det andra, tankte han vidare, far jag se till att jag blir oerhort dyr for stat och kommun pa alla upptankliga satt. Dom ska min liv och kniv10 bli av med pappas pengar, det kan dom hoppa opp och satta sej pa!11

Vid faderns franfalle gick Erik i gymnasiet. Han sag nu till att han fick sitta kvar ett par ganger och ga om samma ring,12 varigenom han tjanade in 9 560 kronor som myndigheterna franlurades i form av lararloner, skolmateriel etc. Han kratsade ocksa flitigt hal med en pennkniv i skolbanken, sa att den flera ganger fick bytas ut. En vinst for Erik pa 560 kronor.

Nar Erik skulle ta studenten13 borjade han plotsligt plugga ordentligt, och eftersom han hade ett gott huvud14 fick han fina studentbetyg.15 Utrakningen med detta var att han nu skulle fa en massa stipendier och underhall av staten for

att lasa vid universitetet. Det fick han ocksa mycket riktigt. Men forst skulle han in i det militara.

I kronans klader16 tjanade Erik bra med kosing17 fran det allmanna. Han at mycket stora portioner av kronans mat (gott var det inte, men han maste ju ata for pappas pengar), och han var ytterst oaktsam med kronans materiel och gjorde livet sa surt for underbefalet att underbefalskaren inkom till statsverket med krav pa loneforhojning pa grund av vidriga arbetsforhallanden.18 Aldrig tidigare hade Sveriges forsvar upplevt en soldat som skot sonder sa manga tragubbar,19 alade hal pa sa manga par byxor och lag ner sa manga halmmadrasser20 som Erik Goransson.

Erik forde noggranna anteckningar om vartenda ore som han kostade stat och kommun. Vid militartjanstens slut hade det allmanna avbetalat inte mindre an kr. 260 546:64 av framlidne Hilmer Goranssons pengar.

Och nu stundade universitetsstudierna. Vilken yrkesgrupp, tankte Erik Goransson, ar det som kostar stat och kommun mest pengar? Jo, svarade han, det ar naturligtvis professorerna i humanistiska amnen, som lever hela sitt liv pa det allmannas bekostnad i form av forskarloner och annat, utan att ge stat och kommun nagot som helst vederlag i form av reda pengar.21 Professor ska jag bli!

Sa borjade myndigheterna sakta men sakert betala av sin stora skuld till Erik Goransson i form av studielon m.m. Men Erik skaffade sig ocksa extrainkomster fran stat och kommun genom att ga och slita pa deras trottoarer for flera kronor om dagen. En av Eriks favoritsysselsattningar var att samla ihop alla mojliga sorters blanketter pa post- och telegraf kontor och andra offentliga inrattningar. Han lade ner blanketterna i en stor sack, som han sedan tomde lite varstans pa gator och torg och skrapade ner22 sa att kommunalarbetarnas lonepost23 steg avsevart. Bara pa detta enkla satt tjanade han sina modiga 20 kronor om dagen fran det allmanna. Och varje morgon klockan tio gick han och skarm-bildade sig.24

Sa smaningom blev Erik professor i jamforande sprakforskning.25 Nu fick han visserligen en lon som han maste betala skatt pa, men den var ju inte sa stor, och vad staten tog igen pa de gungorna forlorade den pa andra karuseller.26 Bl. a. inforskaffade Erik fran utlandet pa statens bekostnad en valdig mangd fullstandigt onodig speciallitteratur i jamforande sprakforskning och hedrade darmed sin faders minne.

Han gifte sig och fick barn, mest for barnbidragens och moderskapspenningens skull,27 Barnen instruerades noga att slita sonder gungorna pa kommunala lekplatser och att gora hundoron i skolans ABC-bocker.28

Professor Erik Goransson utverkade ocksa tillstand att fa gora en studieresa till Mongoliet for att undersoka hur mongolerna uttalar tj-ljudet. Han reste forsta klass flyg och skaffade sig vid framkomsten en kamelkaravan med alla bekvamligheter och TV i talten. Det allmannas skuld till Erik Goransson sjonk darmed till bara ett par miljoner.

Men hur han nu slet och arbetade och ryckte loss trafikskyltar29 i nattens morker sa hade han anda vid uppnadd pensionsalder kr. 896 574:13 kvar pa sin faders arv. Det fanns bara ett satt att fa igen dem fran stat och kommun: han maste leva mycket lange.

Och Erik Goransson levde och levde och kvitterade ut folkpensionen och professorspension och ATP och sjukpenning30 (han gick ute pa vintern utan hatt for att halla sig forkyld). Nar han var 87 ar gammal gick antligen debet och kredit ihop, och det allmannas skuld till Erik Goransson stod pa plus minus noll.

"Nu borjar livet!" utropade Erik Goransson och dog.

ANMARKNINGAR

1 Sagan om Erik Goranssons strid mot det allmanna - Сказка о том, как Эрик Ёранссон боролся с обществом

2 att det mesta gick at till skatt - что большая часть денег уходила на уплату налогов

3 progressiva skatteskalor - шкалы прогрессивного налогообложения

4 pubertetsar - отроческие годы

5 skattepolitiken - политика налогообложения

6 4 967 563:90 - 4 967 563 кроны 90 эре

Крона (krona) - денежная единица Швеции; в одной кроне 100 эре (ore).

7 Vid mina sinnens fulla bruk - В полном сознании

8 statsverket - департамент финансов

9 Men tlom om hans unga oerfarna forvaning nar han inte fick ut ett rott ore! - Но представьте, как был поражен молодой и неопытный человек, когда он не получил и гроша ломаного!

10 min liv och kniv (разг.) - зд. клянусь моей жизнью

11 det kan dom hoppa opp och satta sej pa! (разг.) - зд. с этим им придется смириться!

12 ga om samma ring - остаться на второй год в гимназии

18 ta studenten (разг.) - сдавать выпускной экзамен в гимназии (или в школе), дающий право поступления в высшее учебное заведение

14 eftersom han hade ett gott huvud - поскольку у него была светлая голова

15 fina studentbetyg - прекрасные оценки на экзаменах

16 I kronans klader - На военной службе

17 kosing (жарг.) - деньги

18 att underbefalskaren inkom till statsverket med krav pa loneforhojning pa grund av vidriga arbetsforhallanden - младший командный состав обратился в департамент финансов с требованием о повышении жалования в связи с вредными условиями труда

19 tragubbar - зд. мишени

20 och lag ner sa manga halmmadrasser - и испортил так много соломенных матрацев

21 i form av reda pengar - в наличных деньгах

22 och skrapade ner - и захламлял

23 kommunalarbetarnas lonepost - статьи о вознаграждении коммунальных работников

24 och skarmbildade sig - делал просвечивание грудной клетки

25 jamforande sprakforskning - сравнительное языкознание

26 vad staten tog igen pa de gungorna forlorade den pa andra karuseller то, что государство приобретало на одном, оно теряло на другом (букв, то, что государство возмещало на качелях, оно теряло на каруселях)

27 for barnbidragens och moderskapspenningens skull - главным образом ради получения пособия на детей и государственного пособия по материнству

28 att gora hundoron i skolans ABC-bocker - загибать уголки страниц в школьных учебниках

29 ryckte loss trafikskyltar - вырывал дорожные указатели

30 och kvitterade ut folkpension och professorspension och ATP och sjukpenning - получал пенсию по старости, профессорскую пенсию, пенсию по выслуге лет и пособие по болезни

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Var Erik Goranssons iar rik? Varfor blev Erik Goranssons far bitter pa stat och kommun? I vilken atmosfar forflot Erik Goranssons pubertetsar? Vilken summa testamenterade Hilmer Goransson till sin son? Fick Erik Goransson nagot fran statsverket? Pa vilket satt beslot Erik lura stat och kommun? Hur forflot Eriks ar i gymnasiet? Varfor borjade Erik plugga ordentligt nar han skulle ta studenten? Fick han fina studentbetyg? Vad gjorde han i det militara? Varfor inkom underbefalskaren med krav till statsverket? Hur stor summa av framlidne Hilmer Goranssons pengar avbetalades vid Eriks militartjansts slut? Vilken bana valde Erik Goransson vid universitetet? Varfor valde han att bli professor i jamforande sprakforskning? Pa vilket annat satt skaffade sig Erik extra inkomster fran stat och kommun? Varfor gjorde han en studieresa till Mongoliet? Gifte han sig? Vad fick han barn for? Varfor beslot han att leva mycket lange? Nar gick debet och kredit ihop antligen? Vad hande nar Erik Goranssons debet och kredit gick ihop?

2. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

прогрессивная шкала налогов; в полном сознании; не получить и ломаного гроша; у него светлая голова; получить хорошие оценки на экзаменах; проходить воинскую повинность; зарплата ученого-исследователя; возместить наличными деньгами; любимое занятие; школьный букварь; загибать уголки страниц в книге; вырывать дорожные указатели; пособие по материнству; пособие по болезни; пенсия по старости

3. Beratta texten och anvand foljande ord och uttryck:

a) enorm, inkomst, avlida, statsverket, skatteinbetalningar, plugga, studentbetyg, kosing, underbefalskaren, tragubbar, forskarlon, skrapa ner, skarmbilda sig, barnbidrag, moderskapspenning, ABC-bocker, kvittera ut, folkpension, ATP, utropa, do

b) det mesta gick at till skatt, att inte fa ut ett rott ore, att se till, att ta studenten, att ga om samma ring, att gora hundoron, vidriga arbetsforhallanden, reda pengar, att rycka loss trafikskyltar

4. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att inte fa ett rott ore; att ha ett gott huvud; att ga om samma ring; for barnbidragens skull; att gora hundoron; att kvittera ut sjukpenning; att.halla sig forkyld

Maja Ekelof -- Ur: RAPPORT FRAN EN SKURHINK

(Nagra avsnitt)

Jag minns en dag for lange sedan

Solen gassar och tvillingvagnen ar tung att kora.1 De storsta barnen gar bredvid karran2 dar tvillingarna sitter. Alla barnen kinkar och gnaller. Sjalv ar jag dodstrott. Vi har suttit pa dispensaren fyra timmar. Det ar otroligt manga sprutor3 barn ska ha fore skolaldern. De ska skyddas mot difteri, smittkoppor och lungtuberkulos.4 "Skont att vi ar pa hemvag," tanker jag. Syster Anna-Lisa hade varit pa sa daligt humor. Hon hade ryckt ned de rena barnkladerna som jag lagt pa bordet i vantrummet. (Var skulle man lagga dem?)

Backen ar brant och jag kanner mig illamaende. Jag har ett tungt lass att dra. Fyra barn pa fyra ars tid.5

Vi har nastan hunnit upp for backen till var stuga, nar en cyklist pinglar pa oss.6 Jag hejar7 at var granne som just hoppar av sin cykel.

"Nu du Maja," skriker han. "Nu kan du ga till socialvardsbyran8 och fa hjalp."

Nar jag nu tanker tillbaka pa den dar dagen forstar jag att min granne last om de sociala formaner medborgarna i samhallet skulle fa. Bostadsbidrag, barnbidrag9 osv.

Den dar tiden hade jag inte tid att lasa tidningar. Jag visste inte vad socialvard var.

Min granne hade en ratt skrikig rost och han forklarade hogljutt en del om samhallets konstruktion for mig.

"Du har full ratt," sa han, gang pa gang. "Ga till socialvardsbyran nar du inte har pengar. Du kan fa ved, mat och kladpengar."

"Det ar lag pa det," sa min granne flera ganger.

De dar orden fastnade i huvudet pa mig. Efter ett par dagar hade jag bestamt mig for att be om pengar till ett doktor-besok. Mina tvillingpojkar skelade10 och borde undersokas av specialist.

Jag skaffade en barnvakt11 och gick till "byran" for forsta gangen i mitt liv.

Jag minns att jag kande inga olustkanslor alls. Jag minns ocksa att det satt manga personer i korridoren pa polishuset

dar byran da var inrymd. Bade unga och gamla manniskor satt dar och vantade. Vi pratade och skrattade. Det lag ett lyckoskimmer over framtiden. Ingen skulle behova vara utan mat eller klader i framtiden.

Det blev min tur och jag fick tala om vad jag onskade for hjalp. Jag fick en lapp12 dar det stod att "byran" betalade doktor-besoket. Resan till Orebro skulle jag nog klara sjalv.

Det blev manga resor till ogonlakaren. Jag fick kopa glasogon at mina pojkar. Under glasogonen skulle en lapp sitta for det friska ogat.13 Atskilliga rullar med ett slags tejp14 fick jag kopa. Pojkarna rev av sig bade glasogon och lappar sa ofta de hann. Efter ett oandligt talamodsarbete borjade de forsta att de skulle ha dessa saker pa sig. De fick anvanda detta tills de var sex ar. Da hade synen pa det sjuka ogat dragits ratt.15

Korea-krisen-53

Barnavardsmannen16 sager at mig att gora en lista pa de klader mina barn behover. Jag satter mig vid hennes skrivbord nar hon gatt hem. (Jag stadar nagra av stadens kontor pa kvallarna.)

Nar jag gick hemifran visste jag sa val att alla fem barnen behovde vinterklader. Nu sitter jag med pennan i hand, men far inget pa papperet... Mina tankar ar i Korea. Hur manga jackor ska behovas dar om en tid?

Till sist skriver jag hastigt "Ett par byxor och en jacka."

Mina tankar ar i Korea.

Jag kan inte hushalla. Varje manad bestammer jag mig for att gora upp en budget.

Pa avloningsdagen ska jag dela isar pengarna i sa manga delar som manaden har.

Jag ska planhushalla.17

Det vill jag andra

(Ur en insandare som aldrig kom in)18

Beskaftigheten hos en del av vara socialvardsarbetare.19

Assistenten kan och vet inte ALLT fastan han ar utbildad.

Man laser ofta om hur bra ordnat det ar i Sverige for dem som kommit i nodsituation...

Jag kanner en hemmadotter som efter sina foraldrars dod forsokt att fa nagot av detta fina vi laser om ...20 Doktorn kan inte ge henne sjukpension, hon ar inte nog sjuk, sager han.

Socialvard kan hon inte rakna med, sager en kommunal-tjansteman. Det ar for manga ar kvar till hennes pensionsalder. Han sager vidare till henne att det hon kan gora ar att ta plats hos nagon ankeman som hushallerska... Hon ska inte tro att pengarna bara regnar fran himlen.

En reflektion.

Jag bor i ett valfardssamhalle.21

Dagarna flyter fram pa samma satt som overallt har pa jorden.

Gryning, dager, middag, kvall och natt.

En sak har jag funderat mycket over... Manniskans talmodighet.

En manniska tycks kunna leva ratt nojd utan nan vidare slags "stimulans". Atminstone ar det sa i mitt kvarter, ty jag hor aldrig nagon stor klagan bland mina grannar. De ater, sover, ater, sover osv... Fruarna i de sma husen lever-som i sma dockskap. Var och en av dem ar sa noga med att visa upp de basta kaffekopparna och de vitaste lakanen samt framfor allt en lycklig akta-maka-min.22

Hur lange ska de fa leka i sina dockskap?23

Varje manniska maste ha ett ljus som lyser upp vagen for henne om hon ska orka leva. Mitt ljus under manga ar har Harry Martinson24 varit. Han fick lida forodmjukelse.25 Da ska ocksa jag klara av att vara forodmjukad... Han klarade av de simplaste yrken utan att bli forsoffad.26 Da ska ocksa jag klara av mitt stadarbete utan att drunkna i skurhinken.27

Kan ett yrke vara finare an ett annat yrke?

Tyvarr maste svaret bli ja. Ett yrke som ger sa god fortjanst att man klarar sin forsorjning pa det ar finare an ett yrke som ar sa daligt betalt att det inte forsorjer "sin man".28

Ar det ratt att bara en del manniskor ska behova tigga for att kunna leva? Det ar ratt enligt lagen, som manniskan sjalv utformat.29

Den som ar utrustad med klar hjarna och vassa armbagar, den manniskan kommer att klattra langst upp i loneskalan.30

Den som kanske fatt mindre klar hjarna och inte sa vassa armbagar, den manniskan ska inte ha sa stor lon enligt lagen. "Hon" maste tigga. Lagen ar san. Lagen ar human till och med.31 Man har bytt ut ordet fattigvard mot socialvard.32 Ett klingande namn som nog later lika illa som fattigvard i den sokandes oron. Varlden blir aldrig annorlunda om inte manniskan blir annorlunda. Men manniskan ar sa full av maktbegar33 att det alltid kommer att vara stor skillnad mellan manniska och manniska.

Mand. 16/8 - 65

Klockan ar atta pa morronen. Jag kommer nyss fran stadningen. Himlen ar helt bla och solen skiner sa fint i dag.

Jan var hemma over helgen. Han har gjort fardigt varnplikten om fjorton dagar.34 Hur ska vi fa ihop pengar till allt han ska ha med sig till Uppsala? Jag hoppas pa storvinst eller arv.35 Fast jag vet att jag har ingen att arva.

12/9 - 65

Jag ar dyster i humoret. Det hander sa fa roliga saker. Jag ar sa slarvig med pengar ocksa. Raknar inte ut hur langt de ska racka. Sa lange det finns nagra kvar i portmonnen tanker jag inte pa pengar... men sedan. Stig vantar pa for-sakringspengarna.36 Vi har skrivning i samhallslara37 mandag kvall. Nar jag tanker pa det blir jag tom i huvudet - - - Jag har just last ut Harry Martinsons "Vagen ut".38 I den boken talar han om angest, och i synnerhet den fattiges angest. Jag forstod det stycket sa bra. Ibland onskar jag mig fa tala med honom eller Fridegard.39 Men hur skulle den pratstunden bli?40 Jag kan inte tala med nagon, tycker det ar valdigt svart att uttrycka det jag vill saga. I mina tankar diskuterar jag med manga personer och da gar samtalen flytande latt, men da jag ska prata i verkligheten laser sig tankeapparaten definitivt.41 Tank sa skont om man kunde lara sig prata.

8/2 - 66

Jag har inte skrivit pa en manad. Det ar sa kallt och hemskt. Varje dag oroar jag mig att nagon ska frysa ihjal. Det har hant i vinter att sa har skett.

Tankar och funderingar veckan fore valet 1966.

Ack en san vecka det ar. Tankarna flyger och far i mitt huvud. Jag tillhor inget parti... Forr om aren har jag vetat hur jag skulle rosta, men inte nu langre.42 Jag har lyssnat pa valdebatter och last partiernas broschyrer. I mitt innersta ar jag kommunist och mitt battre jag viskar "rosta som vanligt".43 Hur ska jag gora pa sondag? Ska jag ga med i soffliggarnas parti44 kanske? Nej, da blir jag sa arg pa mig sjalv efterat, eller sa stortar jag ivag sista timmen pa valdagen och rostar pa mafa... Har man rostratt ska man utnyttja den.

I kvall har jag kommit pa losningen. Jag ska lasa sa mycket jag orkar. Om hur partierna uppkom. Vad de har utrattat osv.45 Jag ska traggla mig igenom46 en kurs i nationalekonomi fast det ar svart. Jag ska lara mig sa mycket jag kan om Sveriges handelsbalans, bytesbalans och naringsliv. Da kanske jag ar battre rustad nasta gang det blir val.

Hur ska jag hinna allt detta? Jag onskar att jag hade lika latt att lara som Pompidou47 i Frankrike.

Da han skolade fick han stora A i alla amnen.48 Hans fader kunde inte forsta det, ty han hade aldrig sett sonen lasa nagra laxor.

Jag fortsatter dagboken. Inte for jag inbillar mig att jag kan skriva, men mitt liv blir lattare om jag far prata ut pa detta satt. I kvall ska det inte bli langt. Ska se Fokus49 och sedan lagga mig tidigt, maste upp tidigt i morra50 och lana pengar av "Nagon". Lana! ... Av vem?... INGEN.

Hostterminen - 66

De har raderna skriver jag till Dig, Harry Martinson, for jag har ingen annan att tala med. Jag kommer aldrig att skicka ivag brevet, men det ar roligt att ha nagon att vanda sig till och inte bara skriva for papperskorgen.51

Nu ar det morka tider. Bade med vader och arbetsforhallanden. For Dig behover jag inte angslas, som val ar. Man kan saga att Du sitter torrskodd nu.52 Det var inte sa lange sen Du sprang barfota den har arstiden. Du avskydde de stora fula traskorna53 sa att Du hellre fros om Dina fotter. Tiden har gatt. Fort... Anda ar det fyrtio ar sedan. - Jag borjar bli gammal utan att ha utrattat nanting av varde. Det kanns marigt.

Pa ett satt ar det en bra tid for mig for jag hinner sant som jag aldrig hunnit forr. T ex att vava. I gar klippte jag ner ett vav.54 En grannfru ska ha nagra mattor ur den till sin unga dotters nya hem. Mattorna blev bra. Jag satt uppe pa natten och knot fransarna till dem.55 - Sa akte jag tidigt pa lordagsmorgon ivag till mitt arbete sa jag skulle hinna vara med pa historielektionen klockan elva. Jag satt nere pa skolan och vantade. Inga kamrater och ingen larare kom. Jag hade tagit fel pa dag. Kanske jag ar for gammal att ga i skola. Det var sa ledsamt att ga hem igen, ty de dar historielektionerna ar som medicin for mig. Man kommer ifran sina egna problem...66

Det har hant dystra saker i Karlskoga57 den senaste tiden. Det orattvisa som sker overallt i varlden ar hemskt aven nar det sker i liten skala.58 Du forstar - manga finnar

har blivit hitlockade de senaste aren, till Bofors.59 Det har inte funnits arbetskraft nog har. Finnarna har fatt arbete och bostader har. Nu har det uppstatt en mattnad.60 Bofors har svart att havda sig pa varldsmarknaden.61 En avdelning har sarskilda problem. De har fatt avbestallningar62 beroende pa att deras kvalite inte varit den basta. Nu behovs inte sa manga arbetare dar. En del far arbeta fyra dagar i veckan bara.

Den har veckan har en ung finlandare blivit orattvist uppsagd.63 Ledningen tar minsta foreteelse som skal till uppsagning.64 Jag tycker de kunde prata med arbetarna om att konjunkturen ar dalig och inte bara latsas som om det inte gar att forklara sant for arbetare. Cheferna gar och lurpassar pa arbetarna som om de vore skulden till allt ont.65

Denne pojke som blev uppsagd ar en skotsam pojke. Han hade lediga lordagar. Nu pastar basen66 att pojken fatt order att arbeta men inte kommit ned en lordag. Lappen med uppgift att han skulle arbeta hade basen lagt i pojkens kladskap, sager basen. Pojken sager att han inte sett lappen. Lordag morgon nar han star finkladd for att aka till en bror i Fagersta67 kommer syster Britta och fragar varfor han inte arbetar. Han skulle ha borjat klockan sju. Pojken aker'ivag pa sin patankta resa och nar han kommer ater i arbete pa mandag far han uppsagningsbeskedet.68 Arbetskamraterna intygade att pojken inte fatt besked om arbete i tid men ledningen trodde mer pa basens ord. Avsked alltsa. Fackforeningen kunde inget gora, pojken hade inte borjat i den.69 Sa behandlas arbetare. Pojken akte runt och sokte arbete anda tills hans pengar var slut. Sen var han tvungen att atervanda till Finland. Pojken hade varit sa glad over arbetet och hade hjalpt sin familj i Finland med pengar. - Jag har varit illamaende den har veckan for denna handelse.

ANMARKNINGAR

1 Solen gassar och tvillingvagnen ar tung att kora. - Солнце припекает, и трудно везти коляску с близнецами.

2 karran - телега; зд. коляска

3 sprutor - зд. прививки

4 De ska skyddas mot difteri, smittkoppor och lungtuberkulos. - Им надо сделать прививки от дифтерита, оспы и туберкулеза легких. 6 Fyra barn pa fyra ars tid. - Четверо детей за четыре года.

6 pinglar pa oss - сигналит нам

7 Jag hejar - Я здороваюсь

8 socialvardsbyran - бюро по социальному обеспечению

9 bostadsbidrag; barnbidrag - пособие, предоставляемое для оплаты квартиры семьям с большим количеством детей; пособие на детей

10 Mina tvillingpojkar skelade-У моих мальчиков-близнецов было косоглазие

11 en barnvakt - няня, нанимаемая на несколько часов

12 Jag fick en lapp - Я получила записку

13 Under glasogonen skulle en lapp sitta for det friska ogat. - Здоровый глаз под линзой очков должен быть закрыт бумажкой.

14 tejp (англ, tape) - клейкая лента

15 Da hade synen pa det sjuka ogat dragits ratt. - К этому времени зрение в больном глазу исправилось.

16 Barnavardsmannen - чиновник отдела по охране детей при муниципалитете

17 Jag ska planhushalla. - Я буду заранее планировать свои расходы.

18(Ur en insandare som aldrig kom in) - Из неопубликованного письма (в газету, журнал)

19 Beskaftigheten hos en del av vara socialvardsarbetare. - Чрезмерная деловитость у некоторых наших чиновников органов социального обеспечения.

20 att fa nagot av detta fina vi laser om - получить хотя бы что-нибудь из тех благ, о которых мы читаем

21 ett valfardssamhalle - общество благоденствия

22 samt framfor allt en lycklig akta-maka-min - и, прежде всего, выражение супружеского счастья на лице

23 Hur lange ska de fa leka i sina dockskap? - И сколько они еще будут играть в своих кукольных домиках? (букв. кукольных шкафах)

24 Harry Martinson - Харри Мартинсон (1904-1978), известный шведский писатель, лауреат Нобелевской премии по литературе

26 Han fick lida forodmjukelse. - Ему пришлось терпеть много унижений.

26 utan att bli forsoffad - и не стал равнодушным

27 Da ska ocksa jag klara av mitt stadarbete utan att drunkna i skurhinken. - Тогда и я справлюсь со своей работой уборщицы, и мусорное ведро меня не засосет (букв, не утону в мусорном ведре).

28 Ett yrke som ger sa god fortjanst att man klarar sin forsorjning pa det ar finare an ett yrke som ar sa daligt betalt att det inte forsorjer "sin man". - Профессия, обеспечивающая хороший заработок, на который легко прожить,

лучше профессии, которая так плохо оплачивается, что не в состоянии прокормить человека.

29 Det ar ratt enligt lagen, som manniskan sjalv utformat.

Это справедливо согласно тому закону, который создал

сам человек.

30 kommer att klattra langst upp i loneskalan - заберется

на самую высокую ступеньку по лестнице зарплаты

31 Lagen ar human till och med. - Закон даже гуманен.

32 Man har bytt ut ordet fattigvard mot socialvard. - Слова "призрение бедных" были заменены словами "социальное обеспечение".

33 Men manniskan ar sa full av maktbegar - Но человек так рвется к власти

34 Han har gjort fardigt varnplikten om fjorton dagar. - Через 14 дней закончится срок его военной службы.

Форма перфекта употреблена для передачи действия, которое закончится ранее определенного момента в будущем.

35 Jag hoppas pa storvinst eller arv. - Я надеюсь на какой-то крупный выигрыш или наследство.

36 forsakringspengarna - выплата по страховому полису

37 Vi har skrivning i samhallslara - У нас письменная контрольная работа по обществоведению 38 "Vagen ut" - "Выход" (название романа X. Мартинсона)

39 Fridegard - Я. Фридегор (1897-1968), шведский пролетарский писатель

40 Men hur skulle den pratstunden bli? - Но как я стала бы с ними говорить?

41 men da jag ska prata i verkligheten laser sig tankeapparaten definitivt - но когда я действительно должна говорить, голова решительно отказывается работать

42 men inte nu langre - но теперь уже не знаю

43 mitt battre jag viskar "rosta som vanligt" - мое лучшее "я" шепчет: "Голосуй, как обычно"

44 Ska jag ga med i soffliggarnas parti - Примкнуть ли мне к тем, кто не желает участвовать в голосовании (букв. к партии отдыхающих на диване)

45 Vad de har utrattat osv. - Чего они достигли и т.д.

46 Jag ska traggla mig igenom - Я проштудирую

47 Pompidou - Ж. Помпиду. (1911-1974), президент Франции (1969-1974)

48 Da han skolade fick han stora A i alla amnen. - В школе у него по всем предметам были самые высокие оценки. "Большое А" - высшая оценка в шведской школе. "Маленькое а" - вторая по значимости оценка.

49 Fokus - программа шведского телевидения по актуальным внешним и внутренним проблемам

50 i morrn (разг.) = i morgon - утром

51 inte bara skriva for papperskorgen - а не только писать для корзины

62 Du sitter torrskodd1 nu. - Сейчас ты справился со всеми проблемами, (букв, сидишь, с сухими ногами)

63 traskorna - деревянные башмаки (обычная рабочая обувь в начале века)

64 I gar klippte jag ner ett vav. - Вчера я разрезала на куски то, что я наткала.

65 och knot fransarna till dem - пришивала к ним бахрому

56Man kommer ifran sina egna problem... - Забываешь о

собственных проблемах...

57 Karlskoga - Карлскуга, город в южной части губернии

Вермланд, где находятся заводы "Буфорс" по производству

вооружения и боеприпасов

68 Det orattvisa som sker overallt i varlden ar hemskt aven

nar det sker i liten skala. - Несправедливость, которая

царит во всем мире, ужасна и тогда, когда она проявляется

в малом.

59 Bofors - см. комм. 57

60 Nu har det uppstatt en mattnad. - Сейчас рабочих там достаточно, (букв, наступило некоторое насыщение)

61 Bofors har svart att havda sig pa varldsmarknaden. - "Буфорс" испытывает затруднения на мировом рынке.

82 De har fatt avbestallningar - Сделанные заводу заказы были отменены

83 en ung finlandare blivit orattvist uppsagd - молодой финн был несправедливо уволен

64 Ledningen tar minsta foreteelse som skal till uppsagning.- Руководство использует малейшую оплошность в качестве предлога для увольнения.

65 Cheferna gar och lurpassar pa arbetarna som om de vore skulden till allt ont. - Начальство следит (букв, подсматривает) за рабочими, как будто бы они причина всего зла.

66 basen - начальник

67 Fagersta - Фагерста, город в Швеции, в котором находится крупный металлургический завод по производству стали

88 far han uppsagningsbeskedet - он получает уведомление об увольнении

69 pojken har inte borjat i den - молодой человек еще не вступил в него

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vilket yrke har forfattarinnan? Hur manga barn har hon? Ar det latt eller svart att skota om sa manga barn? Varfor maste hon besoka dispensaren med sina barn? Vad var orsak till att hon vande sig till socialvardsbyran? Vad var det for fel med hennes tvillingpojkar? Hjalpte glasogonen at pojkarna? Vad tankte forfattarinnan pa nar hon satt pa barnavardsmannens kontor? Hur ar det bast att hushalla? Vad ville forfattarinnan andra? Vilket rad gav doktorn till en hemmadotter efter hennes foraldrars dod? Hur lever kvinnorna i det kvarter dar forfattarinnan bor? Ar de nojda med sin tillvaro? Vilken forfattare tjanade som forebild for Maja Ekelof i manga ar? Ar lagen rattvis i Sverige enligt Maja Ekelof? Vad hander den manniska som har klar hjarna och vassa armbagar? Och vad hander den som inte har sa klar hjarna och inte sa vassa armbagar? Varfor finns det skillnad mellan manniska och manniska enligt Maja Ekelof? Vilken av Harry Martinsons bocker gjorde ett starkt intryck pa Maja Ekelof? Vilka tankar hade hon veckan fore valet 1966? Vilken losning kom hon pa pa kvallen? Vad for bocker ville hon studera? Varfor kom finska arbetare till Sverige pa 60-talet? Varfor blev en finsk pojke uppsagd? Hur kande Maja sig for denna handelse?

2. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

att minnas; att vara dodstrott; att pingla pa nagon; att bestamma sig for nagot; avloningsdagen; dagarna flyter fram; att vara noga med nagot; angest; en pratstund; att rosta som vanligt; att rosta pa mafa; marigt; att ta fel pa dagen; att bli uppsagd; att vara finkladd; att intyga; pengarna var slut; en uppsagning; att atervanda

3. Oversatt foljande meningar till ryska:

1. Jag minns ocksa att det satt manga personer i korridoren pa polishuset dar byran da var inrymd. 2. Efter ett oandligt talamodsarbete borjade de forsta att de skulle ha dessa pa sig. 3. Assistenten kan och vet inte ALLT fastan han ar utbildad. 4. Var och en av dem ar sa noga med att visa upp de basta kaffekopparna och de vitaste lakanen samt framfor allt en lycklig akta-maka-min. 5. Ett klingande namn som nog later lika illa som fattigvard i den sokandes oron. 6. Varje dag oroar jag mig att nagon ska frysa ihjal. Det har hant i vinter att sa har skett. 7. Hans fader kunde inte

forsta det, ty han hade aldrig sett sonen lasa nagra laxor 8. Jag kommer aldrig att skicka ivag brevet, men det ar roligt att ha nagon att vanda sig till och inte bara skriva for papperskorgen. 9. Jag tycker de kunde prata med arbetarna om att konjunkturen ar dalig och inte bara latsas som om det inte gar att forklara sant for arbetare. 10. Pojken aker ivag pa sin patankta resa och nar han kommer ater i arbete pa mandag far han uppsagningsbeskedet.

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

защищать от; велосипедист; идти в гору; его слова застряли у меня в голове; обследоваться специалистом; пришла моя очередь; клейкая лента; убирать контору; поступить экономкой; неопубликованное письмо в газету; пенсия по болезни; чиновник по социальному обеспечению; рассчитывать на что-либо; терпеть унижения; не опуститься; надеяться на крупный выигрыш; наследовать кому-либо; у меня ужасное настроение; не участвовать в выборах; право голоса; курс национальной экономики; получать отличные оценки; я продолжаю вести дневник; причина увольнения; подсматривать; получить приказ работать в субботу; он отправился в задуманную поездку; он помогал своей семье; юноша был вынужден вернуться в Финляндию; так относятся к рабочим на этом заводе

5. Forklara pa svenska vad foljande ord och uttryck betyder:

barnavardsmannen; staderska; synen pa det sjuka ogat har dragits ratt; komma i nodsituationen; pensionsalder; pengarna regnar fran himlen; valfardssamhalle; naringslivet; att skriva for papperskorgen; forsorja nagon; kladskap; uppsagningsbeskedet

Jan Ekstrom, ALDRE DAM MED PENGAR

(Forkortad)

Hon var en aldre dam med pengar, liten och inte utan grace. Aren hade blekt hennes har till vitt och spunnit hennes ansikte fullt med fina rynkor. En gang hade hon varit vacker. En gang hade hon ocksa varit gift, men aktenskapet skankte henne bara trator.1 Mannen "dog efter nagra ar. Det fanns folk som pastod att hon plagat livet ur honom,2 vilket var osant. I sjalva verket drabbades han av lugninflammation och gick bort som typiskt var for sjukdomen innan sulfa

och penicillin forryckte naturens ordning natten mellan det nionde och tionde dygnet. Hans lakare fanns dar tillsammans med henne sjalv. Allt hade gatt naturligt till, och att hon kanske var alltfor noga med vadringen3 pa morgnarna kunde ingen egentligen lasta henne for. Na - efter makens fran-falle blev hon en aldre dam med pengar.

Hon hade inga slaktingar som kunde gora ansprak pa att fa arva henne en gang.4 Det forargade henne inte sa litet. Hon hade inte haft nagot emot att vara slaktens formogna dam, som alla passade upp och fjaskade och krusade for.5 Hon kunde sitta ibland i sin ensamhet och blunda och fornoja sitt sinne med spekulationer6 over hur hon invaggade dem i forhoppningar och sa - den gangen Herren7 inte ville lata henne leva langre - dra dem vid nasan. Kanske nagon tusenlapp till en och annan av dem, mest for att retas. Formogenheten, den skulle hon skanka till Kinamissionen.8 Men nu hade hon inga slaktingar att dra vid nasan och Kina hade blivit rodare an hennes egna rosendrommar.9 Hon var inte alldeles saker, men antagligen fanns det ingen mission i det landet langre. Sa realiteterna hade nodgat henne att vidta andra dispositioner for pengarna... Bert skulle fa dem. Hon hade antytt det for honom ibland. - Du blir nog en formogen karl vad tiden lider, kunde hon saga. Da bugade han sig och skrattade och sa att han hoppades tiden led fort. Det tyckte hon om. Han sa vad han tankte och tyckte och det skulle han ocksa belonas for.

Hon visslade forstrott en liten melodi fran sin barndom och gungade i sin stol. I knat hade hon en stickning. Han skulle komma upp till henne i dag for det var tisdag och prata bort en timme eller tva. Han kom alltid upp till henne varje tisdag. Sedan hon blev bekant med Bert brydde hon sig nastan aldrig om att ga ut och andra manniskor traffade hon sallan. Bert berattade for henne. Han talade om vad som hande i stan och hur parken sag ut och om isen hade gatt upp pa Riddarfjarden.10 Sjalv kunde hon sitta med sin stickning i lugn och ro.

Dar kom signalen. Hon tryckte stickningen mot brostet, reste sig ur gungstolen latt som en flicka, tog ett steg ut pa mattan och holl pa att halka omkull.11 Rysligt vad halt det golvet blev efter boningen. Ett ogonblick stod hon stilla for att hamta balansen, sedan halvdansade hon12 fram genom rummet ut i hallen och oppnade.

- Sa snall pojke da. Aldrig glommer du gamla gumman... Hon var ett enda stort soligt leende.13 - Kom in, min van - tank att jag har riktigt langtat efter dig.

Hon la handen pa hans arm och eskorterade honom in i rummet.

- Se upp for mattan du,14 den glider latt undan for golvet ar nybonat.

- Just sa ja, sla dig ner - sa dar ja.15 Han satte sig vid 'bordet bredvid gungstolen och trummade med fingarna mot skivan. Han foljde hennes flinka hander med ogonen. Han sa:

- Vad stickar tanten pa i dag da?16 En olle till mig? Eller en kofta till negermissionen? Ska vi inte ta ett parti schack i stallet?

Hon tittade pa honom over glasogonbagen och log. Jo, det skulle val bli ett parti schack som vanligt och sa smaningom men forst ville hon avsluta framstycket.17 Hon var fortjust over att han retade sig pa hennes stickmani, det var ett tecken pa engagemang,18 nastan som svartsjuka, tankte hon. Hon sa: - Ingen olle - det var fel. Just en kofta till Kongo - det var ratt.

- Det ar sa varmt dar nere, sa han.

Jasa. Pa natterna ocksa? Hon trutade med munnen och sag spjuveraktigt pa honom. - For resten gor det ingenting - alltid kan det forarga nagon. Du vet val att jag alltid har tyckt om att forarga folk. Hon ar inte klok, sager dom. Gumman med pengarna ar inte klok. Har ni hort att hon sitter mest hela dagarna och stickar koftor, riktiga yllekoftor, at negrerna. Sant ar skojigt, forstar du.

- Tant inbillar sig sa mycket. Det ar sakert inte en sjal som bryr sig om vad tant stickar. Eller at vem.

- Jasa inte. Ajo du.19 Jag lamnar dom till grannfrun en trappa upp, forstar du. Och sager uttryckligen att dom ska till Kongo. Hon ar nat i nan kommitte20 och tar emot sakerna, forstar du. Varje dag far hon hamta - i kvall ska hon hamta... Och du - hon lutade sig fortroligt framat mot honom - hon skvallrar kolossalt. Hur gar det med lasningen?21 Han skrapade med fotterna mot golvet, lat dem stanna pa mattan som rorde sig latt som en vinge pa det glashala golvet.

- Skapligt,22 sa han. Ska vi spela... Hon avbrot honom.

- Jasa, du borjar slarva igen. Na, det ar ratta tag, min gosse.23 Det tycker jag om. Man maste slarva ibland for att kunna kanna tillfredsstallelse nar man sedan gor nat. Vi maste ha relief i tillvaron.24 Slarv ger daligt samvete, daligt samvete ger gott arbete...

Sa pladdrade hon pa. Han lyssnade forstrott. Inneborden

gick honom mest forbi,25 men rytmen och surret fran det hon sa fyllde honom sakta med en irritation som han fick allt svarare att dolja. Varje besok hos henne lagrade sig ovanpa det foregaende och blev till en djupnande jordman for onda tankar.26 Deras bekanskap hade borjat for tva ar sen. Det var vinter, han hjalpte henne over gatan for det var halt. Hon bjod upp honom pa kaffe den gangen. Nar han skulle ga, sa hon: - Du ar en trevlig ung man. En lang blond pojke ar du med oppet och arligt utseende. Sana tycker jag om. Hon rodnade som en skolflicka och blinkade med ena ogat. - Kom tillbaka igen och halsa pa mig ar du snall. Har finns nastan aldrig en manniska hemma om dagarna som jag kan prata med. Och kanske far du din beloning. Hon blinkade igen, gatfullt, sedan foste hon vanligt men bestamt ut honom genom dorren. Och han kom tillbaka. Han fick beratta att han var student och skulle bli ingenjor. Att han maste skynda sig med studierna for han laste pa lan.27 - Sa, sa hon. Naja, det ar val inte sa brattom. Sa lange han var kvar i stan fick hon sallskap och gallde det pengar sa kunde hon nog hjalpa honom lite i den vagen28 ocksa. Och sa smaningom fick han veta det. Hon var formogen. En gang skulle han fa alltsammans - det hade hon sagt bara nagon manad efter deras forsta traff och det fanns skriftligt pa det med tva trovardiga vittnens underskrift forutom hennes egen...

Hon holl upp stickningen. - Nu ar barden nastan fardig. Tank vad varmt och skont det ska bli pa det svarta skinnet...

Fingrarna arbetade undan igen. Han foljde deras snabba metodiska rorelser med hopknipna ogon medan tankarna flot som i en gropig sjo.29

Hon ar nog lite underlig, tankte han. Koftor at negrer och pengar till en okand nar hon dor. Om hon nansin dor. Hon sag evig ut ibland - en liten spenslig, torr gestalt med vitt har och rosig hy och livliga ogon och hander som en eternell.30 Strangt taget kunde hon bli hur gammal som helst. Hon tycktes ha natt gransen for aldrande och forholl sig som om hon inte kunde skrumpna mer.

Forstrott tog han en sticka ur kartonglocket31 pa bordet och lekte med den mellan fingrarna. Den ar mycket vass i spetsen, tankte han. Den skulle till och med kunna doda en manniska. Tranga in latt och mjukt och vanligt. Han la forsiktigt tillbaka stickan pa bordet men efter en liten stund holl han den i handen igen, vagde den och snurrade den. Hon pladdrade pa i ett.32 Bara ett och annat ord fick hon tillbaka, just som det skulle vara. Hon stortrivdes. Tank vad trevlig och underhallande han var och vasentlig i sina svar.

Det maste vara stor kraft bakom anda, tankte han. Sa att den sjunker anda in i hjartat. Om ett revben kom emellan maste den ha kraft nog att glida forbi.

De skulle dricka kaffe forst, tyckte han. Innan de spelade schack. Han fick passa pa noga i dag sa han inte forlorade drottningen33 som forra gangen...

Och man skulle latt arrangera det som en olyckshandelse. Ingen sag nar han kom. Hon kunde ha suttit med sin stickning och sedan plotsligt rest sig for att ga ut eller for att slappa in nagon som ringde pa dorren - han sjalv till exempel. Det var sa halt pa golvet, det var alldeles nybonat och mattan gled som pa en yta av is. Olyckshandelse. Det var ingen som sag nar han blev inslappt.

Hon stickade och pratade. Da och da visslade hon belatet en liten stund och granskade sitt verk, och ett par ganger tappade hon maskor34 och blev forargad.

Han lekte fortfarande med stickan. Det skulle vara over pa ett ogonblick, hon skulle aldrig hinna satta sig till motvarn - ingen strid - hapen, undrande stillhet och kanske ett ogonblicks skrack forstas, sedan satta handen om skaftet pa stickan - om bada stickorna forstas - hon hade ju tva och pa den ena skulle stickningen sitta upptradd.36 Han fick vanta just tills hon var fardig med ett varv. Nar ena stickan var fri. Han skulle be henne sta upp framfor mattan - hans tumme fick stodja mot stickknoppen, den gled kanske alltfor latt i handen, sa dar - det kandes stadigt och bra - han provade igen - och sedan repeterade han i sina tankar.

- Na min van, sa hon. Hon holl huvudet pa sned och sag misstanksamt pa honom, - varfor ar du sa tankfull. Ar det nagot som trycker dig, sa tala om for tant. En flicka kanske...

Han skakade pa huvudet, och tankarna drev runt som pa stormpiskat vatten nu.36

- Jag tankte pa ett problem.

- Vad da? Tala om.

- Vad gor man om man plotsligt far arva ett par miljoner? Han stodde fingrarna mot varandra, balanserade stickan mellan tummarna, stalet lyste i dagern fran fonstret.

Gumman satt ororlig en sekund, sedan log hon brett och blinkade illmarigt.

- Sa, min gosse. Du borjar redan bekymra dig for den saken. Men du har tid pa dig att fundera ut nat, for jag tanker inte ge upp i bradrasket.37 Sa min van - hon bojde sig framat och klappade honom latt pa kinden - ska vi inte ha kaffe nu?

Det var ratt som hon sa, hon tankte inte ha nagon bradska, men han hade det, ju forr desto battre, den saken... Det skulle sakert inte bloda mycket.

- Ja tack. Nu skulle det smaka gott.

Hon reste sig ur stolen och var pa vippen att halka. Armarna flaxade till, stickningen i vansterhanden flog in mot brostet, hon fick tag i bordskanten med hogra handen och ratade upp sig med ett generat kvitter.

- Jisses, gosse lilla, det var pa haret att gamla gumman trattade pa rumpan...38

- Javisst, sa han stilla. Och han tankte: Det ar nastan markvardigt om man inte faller omkull pa det har golvet, och det ar mycket naturligt att man har en stickning i handen, och det hor nastan till att man trycker den mot brostet. Gud signe tant - for tant ska do.39

Hon gick smavisslande ut i koket for att satta pa kaffet. Han forargade sig over hennes munterhet. En gammal dam som hon, ga omkring och vissla som en springpojke. Han reste sig, gick bort och stallde sig vid fonstret med ryggen vand inat. Sa kom han att tanka pa att nagon kunde fa syn pa honom fran gatan och atervande till stolen. Det stormade inom honom - det varsta var att stotta till, att valja ogonblick, finna precisionen, att halla hjarnan kall och handen fast. Hon fick ingenting ana, maste sta upp framfor mattan, maste just ha avslutat ett varv, fick inte borja pa ett nytt.

Han lyssnade till hennes steg ute i koket. Han horde henne rumstera om med burkar och porslin. Sa kom hon in med brickan dukad och satte den pa bordet mellan dem.

- Sa ar det bra, tankte han. Hon vantade pa mig och skulle oppna nar jag ringde. Men vi far inte dricka kaffe. Jag maste gora det innan. Jag maste fa henne att avsluta varvet innan hon gor kaffet fardigt. Han reste sig.

- Jag klarar kaffet, tant. Han tyckte sjalv att rosten lat hes, men hon markte inget. - Det skulle vara riktigt roligt att forsoka en gang, sitt kvar snalla tant och fortsatt att sticka...

- Men snalla du, det blaser i visslan nar vattnet kokar. Sen brygger jag40 pa ett ogonblick.

- Jag brygger, sa han. ivrigt.

- Jaja, visst - du brygger. Hon var road av hans iver. Da sticker jag fardigt varvet sa lange - sen ar det bara ett varv till...

Ett varv till, ett varv till, sjong det inom honom. Han gick ut i koket och stangde av gaslagan. Kaffekitteln satte

han pa sin plats, torkade av handtaget med nasduken, gick tillbaka in till henne igen.

- Det drojer lite innan det kokar upp. Vi hor ju visslan.

Han holl stickan i handen och sag pa henne oavvant. Det var halva varvet kvar. Fingrarna arbetade raskt och skickligt. Den ena maskan efter den andra gled over pa hogerstickan. Hennes vita har lag mjukt kring oronen, ogonen var vakna och goda, en bla ader pa halsen pulserade vanligt och vitalt. Hon betyder ingenting, tankte han, du far inte kanna, bara handla - och inget misstag, inget misstag - varfor drojer det sa lange... Han tryckte stickan i handen tills det gjorde ont, men han markte det knappast.

Hon tankte pa kaffet. Varfor kokade aldrig vattnet. Och varfor var han sa angelagen att brygga. Det var inte likt honom. For resten verkade han underlig i dag, mycket underlig. Han satt som en fjader41 i stolen. Sa nervost han lekte med den dar stickan. Var det nagot som inte stod ratt till i alla fall.42 Na - det krop val fram forstas,43 nar de val fatt kaffe. Det var forstas nan penningknipa som han ville att hon skulle hjalpa honom ur. Det skulle hon gora i sa fall, dels for att hon tyckte om honom och han anda skulle fa alltsammans en gang, dels for att han annu aldrig hade bett henne om pengar. Herre gud, nu pyste val vattnet over snart, fel pa visslan forstas, bara hon var klar med varvet skulle hon ga ut och ta hand om det sjalv.

Fingrarna arbetade undan annu snabbare. Han markte det. Hon skyndade sig, tankte han. Tank, om hon anar nat...

I samma stund slog hon upp blicken och matte hans. Han tyckte den sag skramd ut, fragande, radd - och anklagande... hon visste - hon forstod. Sakert, forstod hon - hon maste anda - om ett ogonblick - just i denna stund.

Hon trodde att hans ogon verkade bekymrade och radda. Vad kan det vara, tankte hon. Vad ar det som trycker honom. Han ar ju inte alls sig sjalv i dag. Hon skulle just till att fraga honom, nar han reste sig ur stolen med en stel mask over ansiktet. Hon sag forvanad pa honom. Hon reste sig upp hon ocksa.44 Hon stod framfor honom just vid mattkanten. Mekaniskt lat hon den sista maskan glida av stickan...

- Nu, tankte han. Den ar fri. Han kramade hart sin sticka och lyfte armen.

- Bert, skrek hon. Bert... hon blev tyst och blek i ansiktet, tog ett steg framat. Sa sjonk hon samman framstupa pa golvet...

Han kande sig klar i hjarnan. San tur7 Just sa ville han att hon skulle falla. Inte en droppe blod var spillt. Just pa

mattan foll hon. Hennes hogra hand holl fortfarande stickningen, den lag hart tryckt mot hennes hjarta precis som hon holl den nar han stotte till, just over stickan som han sjalv stott in, just som hon hallit dem bada i handen, en smal, tunn klinga av dodande stal dar man inte ens kunde finna en yta stor nog for att bara ett avtryck av hand eller fingrar.

Mattan lag just som den borde gora, just som om hon halkat pa den, som om hon fallit och i fallet rakat fa sin sticka rakt genom hjartat. Och brickan stod dukad som om hon vantat besok, just som om nagon just ringt...

Han tog upp sin nasduk och torkade av stolkarmen dar han suttit, for sakerhets skull dammade han forsiktigt av sitsen, sedan tog han upp den fria stickan - hennes egen - i nasduken och la den bland de andra i kartonglocket, sedan smog han tyst ut i hallen, lyssnade vid dorren, oppnade och gick ut, spejade uppat och nedat trappan. Allt var fyllt av lugnande ro. Han gled ut och stangde dorren efter sig, ljudlost, torkade av dorrhandtaget. Sa ringde han pa klocka... Tva ganger efter varandra. Han vantade som han skulle ha gjort vid andra tillfallen om hon inte oppnade genast. En hyresgast som bodde i vaningen ovanfor kom nerfor trappan. Detta var tillfalligheternas lyckliga dag. Han sa lugnt:

- Hon tycks vara utgangen.45 Det ar underligt, for vi hade bestamt att jag skulle halsa pa henne i dag. Hyresgasten som kande val igen honom smalog.

- Hon har val glomt alltihop. Hon ar san ibland. Sakert ar hon ute och handlar.

- Bara det inte har hant henne nat, sa han och tillsammans gick de nerfor trappan.

Hennes hjarta var tyst. Det stora morkret, den stora stillheten smog in i hennes hjarna. De sista tankarna virvlade runt som dansande eldflugor mot ett svart draperi. De skrek till varandra. Bert, skrek de, Bert - stackars Bert. Jag stickade med stickor nummer tva, men du tog en sticka nummer fyra... tva... I en oandlig spiral skruvade sig den bada orden hogre och hogre upp och slocknade andlost i evigheten.

Pa golvet lag en dod gammal dam med ett mangtydligt leende pa sina tunna lappar. En aldre dam med pengar.

ANMARKNINGAR

1 men aktenskapet skankte henne bara trator - но брак принес ей только ссоры

2 att hon plagat livet ur honom - что она замучила его до смерти

3 att hon kanske var alltfor noga med vadringen - то, что она слишком увлекалась проветриванием

4 som kunde gora ansprak pa att fa arva henne en gang - которые претендовали бы на ее наследство

5 som alla passade upp och fjaskade och krusade for - за которой все бы ухаживали и перед которой все бы подхалимничали и заискивали

6 och fornoja sitt sinne med spekulationer - и тешить свой ум размышлениями

7 Herren - зд. бог

8 den skulle hon skanka till Kinamissionen - его (имущество) она пожертвовала бы в пользу христианской миссии в Китае

В XX в. (вплоть до революции в Китае) в стране находилось много миссионеров из различных стран. Их деятельность финансировалась главным образом за счет благотворительных пожертвований.

9 rosendrommar - розовые сны

10 om isen hade gatt upp pa Riddarfjarden - не вскрылся ли лед на Риддарфьярден

Риддарфьярден - пролив, соединяющий озеро Меларен с Балтийским морем.

11 och holl pa att halka omkull - и чуть было не упала

12 sedan halvdansade hon - затем она почти протанцевала

13 Hon var ett enda stort soligt leende. - Вся она была как большая солнечная улыбка.

14 Se upp for mattan du - Осторожно иди по ковру 16 Just sa ja, sla dig ner, - sa dar ja. - Вот, вот так. Садись, - ну вот так.

16 Vad stickar tanten pa i dag da? - Что вы сегодня вяжете, тетя? (об обращении в 3-м лице см. комм, к с. 165)

17 men forst ville hon avsluta framstycket - но сначала она закончит вязать перёд

18 det var ett tecken pa engagemang - это был признак интереса к ней

19 Jasa inte. Ajo du. - А вот и нет! Эх, ты!

20 Hon ar nat i nan kommitte - Она какая-то шишка в каком-то комитете

21 Hur gar det med lasningen? - Как (дела) с учебой?

22 Skapligt (разг.) - Нормально (Берт имеет в виду учебу)

23 Jasa, du borjar slarva igen. Na, det ar ratta tag, min gosse. - Вот как, ты опять начинаешь халтурить. Что ж, это правильные действия, мой мальчик.

24 Vi maste ha relief i tillvaron. - В жизни нужны перемены.

25 Inneborden gick honom mest forbi - На содержание разговора он не обращал внимания

26 och blev till en djupnande jordman for onda tankar - и все больше подготавливал (букв. углублял) почву для недобрых мыслей

27 for han laste pa lan - потому что он учился на деньги, полученные в виде ссуды

28 sa kunde hon nog hjalpa honom lite i den vagen - она могла бы помочь ему немного и в этом отношении

29 medan tankarna flot som i en gropig sjo - в то время как мысль лихорадочно работала (букв, мысли текли, как в неспокойном озере)

30 som en eternell - как бессмертник

31 ur kartonglocket - из крышки коробки

32 Hon pladdrade pa i ett. - Она продолжала болтать без умолку.

33 sa han inte forlorade drottningen - чтобы не потерять ферзя

34 ett par ganger tappade hon maskor - несколько раз она теряла петли

36 pa den ena skulle stickningen sitta upptradd - все вязание должно быть на одной (спице)

36 tankarna drev runt som pa stormpiskat vatten - мысли лихорадочно крутились

37 for jag tanker inte ge upp i bradrasket - потому что я не собираюсь быстро сдаваться

38 Jisses, gosse lilla, det var pa haret att gamla gumman trattade pa rumpan... - Господи, мой мальчик, старуха чуть не хлопнулась на мягкое место...

Jisses - восклицание, характерное для разговорного языка, соответствует в русском "господи". Gosse lilla - мой мальчик. Прилагательное в определенной форме употребляется после определяемого им существительного с эмфатической целью.

39 Gud signe tant - for tant ska do. - Благослови, господь, тетю, потому что тетя умрет. . ;

40 Sen brygger jag - А потом я сварю кофе

41 Han satt som en fjader - Он сидел как на пружинах (букв, как пружина)

42 Var det nagot som inte stod ratt till i alla fall. - Что-то все же неладно.

43 det krop val fram forstas - это, конечно, выяснится (букв, вылезет наружу)

44 Hon reste sig upp hon ocksa. - Она тоже поднялась.

Двойное подлежащее (hon ... hon) в шведском языке характерно для просторечия.

45 Hon tycks vara utgangen. - Кажется, ее нет дома.

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Hur blev Bert bekant med den aldre damen med pengar? Hade damen nagra anhoriga? Varfor beslot damen att testamentera sina pengar till Bert? Hur levde den gamla damen? Varfor beslot Bert att morda damen? Varfor valde Bert just denna dag for att morda damen? Vilket misstag gjorde han nar han utforde mordet? Tror du att han har lyckats med sitt dad?

2. Oversatt foljande meningar till ryska:

1. Aktenskapet skankte henne bara trator. 2. Att hon kanske var alltfor noga med vadringen pa morgnarna kunde ingen egentligen lasta henne for. 3. Hon kunde sitta ibland i sin ensamhet och blunda och fornoja sitt sinne med spekulationer over hur hon invaggade dem i forhoppningar. 4. Men nu hade hon inga slaktingar att dra vid nasan. 5. Hon holl pa att halka omkull. 6. Se upp for mattan du, den glider latt undan for golvet ar nybonat. 7. Hon var fortjust over att han retade sig pa hennes stickmani, det var ett tecken pa engagemang, nastan som svartsjuka. 8. Han skrapade med fotterna mot golvet, lat dem stanna pa mattan som rorde sig latt som en vinge pa det glashala golvet. 9. Varje besok hos henne lagrade sig ovanpa det foregaende och blev till en djupnande jordman for onda tankar. 10. En gang skulle han fa alltsammans - det hade hon bestamt bara for nagon manad efter deras forsta traff och det fanns skriftligt pa det med tva trovardiga vittnens underskrift forutom hennes egen. 11. Hon sag evig ut ibland. 12. Han horde henne rumstera om med burkar och porslin. 13. Mattan lag just som den borde gora, just som om hon halkat pa den, som om hon fallit och i fallet rakat fa sin sticka rakt genom hjartat. 14. Han vantade avvaktande som han skulle ha gjort vid andra tillfallen om hon inte oppnade genast. 15. De sista tankarna virvlade runt som dansande eldflugor mot ett svart draperi.

3. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

en trata, osant, slaktingar, att passa upp, att skanka, rysligt, att reda sig pa nagot, att forarga nagon, att pladdra pa, gatfullt, i den vagen, att vara formogen, att skrumpna, ett franfalle, att stortrivas, underhallande, att arrangera, att repetera, att tycka om, att trycka nagon, markvardigt, underligt, att smale, ljudlost, oandlig

4. Hitta ord av typen nybonad i texten och forklara vad de betyder.

5. Forfattaren anvander ofta for som konjunktion. Hitta meningar innehallande for i texten, skriv dem ut och oversatt dem till ryska.

Reidar Jonsson SOMMAREN 1971 Ur: EMILIA, EMILIA

(Ett avsnitt)

Sommaren 1971 ar Emilia Charlotte Nordberg 77 ar. Hon ar ensamstaende,1 hon bor i en tvarumslagenhet i ett HSB-hus.2

Insatsen var 7 300 kronor,3 och de pengarna fick hon genom forsaljning av det hus som hon och August Nordberg agde tillsammans.

Hon bor i Hoganas4 och har gjort det i nastan femtio ar av sitt liv.

l den lilla tvarummaren har hon samlat de flesta moblerna och allt annat som horde huset till. I den gar hon mest omkring och "stokar".5 Det ar sallan hon gar ut. Det ar ocksa sallan nagot egentligen hander.

Emilia har all varldens tid att minnas sitt liv.

Som for de flesta ensamstaende och som for de flesta aldre manniskor, sker det en fortgaende avskarmning8 av saval gemenskap med andra manniskor som tankeutbyte om den varld som finns omkring henne.

Men hon lever och har en rik erfarenhet.

Kanske inte jamforbar med de vanliga matten och de manniskor vi vanligen brukar fa oss forevisade som nagra att lara av, men det att hon minns som hon gor, att hon finns dar i tvarummaren, att hon lever som hon gor i sin avskildhet maste bli en kunskap sa god som nagon.

Forr i tiden akte en upptacktsresande7 till Nya Guinea och fann den exotiska verkligheten. Det ar troligt att han

och vi skulle ha kommit langre om han i stallet hade knackat pa hos sin granne. Emilias anhoriga,8 de fa som finns, ar inte i stand att inratta ett annorlunda liv for Emilia.

De bade finns dar och inte finns dar i hennes liv.

Det blir som det faller sig eller passar, och till den som aldrig ror sig maste andra komma. Det kan lata sjalvklart och det kan lata latt. Men pa sa satt blir besoken ganska snart en institutionaliserad angelagenhet och inte naturlig.

Tiden spelar ingen roll i Emilias liv. Den ar mer eller mindre trivial och endast till for att halla saker och ting nagorlunda isar.

Sommaren 1972 ar Emilia Charlotte Nordberg 78 ar.

Hon ar ensamstaende, hon bor i en tvarumslagenhet i ett HSB-hus i Hoganas.

ANMARKNINGAR

1 Hon ar ensamstaende - Она живет одна

2 ett HSB-hus: HSB=Hyresgasternas sparkasse och byggnadsforeningars riksforbund - Всешведское объединение сберегательных касс и строительных кооперативов. Объединение квартиросъемщиков имеет в своем распоряжении дорогие кооперативные дома, квартиры в которых продаются всем, обладающим необходимой для~этого суммой денег.

3 Insatsen var 7 300 kronor - Пай составил 7 300 крон

4 Hoganas - город в южной Швеции

5 I den gar hon mest omkring och "stokar". - В ней (в квартире) она в основном ходит и прибирается.

6 sker det en fortgaende avskarmning - происходит постепенное отчуждение (ослабление контактов)

7 en upptacktsresande - исследователь, участник исследовательской экспедиции

8 Emilias anhoriga - родственники Эмилии

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Var bor Emilia Charlotte Nordberg? Hur gammal ar Emilia? Hur fick hon sin lagenhet? Har Emilia stora kontakter med omvarlden? Varfor har Emilia en rik erfarenhet? Kan hon dela av sin erfarenhet? Varfor vill forfattaren att manniskor ska komma och knacka pa hos sin granne? I vilken form ar den lilla novellen skriven och vilket syfte har den?

2. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

ensamstaende; en tvarumslagenhet; Hon har all varldens tid att minnas sitt liv; att leva i sin avskildhet; en upptacktsresande; trivial; anhoriga

3. Hur uppfattar Du uttrycken:

Hon fick pengarna genom forsaljning; allt annat som horde huset till; jamforbar med de vanliga matten; manniskor, som vi vanligen brukar fa oss forevisade som nagra att lara av; en institutionaliserad angelagenhet

4. Beratta novellen och anvand foljande ord och uttryck:

a) ensamstaende, en insats, en tvarummare, en gemenskap, ett tankeutbyte, att knacka pa, att inratta, naturlig;

b) samla moblerna, att minnas sitt liv, jamfora med vanliga matt, sa god som nagon, som det faller sig, spela nagon roll, att halla isar

5. Forklara skriftligt hur Du uppfattar foljande mening i texten:

"Forr i tiden akte en upptacktsresande till Nya Guinea och fann den exotiska verkligheten. Det ar troligt att han och vi skulle ha kommit langre om han i stallet hade knackat pa hos sin granne."

Josef Kjellgren BUDSKAPET

(Forkortad)

Nar Jorgen Ruta letade sig fram utefter den krokiga och illa underhallna vagen som ledde in till den undangomda byn vid kusten langst i norr, kande han sig lika osaker som en efterspanad brottsling. En vass vind hade spelat upp i skymningen. Den kom flygande over den flacka jordbrukarbygden, som strackte sig i breda svep1 anda fram till den vidoppna havsvikens blasiga vatten. Landsvagen tog slut och overgick till en kantig och stensatt gata som vindlade tvars igenom samhallet. Utanfor varje liten butik hangde stora bodskyltar med texter som nastan var olasliga eller helt utplanade av alder och sonderfratta av rost.2 Segelsom-maren3 kurade ihop inne i sin tjocka kavaj och tog ut steget i hela dess langd, over hans huvud svangde jarnskyltarna

hotfullt och hamndlystet. Svarta skuggor flog upp som skramda nattfaglar framfor sjomannens fotter. Paketet som han holl inklamt under armen, tryckte han hardare intill kroppen. Detta knyte som var val och omsorgsfullt hopsurrat av slitstarkt svartbeckat segelgarn,4 hade han troget vaktat och burit pa alltsedan han startade fran Cobh,5 det iriska namnet pa Drottningarnas stad.

Jorgen Ruta kom langt bortifran. Han hade varit ute och rest en hel vecka. Han hade rest med bat och tag och bat igen. Och nar han antligen hade natt det europeiska fastlandet, hade han stigit ombord pa ett nytt tag. Han fardades pa biljett, som passagerare. Under hela sitt kringflackande liv som sjoman hade han aldrig varit med om att gora sa manga avstigningar och ombyten. - Nar resan for sista gangen svangde over mot norr och aterigen borjade narma sig en ny kust, blev jarnvagarna smalspariga, vagnarna traharda och uppehallen vid smastationer och anhalter allt tatare och langre.6 Han hade kommit till en del av varlden, dar man annu hade gott om tid.

Sjovinden, som stod styvt pa utifran det breda havssvalget, uppfyllde hela den smala bygatan med sin maktiga strom.7

Forst langst bort i den nordliga utkanten av samhallet fann segelsommaren antligen det hus som han sokte. Den brada hostskymningen holl da redan pa att glida over i nattmorker. Huset lyste vitt i skumrasket. Jorgen Ruta steg uppfor den korta cementtrappan. Nar ingen svarade pa hans forsta latta, nastan forsiktiga knackning, dunkade han knogarna hart och ihallande mot ytterdorren. Langt bort horde han det dova och avlagsna aterljudet av sina egna bultningar. Ingen kom och oppnade. Allt var tyst och tomt. Men segelsommaren hade en kuslig kansla av att vara iakttagen och granskad av sjalva det overgivna husets alla svarta fonsterrutor. - Efter annu ett par knackningar upptackte han ringklockan som satt inborrad i dorrposten. Tveksamt tryckte han sin breda tumme mot den slitna massingsknappen och lyssnade sedan lange. Nej, inte ett fotsteg, inte en rorelse. Ingenting annat an ekot av den sproda klocksignalen som surrade odsligt och avlagset langt inne i huset. Men nagon maste ha statt stilla och vantat alldeles intill forstugan. Ty plotsligt trycktes dorrhandtaget ner, laskolven drogs ifran8 och ett par kvinnoogon sag forskande pa mannen utanfor dorren.

Det sa odsliga och overgivna huset hade plotsligt fatt liv. Trots sin langa resa kande sig Jorgen Ruta bade oforberedd

och osaker, da han stod ansikte infor ansikte med den kvinna till vilken han hade ett allra sista arende fran sin skeppskamrat.

Kvinnan holl dorren pa glant. Med kroppen sparrade hon vagen in till huset. Efter nagra ogonblick av tyst granskning knep hon beslutsamt ihop lapparna och gjorde en rorelse for att dra sig tillbaka in i skydd av sitt eget hem.

Segelsommaren handlade snabbt och satte foten i dorrspringan. Darefter fumlade han av sig mossan9 och sa sitt namn och vad han ville.

- Jag ar i ett arende fran min kamrat!

Den gamla slappte dorrhandtaget och gjorde en rorelse for att undvika intrangningen. Hennes ansikte hade blivit vitare an det redan varit.

- Er kamrat... vad kan jag ha med honom att gora?

Trots radslan och den reumatiska varken hade den gamla damen stramat upp sig sa gott hon kunde. Hon stod rakryggad infor den frammande mannen.

Jorgen Ruta strackte med en hjalplos, nastan besvarjande rorelse fram det knyte som han burit under hela resan fran sodra Irland.

- Jo, er son var skeppskamrat till mig ombord pa skonaren Eagle,10 sade segelsommaren och pressade grapapperspaketet mellan handerna pa den overrumplade kvinnan.

Den gamla modern tog ett halvt steg baklanges in i rummet; Hon kanske var radd for framlingen samtidigt som hon ville halla sanningen borta ifran sig.

- Min son... har han skickat er hit till mej?

Jorgen Ruta stod med mossan i hand och hade svart att lyfta blicken fran den breda dorrtroskeln. - En vecka dessforinnan, da befalet ombord pa Eagle gett honom order att resa, hade han inte for ett ogonblick gjort klart for sig, att hans arende kunde vara sarskilt svar. Nu nar han antligen stod vid resans mal, kande han sig meningslost tomhant och barskrapad.11 Ett knyte hade han att overlamna. Ingenting annat. En halsning fran befalet och kamraterna ombord pa Eagle.

- Kommer ni med halsningar fran min son, da far ni inte stanna har ute pa trappan, sade den gamla. - Ni ar ju van till min son. Da ar ni ocksa valkommen att stiga inomdorrs!12

Med en forvanad blick sag segelsommaren upp pa kamratens mor. Det var nagot nytt hos henne. Nagot som var helt annorlunda an forut. Hennes fortvinade, nastan utslocknade rost hade blivit stadig och lugn.

- Stig bara pa, sade hon. Den gamla vande sig om, gick nagra steg in i huset och oppnade dorren till finrummet.13

Den lilla kammaren var mattad med en vanlig, inbjudande varme. De vitkalkade vaggarna hade prytts med fargrika bonader. Daremellan hangde flera rader med storblommiga porslinstallrikar, uppsatta i smala staltradsstall.14 Till vad nytta forstod inte segelsommaren. Men han hade inte varit inne i ett riktigt bostadrum pa manga decennier. Han hade sa lite vetskap om skonhet, tradition och hemtrevnad.

- Varsagod och sitt, sade modern och gjorde en inbjudande gest mot en av stolarna som stod intill det ovala bordet mitt i rummet. - Ni har kanske rest lang vag och behover vila!

Segelsommaren mumlade nagot, kanske det var ett tack, nar han forsiktigt slog sig ner pa stolsitsens allra yttersta kant.

- Ni ar bade trott och hungrig. Jag ska genast se till

att gora i ordning en bricka med smorgasar. Ni dricker val ol?

Antligen fick den tafatte sjomannen mal i munnen.16

- Nej, tack! Inget besvar for min skull. Jag ska ga nu genast, nar mitt arende blivit utrattat!

Husets vardinna stod annu och holl i det stora grapapperspaketet som Jorgen Ruta hade tryckt i hennes hander. Det var som om hon forut inte hade sett det. Men nu, da hon skulle lagga paketet ifran sig, blev hon staende ororlig och bara stirrade pa bordan mellan sina hander. Hon hade alldeles glomt bort den gastfrihet hon nyss ansett sig vara skyldig den man som kom langvaga ifran18 med halsningar fran sonen.

Till slut vande sig modern om. Utan tvekan gick hon fram till Jorgen Ruta och stallde sig rakt framfor honom:

- Hur gick det till?

Den plotsliga fragan overrumplade sjomannen. Han gjorde ett forsok att resa sig for att vinna tid och kunna ge ett ordentligt svar. Men kvinnan lade sin utmarglade hand pa hans axel och tvingade honom att sitta kvar.

- Varfor ni ar har, forstod jag genast ni overlamnade min sons tillhorigheter. Men jag vill ocksa veta hur det gick till.

- Ja, jag har kommit pa order av befalhavaren ombord pa Eagle, sade segelsommaren hogtidligt och stelt som om han last upp en val inlard laxa. Kapten ville sjalv resa for att overbringa budskapet. Men han kunde inte vart sprak, han visste inte hur han infor er skulle kunna hylla er sons osjalviska sjomannagarning. Darfor skickades jag som var hans landsman och gode van.

Innan Jorgen Ruta kommit till slutet av sin utanlaxa17 hade modern gatt ett stycke bort i rummet och satt sig pa en stol mitt emot sin gast. Emellan dem stod det ovala bordet. Mitt pa bordet stod en karbidlampa. Den farglosa, intensivt vita lagan lyste upp en trang ljuscirkel, som inte nadde ut over bordsskivan. Resten av rummet lag i halvskymning. Modern holl sina magra hander hart knappta framfor sig. Lugnt och granskande sag hon pa sjomannen tvars over karbidljuset.

- Far jag gora er en fraga, aven om den ar obehaglig?

- Javisst!

- Varfor undviker ni att se mej i ogonen?

Jorgen Ruta sag ovilligt upp for att mota kvinnans blick.

- Tala hellre om sanningen. Beratta vad som verkligen hant! Hur dog min son? Skedde det pa ett fegt eller hederligt satt?

Sjomannen snurrade sin mossa nervost mellan handerna. Under den langa resan hade han i detalj tankt ut vad han skulle beratta om sin van. Men moderns fraga forbryllade honom, den var inte sa latt att svara pa. - Hade Algot varit feg eller hederlig? Han hade fordolt sin sjukdom. Var det hederligt? Och feghet? Var det fegt att undvika allt arbete pa stora hojder? Det var man inte van vid till sjoss, darfor hade Algot blivit utsedd till gyckelbocken18 ombord, den som alltid blev utsatt for grova skamt och forsmadligt han. Algot kande till sin sjukdom. Sa snart han kommit ett stycke upp i riggen,19 overfolls han av svaghet och yrsel. Styrkan gick ur hans hander och kroppen forlamades. Han var oformogen till allt arbete uppe pa rarna.20 Men just darfor skickades han standigt pa nytt sa hogt upp i riggen som mojligt. Det var en god sak vard ett gott flin av alla friska man att se den ynklige mannen klamra sig fast i blind radsla vid det som holl att ta i. Dar fick han hanga till dess spyorna kom, om inte nagon av de ej alltfor skamtsamma och skrattlystna dessforinnan hunnit antra upp for att hjalpa ner den vanmaktiga kamraten.

Modern sag pa Jorgen Ruta med ogon som var grumliga av alderdom. Da segelsommaren tvekade om vad han skulle svara pa hennes fraga (ty kraftloshet och sjukdom kunde inte kallas feghet), visade modern med en gest mot fonstren, som var helt tackta av svarta rullgardiner:

- Har utanfor ligger Kattegatt. Ni ska inte vara radd for att saga mig hela sanningen... i hela mitt liv har jag kant till sanningen om sjon... den ger oss vart levebrod och tar vara liv... min far... mina broder... min make och mina

tre soner, alla har de varit fiskare, skeppare och sjoman... och alla har de... och nu till sist Algot! Nej, ni ska veta, att jag blivit van vid att hora sanningen fran sjon. Jag har hort den sa ofta, jag ar inte radd nu langre! Segelsommaren sade allvarligt:

- Till sjoss finns en regel, som ingen ostraffat bryter/ emot: En hand for mig, en hand for skeppetl Men Algot foljde inte den regeln, nar det gallde utomordentligt allvar. Utan att tanka pa sin egen sakerhet begagnade han sina bada hander for fartygets sakerhet!

2

Efter Jorgen Rutas ord uppstod en lang tystnad. Luften i den lilla kammaren mattades med en mangd outtalade fragor, som sjomannen maste ge ett tillfredsstallande svar pa.

- Algot var alltid den som anmalde sig frivilligt fore alla andra. Han vagade...

Lagmalt, som om hon varit radd for sin egen rost, sade modern:

- Ni vill alltsa saga, att min son dog som en hederlig man?

- Ja!

- I kamp mot en overmaktig fara!

- Ja!

- Ni ljuger! Det kan inte vara sant. Algot var inte lik andra man. Han var annorlunda an sin far och sina broder. Han var for vek. Han vagade inte mota en fara!

Segelsommaren reste sig hastigt upp och sag forvirrat pa den gamla damen. Han kande sig overrumplad och naken, men trotsade anda moderns blick, som tycktes genomskada honom.

- Nej, sa gud hjalpe mej! Det jag har sagt ar ingenting annat an sanningen. Er son var min van. Jag kande honom battre an nagon annan. Han tankte aldrig pa sig sjalv. Han var alltid beredd att gora sitt allra yttersta for fartyget och sina kamraters sakerhet!

Modern lyssnade intensivt, medan hon satt med ansiktet uppatvant. Hon bade sag pa sjomannen och sag forbi honom.

- Det ar befalhavaren ombord pa Eagle som har skickat mig hit. Och jag har sagt det som han gav mig order att saga. Er son gjorde sin plikt in i det allra sista!

Efter en lang tystnad viskade modern fram en fraga:

- Sa han ingenting innan han dog? Horde ni inte hans allra sista ord? Sa han inte, halsa mor?

Jorgen Ruta motte moderns blick med stor fasthet:

- Nej, ingen ombord horde honom saga ett ord. Han foll fran ovre mars21 och slog hart i dacket. Han var redan dod, innan nagon av oss hann fram till honom. Allting gick sa snabbt. Han dog ogonblickligen.

Aven modern reste sig upp, det skedde langsamt och med moda.

- Ni har haft en svar och besvarlig resa. Jag ar er innerligt tacksam for att ni har kommit den har langa vagen for att saja mig det ni har sagt. Algot var sa svag... han kunde aldrig havda sig... han drog sig helst undan...

Sa overtygande och lugnt som mojligt sade Jorgen Ruta:

- Han var min van under tre ar. Den basta van jag nansin haft!

- Jag hoppas jag vagar tro er... da har ni gjort en gammal kvinna en stor gladje...

Jorgen Rutas mission var utford. Han hade overlamnat sitt budskap. Segelsommaren kande moderns forskande och sanningssokande blick folja sig, da han tumlade ut genom dorren. Hade han lyckats overtyga henne eller hade han misslyckats? Hade hela den langa resan varit forgaves?

Jorgen Ruta skyndade med snabba steg bort ifran det lilla vita huset. Hans hogra arm hangde kraftlos och obrukbar utefter sidan. Den hade annu inte hunnit laka ihop.

Nar Algot handlost stortat ner fran riggen, dit han drivits av drift och gyckel,22 hade segelsommaren statt under bramran.23 Rent reflexmassigt hade han forsokt infanga den fallande kamraten. Men tyngden var for stor. Armen splittrades fran axeln ner till handloven. Nagra ogonblick hade han lyckats hejda fallet innan bordan glidit ur hans forlamade famntag. Det var en grym och onodig dod. Algot hade aldrig respekterats som en man bland man. Modern hade ratt. Hon kande till sanningen. Algot hade varit en gyckelbock och driftkucku for alla djarva och oforvagna man som tillika forstod sig pa att da och da njuta av ett lyckat skamt. Forst da driftkuckun lag sonderslagen mot dackplankorna, stockade sig humorn i halsen pa de humoristiska. I all sin friska kackhet hade de endast en enda generad tanke att forsvara sig med: Vem kunde tro, att det skulle ga sa har!

Jorgen Ruta skyndade fram langs med kullerstensgatan, som vindlade tvars genom det lilla kustsamhallet. Butiksskyltarna med sina halvt utplanade och olasliga texter gnisslade och skrek, nar sjovinden svangde dem av och an pa

deras rostiga jarnkrokar och upphangen. - Segelsommaren marscherade raskt. Han kande det som om han drev fram under en lang alle av uppgillrade giljotiner,24 den ena farligare an de andra. Nar som helst kunde en av dem falla ner over hans nacke. Hade.han misslyckats i sin mission? Den gamla moderns sanningsforskande ogon brande inom honom. Hjalpte det inte att ljuga till trost? Var inte ens den goda lognen nagonting vard?

Segelsommaren kurade ihop inne i sin tjocka kavaj och han tog ut stegen i hela deras langd. Till slut halvsprang han i det fallande morkret. Annu hade han lang vag kvar, innan han nadde tillbaka till Drottningstaden, darifran han kom.

ANMARKNINGAR

1 som strackte sig i breda svep - которая широко простиралась

2 sonderfratta av rost - съеденные ржавчиной

3 segelsommaren - мастер, изготовляющий паруса

4 av slitstarkt, svartbeckat segelgarn - прочными, просмоленными нитками, которыми пользуются при шитье паруса

6 Cobh [kav] - портовый город в графстве Коркв Ирландии (бывший Queenstown)

6 och uppehallen vid smastationer och anhalter allt tatare och langre - и остановки на небольших станциях и полустанках становились все чаще, а сами остановки длились дольше

7 Sjovinden, som stod styvt pa utifran det breda havssvalget, uppfyllde hela den smala bygatan med sin maktiga strom. - Морской ветер, настойчиво дувший со стороны моря (букв, широкой морской бездны), заполнил своим могучим потоком всю узенькую улочку.

8 laskolven drogs ifran - задвижку отодвинули

9 fumlade han av sig mossan - неловко снял с головы шапку

10 skonaren Eagle - шхуна Игл (англ. Орел)

ukande han sig meningslost tomhant och barskrapad

почувствовал, что его пребывание здесь бессмысленно и

что ему нечего сказать

12 Da ar ni ocksa valkommen att stiga inomdorrs! - Тогда

добро пожаловать в дом!

Inomdorrs - старая форма родительного падежа, сохранившаяся лишь в ряде застывших выражений.

13 finrummet - парадная комната; комната для приема гостей в крестьянских домах

14 i smala staltradsstall - в узких подставках, сделанных из нержавеющей проволоки

15 fick ... mal i munnen -обрел голос

16 kom langvaga ifran - прибыл издалека

17 till slutet av sin utanlaxa - к концу своего заученного высказывания (букв, урока)

18 utsedd till gyckelbocken - был выбран мишенью для издевательств (gyckelbocken - козел отпущения)

19 ett stycke upp i riggen - вверх по веревочному трапу (riggen - морск. оснастка, такелаж, оснащение судна)

20 uppe pa rarna - вверху на реях

21 fran ovre mars - с верхнего марса

22 dit han drivits av drift och gyckel - куда его загнали насмешки и издевательства

23 under bramran - под брам-реем

24 Han kande det som om han drev fram under en lang alle av uppgillrade giljotiner - Ему казалось, что он бредет по длинной аллее, заставленной гильотинами, приготовленными к действию

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vad hade Jorgen Ruta for arende nar han kom till den lilla avlagsna byn? Vilket mottagande fick Jorgen Ruta av Algots mor? Vilken mening hade Jorgen Ruta av Algot? Vilken mening hade Algots mor om sin son? Varfor visade Algots kamrater rahet och obetanksamhet gentemot honom? Tror du att Jorgen Ruta lyckades overtyga modern, da han lamnade henne? Vilken mening har du sjalv om Algot?

2. Hur uppfattar Du foljande?

han kande sig lika osaker som en efterspanad brottsling; en kantig och stensatt gata vindlade tvars igenom samhallet; under hela sitt kringflackande liv som sjoman hade han aldrig varit med om att gora sa manga avstigningar och ombyten; kvinnan holl dorren pa glant; han hade inte varit inne i ett riktigt bostadsrum pa manga decennier; hon gjorde en inbjudande gest mot en av stolarna; den plotsliga fragan overrumplade sjomannen; moderns fraga forbryllade honom; att bli utsatt for grova skamt och forsmadligt han; det jag har

sagt ar ingenting annat an sanningen; han var alltid beredd att gora sitt allra yttersta for fartyget och sina kamraters sakerhet

3. Ange synonymer till foljande:

den undangomda byn; ett knyte; gott om tid; att leta; att kanna sig oforberedd; att fumla av sig mossan; att stracka fram ett knyte; utan tvekan; en utmarglad hand; hur det gick till; att fordolja; att antra upp; att begagna; en hederlig man; han kunde inte havda sig; missionen var utford; reflexmassigt; da och da; att halvspringa

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:

торопиться; мощеная булыжником улица; потерпеть неудачу; лгать в утешение; шут; поселок; ржавая вывеска; упасть с веревочного трапа; он передал послание; убедить кого-либо; была ли поездка напрасной; скажите мне правду; он согласился сделать это добровольно; он был непохож на других; избегать; трус; честный человек; у него кружилась голова; над ним все насмехались; он заколебался

5. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att vara i ett arende fran nagon; att komma med en halsning; inget besvar for min skull; att vara van vid nagot; att utsatta nagon for nagot; att gora sin plikt

Par Lagerkvist EN HJALTES DOD

I en stad dar man aldrig tyckte sig fa nog med forlustelser hade ett konsortium engagerat en man som skulle balansera pa huvudet uppe pa kyrkspiran och darefter falla ner och sla ihjal sig. Han skulle ha 500 000 for att han gjorde det.1 Man intresserade sig livligt i alla samhallslager, alla kretsar for detta foretag, biljetterna revs bort pa nagra dar och man talade inte om annat. Alla fann att det var mycket djarvt gjort. Men man fick ju ocksa tanka pa att priset var darefter.2 Det var nog lagom angenamt att falla ner och sla ihjal sig, och dartill fran en sadan hojd. Men det maste ju ocksa medges att betalningen tagits till rikligt.3 Konsortiet som ordnat alltsammans hade verkligen inte sparat sig pa nagot satt och man kunde vara stolt over att i staden kunnat bildas ett sadant. Naturligtvis fastes uppmarksamheten ocksa i hog grad pa den man som atagit sig att utfora saken. Tidningarnas intervjuare kastade sig over honom med brinnande iver, ty det var blott nagra fa dagar tills uppvisningen skulle ske. Han tog mot dem valvilligt i sin dublett pa stadens fornamsta hotell. Tja, for mig ar det hela en affar, sade han. Man har erbjudit mig den summan som ni kanner, och jag har accepterat anbudet. Det ar alltsammans.

- Men tycker ni da inte det ar obehagligt att ni skall behova satta livet till?4 Man forstar ju att det ar nodvandigt, ty annars vore det ju ingen sarskild sensation och konsortiet kunde inte betala sa som det gjort, men for er personligen kan det da inte vara behagligt. - Nej, det har ni nog ratt i och jag har ocksa sjalv tankt darpa. Men vad far man inte gora for pengarna.

Pa grundval av dessa uttalanden skrevs i tidningarna langa artiklar om den dittills okande mannen, om hans forflutna, hans asikter, hans stallning till olika problem i tiden, hans karaktar och privatperson. Hans portratt fanns i var tidning man oppnade. Det visade en kraftig ung man, sarskilt markvardig sag han inte ut, men kack och frisk, med ett energiskt oppet ansikte, en typisk representant for den basta ungdomen i tiden, viljebetonad och sund.6 Det studerades pa alla kafeer, medan man beredde sig till sensationen som skulle komma. Man fann det inte illa, en sympatisk ung man, kvinnorna tyckte han var harlig. Somliga som hade mer forstand ryckte pa axlarna: smart gjort,6 sade de. Ett var likval alla ense om:7 hur fantastisk och egendomlig denna ide var och att nagot sadant som detta inte skulle kunnat forekomma annat an i var markliga tid med dess hets och intensitet och dess formaga att offra allt. Och man var overens om att konsortiet var vart allt berom for att det inte dragit sig for nagra kostnader8 da det gallt att fa till stand nagot dylikt och verkligen ge staden tillfalle bevittna ett sadant skadespel. Det skulle val visserligen fa sina utgifter tackta genom de dyra biljetterna, men det stod risken iallafall.

Sa kom antligen den stora dagen. Trakten kring kyrkan var packad med folk. Spanningen var oerhord. Alla holl andan, uppjagade till det yttersta i vantan pa det som skulle ske.

Och mannen foll ner, det var snart gjort. Manniskorna ryste, sa reste man sig och gav sig pa vag hem. Pa satt och vis kande man en viss besvikelse. Det hade ju varit storslaget, men iallafall. Han hade ju anda bara slagit ihjal sig. Nog var det dyrt betalt for nagot som likval var sa enkelt. Fruktansvart massakrerad hade han visst blivit, men vad gladje

var det med det? En forhoppningsfull ungdom offrad pa det viset. Man gick missbelaten hemat, damerna spande upp parasollerna for solen. Nej, att stalla till med sadana rysligheter skulle da egentligen vara forbjudet. Vem kunde ha noje av det? Nar man tankte ratt efter var det ju upprorande alltsammans.

ANMARKNINGAR

1 Han skulle ha 500 000 for att han gjorde det. - Он получит 500 000 (крон), если сделает это.

2 Men man fick ju ocksa tanka pa att priset var darefter. - Но ведь сумма какая!

3 att betalningen tagits till rikligt - что оплата была щедрой

4 att ni skall behova satta livet till? - что вы будете вынуждены поплатиться жизнью?

5 viljebetonad och sund - волевой и здравомыслящий

6 smart gjort - ловко сработано (сделано)

7 Ett var likval alla ense om - Но все же в одном все были единого мнения

8 for att det inte dragit sig for nagra kostnader - что он (консорциум) не посчитался ни с какими затратами

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

I vilket syfte hade ett konsortium engagerat en man som skulle balansera pa huvudet uppe pa kyrkspiran och darefter falla ner och sla ihjal sig? Hade manniskor i staden stort intresse for detta foretag? Hurudan var den man, som atog sig uppgiften? Tyckte manniskorna inte synd om honom? Skulle mannen tjana mycket pengar pa detta foretag? Tog det lang tid for mannen att sla ihjal sig? Hurudan var publikens reaktion?

2. Avsluta foljande meningar:

1. Konsortiet hade knappt offentliggjort sin avsikt... .

2. Man faste naturligtvis uppmarksamheten pa den man... .

3. Medan tidningarna intervjuade honom... . 4. Alla var

ense om en sak, namligen... .

3. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att balansera pa huvudet; att sla ihjal sig; att satta livet till; att acceptera anbudet; att inte dra sig for nagonting; pa satt och vis

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

много развлечений; ангажировать человека; все слои общества; не очень-то приятно; гордиться чем-либо; взяться за выполнение чего-либо; лучшая гостиница в городе; чего не сделаешь ради денег; типичный представитель современной молодежи; пожимать плечами; все затаили дыхание; чувствовать некоторое разочарование; такие ужасные вещи должны быть запрещены

Par Lagerkvist Ur. BODELN

(Ett avsnitt)

Det var som barn, jag var val en fem sex ar skulle jag tro. Vi bodde pa en liten gard som far hade och stod oss gott,1 behovde inte sakna nagonting. Jag var deras enda barn och jag kan saga att de holl mycket av mig, kanske alldeles for mycket, som det garna blir nar de bara har en. Ett lyckligt hem hade jag och de basta och karligaste foraldrar - de ar doda nu bada tva. Gud give deras sjalar frid.2 Garden lag lite avsides, i utkanten av bygden, och jag vande mig vid att mest ga ensam och med mor och far dar omkring hemmet...

Men en dag om sommaren da allt folk var pa slatter och mor gatt med mat till far ute pa byns allmanning, dit det var for langt for mig att ga med, satt jag dar hemma helt for mig sjalv. Solen gassade och det var varmt och flugorna surrade pa forstustenen och pa ett stalle i backen nerat fahuset dar de statt och silat mjolken om morgonen. Jag gick omkring och tittade, var i apelgarden och pa vedbacken och ett slag hos bina, som krop troga och fyllda over flustret i hettan. Ja, hur det nu kom sig3 - om jag tyckte det var langsamt eller vad - sa krop jag over stattan och gav mig av pa en stig inat skogen som jag bara varit en bit pa forut. Nu gick jag langre och kom dit dar jag inte kande igen mig mer.4 Stigen foljde utefter en sluttning och det var tat och grov skog, man sag ner mellan stammarna och mossiga, stortade block.

Jag vet inte hur lange jag hade gatt nar jag horde ett prassel framfor mig och nagot bakom ett snar som rorde pa sig och for upp. Jag skyndade ivag for att fa syn pa vad det var. Vid en krok sag jag nagot som sprang - och foljde

efter. Det blev lite jamnare mark och skogen glesnade ut mot en glanta da skymtade jag tva springande barn. De var val ungefar lika gamla som jag men inte sa kladda. Andra sidan glantan stannade de och sag sig om. Sa sprang de igen. Jag for efter dem och tankte, jag ska nog ha fatt i er!5 Men de lamnade stigen och forsvann for mig om och om igen inne bland snaren. Forst trodde jag att de lekte och mente vi skulle gomma oss for varandra, men sen forstod jag att det inte kunde vara det. Men jag ville traffa dem och att vi skulle leka ihop ett slag, och jag lade ivag6 och hann mer och mer pa dem. Till sist skildes de at och jag sag att den ene krop in och gomde sig under en nerfallen gran. Jag rusade efter - och dar lag han hopkrupen mellan grenarna! Svettig och skrattande slangde jag mig over honom och holl om honom. Han forsokte slita sig los och fick upp huvudet, ogonen var vilda och forskramda, munnen vred sig till ett. ont grin. Han hade snaggat rott har och fullt av sma smutsiga arr i ansiktet. Kroppen var nastan naken, bara i en trasig, ullen sark och han lag och skalv, det kandes som om man holl ett djur.

Jag tyckte nog han sag lite underlig ut men slappte inte taget - for illa om honom tyckte jag inte alls. Nar han ville rusa upp igen satte jag knat pa honom och skrattade at honom, sade att han inte kunde komma loss. Han lag stilla och tittade pa mig och svarade ingenting. Men efter en stund sag jag att vi hade blivit vanner och att han inte skulle springa sin vag. Da slappte jag honom och vi steg upp tillsammans och gick bredvid varandra, men han vaktade pa mig hela tiden markte jag. Den andra ungen kom fram ur sitt gomstalle, det var hans syster. Han gick bort och viskade nagot at henne och hon horde pa honom med ogonen uppsparrade' i det lilla bleka, skramda ansiktet. Men da jag narmade mig sprang de inte.

De lekte garna nar vi bara kom sa langt att vi fick borjat engang, gomde oss i kryphal som de tydligen hade reda pa forut och sprang bara tyst over till ett annat nar de blev hittade. Det var nastan slatmark men med stora block och pa sina stallen nerrasade trad, de kande val till det dar overallt marktes det, och ibland visste jag inte var de fanns, for de hordes inte. Jag har aldrig sett barn leka sa tyst. De var ivriga och kilade kring som sma vasslor men gav knappt ett ljud ifran sig. Inte heller sade de just nagot at mig. Men vi hade det bra anda, atminstone tyckte jag det. Ibland mitt i leken stallde de sig tillhopa och stod bara och tittade pa mig.

Vi hade sakert hallit pa med det dar en lang tid nar det hordes ett rop inne i skogen. De sag hastigt pa varandra och borjade strax springa sin vag. Jag skrek att vi skulle traffas igen nasta dag men de vande sig inte om, jag horde bara klapprandet av fotterna mot stigen.

Nar jag kom hem fanns ingen dar an. Och nar mor kom snart efterat sade jag inte nagot om att jag varit borta och det som jag hade upplevat. Jag vet inte - men det var liksom min hemlighet.

Nasta dag gick hon ocksa med mat till slatterfolket och nar jag blivit ensam gav jag mig dit igen och fick tag i mina vanner. De var lika skygga, atminstone i borjan, och det syntes inte om de var glada for jag kom eller inte. Men de fanns dar pa samma tid som om de hade vantat mig. Vi lekte igen och blev alldeles genomsvetta7 under vart tysta springande - for jag hojtade och skrek inte heller som jag annars sakert skulle ha gjort, for att de inte gjorde det. Jag tyckte det var som om vi hade kant varandra alltid. - Denna gang var vi borta vid en oppning i skogen och jag sag ett litet hus ligga tatt intill bergvaggen som hangde sig ut over det. Det sag gratt och lite dystert ut, men vi var inte framme dar.

Mor hade redan kommit hem nar jag vande tillbaka och hon undrade var jag hade varit. Men jag sade att jag bara varit ett slag inat skogen.

Sen sokte jag mig dit varje dag. Hemma var de sa upptagna av slatterarbetet att jag blev lamnad at mig sjalv och latt kunde ge mig av. Barnen var och motte mig en bit pa vag och de verkade inte langre sa skygga for mig.

Jag hade god lust att se hur det sag ut framme dar de bodde, men det verkade som om de inte ville det. De tyckte vi hellre skulle hallas dar vi brukade.8 Men en dag tog jag sjalv och vagade mig fram mot huset - och de foljde ett stycke efter. Dar var som vanligt men fanns inga land eller nagot jordbruk omkring, backen lag kal och ovardad och gjorde ett odsligt intryck. Dorren stod oppen och nar barnen kommit gick vi lite in genom den. Dar var halvskumt och luktade unket. En kvinna kom mot oss utan att halsa. Hon hade harda ogon som sag pa mig hela tiden utan att hon sade ett ord, jag vet inte, men det var nagot ont vid henne.9 Hartestarna hangde nerat kinden och den stora blodlosa munnen hade nagot hanfullt och lett over sig.10 Men jag tankte egentligen inte mycket over att hon sag sa ut. Jag tankte bara att det har var deras mor och borjade sen titta mig kring i rummet,

- Hur har han kommit hit? fragade hon barnen.

- Han ar med oss och leker i skogen, sade de nastan angsligt.

Hon betraktade mig undrande och forefoll lite mildare, tycktes det - eller om jag hade vant mig vid henne. Jag tyckte nastan ett slag att hon liknade flickan nar hon forst dok upp mellan traden med sina uppsparrade ogon.

Det drojde en stund innan man hunnit vanja sig vid halvskymningen darinne. Jag vet inte - men dar verkade sa underligt. Det var inte sa varst olikt som vi sjalva hade det - men anda. Dar kandes inte alls pa det viset. Och vart hem har sin lukt, men denna var ra och tung, som en unken kyla, kanske for att bergvaggen lag alldeles inpa.

Jag gick omkring dar och kande det underligt.

Undangomt borta i ett horn hangde ett stort svard, brett och rakt, med egg pa bagge sidor, dar var en bild av Guds moder och Jesusbarnet pa det och fullt med markvardiga tecken och inskrifter. Jag klev fram for att titta narmare efter, hade aldrig sett nagot sadant forr - kunde inte lata bli att fingra pa det. Da hordes som en djup suck och nagon snyftade till...

Jag sag mig kring - gick bort mot dem.

- Vem ar det som grater? sade jag.

- Grater? - - Det ar det ingen som gor! svarade modern.

Hon stirrade till pa mig och ogonen pa henne blev alldeles forandrade.

- Kom! sade hon och tog mig hart i hand, gick tillbaka dit med mig, till samma plats, och lat mig rora vid det som forut.

Da hordes igen den djupa sucken och nagon som snyftade, hordes alldeles tydligt.

- Svardet! skrek hon och ryckte mig undan. Det ar i svardet!

Hon slappte mig och vande sig bort. Gick och stallde sig vid spisen och rorde ett slag i en gryta hon hade pa.

- Vems unge ar du? fragade hon efter en stund och strok sig over munnen som hade nagot ont over sig, tyckte jag, nar hon sade det.

Jag svarade att jag var Kristoffers i Vala,11 for sa var min fars namn.

- Jassa.

Barnen stod alldeles stela, med vild och forskramd blick som stirrade ratt ut,

Hon fortsatte med sitt. Men nar hon var fardig drog hon at sig en pall och tog mig upp i knat. Strok mig ett slag over haret.

- Sa ja... sade hon, och hon betraktade mig lange noga. - - Det ar bast jag gar med dig till de dina, tillade

hon.

Hon gjorde sig i ordning, tog pa sig en annan kjortel och en besynnerlig hatta som jag aldrig sett nagon kvinna bara. Och vi begav oss pa vag.

- Ar det har ni halls och leker, sade hon nar vi kom i skogen. Och hon talte12 ocksa annars lite med mig ibland medan vi gick. Nar hon markte jag var angslig tog hon mig i hand.

Jag forstod ingenting och vagade ingenting fraga.

Da vi kom uppfor backen darhemma stortade mor ut pa forstutrappan, hon var alldeles vit, jag hade aldrig sett henne sadan forr.

- Vad har du med mitt barn a gora!13 Slapp ungen, sager jag! Slapp honom, ditt orena byke!14

Hon slappte mig hastigt, ansiktet forvreds pa henne, hon blev som ett jagat djur.

- Vad har du gjort med ungen min!

- Han var dar inne hos oss...

- Har ni lockat honom in i ditt besmittade hus! skrek min mor.

- Det har jag inte. Han kom dar sjalv, ska jag saga dig. Och da han kom nar svardet15 och rakade rora vid det sa suckade och snyftade dar i det.

Mor sag osakert och angslat at mig med sina upphettade ogon.

- Du vet val vad det betyder, kan jag tro.

- Nej... det vet jag inte.

- Att han ska do for bodelssvard engang.16

Mor gav till ett halvkvavt skri och stirrade pa mig, hon

var likblek och lapparna skalvde, men hon svarade inte ett

ord.

- Jag mente det var valbetankt att saga dig det, men jag ser du ar vred i stallet.

- Har har du skarnet ditt, och oss skall du inte hora av forran den stunden blir, efter det ar sa du vill!17

Och hon vande sig vrett om och gick sin vag.

Mor tog darrande efter mig, slot mig intill sig och kysste mig - men blicken var alldeles stel och frammande. Nar hon fatt in mig i huset stortade hon ut, jag sag hon sprang over falten och ropade.

Hon och far kom tillbaka tysta och betryckta. Jag minns jag stod vid fonstret och sag dem komma utefter renen.

Ingen sade ett ord till mig. Mor borjade syssla med nagot borta vid spisen. Far gick kring pa golvet, satte sig inte ner som annars. Hans magra ansikte var styvt och ororligt som om det inte hade liv. En gang nar mor var ute och hamtade vatten tog han mig framfor sig och sag in i ogonen pa mig med skygg och forskande blick, och vande sig sen bort igen. - De talte inte heller samman. Efter en stund gick far ut, drev kring pa backen utan att foreta sig nagonting, stod dar bara och sag bort.

Det blev en tung och dyster tid. Jag fick ga dar ensam om dagarna, ingen brydde sig liksom om mig.18 Och inget var sig likt, inte ens angsbackarna fast det var solsken och vackert som forut. Jag forsokte leka lite, men det ville inte heller bli nagonting.19 Nar de, kom i narheten gick de forbi utan att saga nagot. Det var som de inte kande mig. Men om kvallarna nar mor skulle lagga mig tryckte hon mig intill sig sa hart att jag kunde kvavas.

Jag forstod inte varfor det var sa sorgligt och forandrat allting. Inte ens nar jag var glad ett slag kandes det som annars. Hela garden lag odslig och tyst som om ingen talte nagot dar. Men ibland nar de trodde att jag holl till nagon annanstans kunde jag hora dem viska samman. - Jag visste inte vad det var jag hade gjort, bara att det var nagonting forfarligt, sa att de hade ont av att se pa mig. Jag forsokte syssla for mig sjalv och halla mig undan sa gott jag kunde, for att jag forstod de helst ville det.

Mor blev insjunken i kinderna och hon at ingenting. Var morgon var hon forgraten. Jag minns att jag gick bakom lagarn och borjade bygga ett hus for mig ensam av sma stenar.

Antligen en dag kallade mor pa mig. Far var ocksa dar. Nar jag kom fram tog hon mig i hand och borjade ga inat skogen och far stod och sag efter oss. Nar jag markte att hon tog stigen som jag brukat ga blev jag for forsta gangen riktigt radd. Men allting var sa sorgligt anda att jag borjade tycka det inte kunde handa nagot varre an vad som redan var, och bara foljde med. Jag krop intill henne och forsokte ga val dar pa stigen med alla stenarna och rotterna, sa att hon inte skulle ha nagot besvar av mig. Hon var sa liten i ansiktet att man knappt kunde kanna henne igen.

Nar vi kom fram och gick upp mot huset ryste hon till. Jag tryckte henne sa hart jag kunde i handen for att hon inte skulle vara sa ledsen.

Utom barnen och kvinnan fanns det en karl darinne denna

gangen. Han var grov och valdig i kroppen och ansiktet med de tjocka och liksom utatvikta, skrynkliga lapparna var fullt med stora arr och hade ett ratt och vilt uttryck, ogonen pa honom var tunga och blodsprangda och alldeles gulaktiga. Jag hade aldrig sett nagot som fyllt mig med en sadan skrack.

Ingen halsade. Kvinnan stallde sig vid spisen och stotte hart i branderna sa att gnistorna slog upp. Mannen som forst sneglade at oss ett slag vande sig sen ocksa undan.

Mor stannade innanfor dorren och borjade odmjukt be dem om nagonting - det gallde ju mig, kunde jag forsta, men annars forstod jag inte mycket av det, vad det val var hon mente. Om och om igen sade hon att det fanns ju ett medel, ifall det bara var sa att de ville.

Ingen svarade nagonting.

Hon sag sa arm och elandig ut dar hon stod att jag tyckte man inte kunde neka henne nagonting. Men de inte ens vande sig om. Det var som vi inte hade funnits darinne engang.

Bara mor talade hela tiden, mer och mer bevekande och bonfallande, med tonlos och fortvivlad rost. Det var forfarligt synd om henne, hon sa att jag var hennes enda barn och tararna kom i ogonen pa henne.

Till sist stod hon bara och grat - det liksom tjanade ingenting till.

Jag tyckte allting var sa hemskt att jag inte visste vad jag skulle ta mig till, jag gick bort till barnen som klamt in sig i ett horn. Vi tittade forskramda pa varandra. Till sist satte vi oss ihop pa banken dar utefter vaggen, for vi var sa utmattade att vi inte orkade sta langre.

En lang stund satt vi dar i den hemska tystnaden. Plotsligt horde jag mannens rost och ryckte till. Han stod och sag bort pa oss, men det var mig han mente.

- Ga med! sade han.

Darrande smog jag fram och nar han gick ut vagade jag inte annat an folja honom. Och mor kom forresten ocksa med. Kvinnan vande sig om darinne. Tvi! spottade hon efter henne.

Men mannen och jag gick ensamma nerat en val upptrampad gangstig som forde in i en liten bjorkhage bredvid huset. Det var konstigt att ga med honom och jag holl mig lite ifran hela tiden. Men vi blev.ju likval mer bekanta med varandra av att ga sa. Dar var en kalla mitt inne i dungen - val deras brunn, for det fanns ett oskar dar. Han lade sig ner pa kna vid kanten och tog handen full av det klara vattnet. - Drick! sade han.

Det var inte svart att se att han inget ont ville mig med

det. Jag gjorde garna som han sa och var inte alls radd. Man kunde tro att han skulle synas allra mest skrammande sa nara inpa, men sa var det inte utan han verkade mildare och mer lik vanliga manskor20 i stallet. Han lag och sag pa mig med den tunga blodsprangda blicken och jag minns att jag tankte att han var visst inte lycklig han heller. Tre ganger lat han mig gora det.

- Nu ar det havt,21 sade han, sen du druckit ur hand pa mig. Nu behover du inte frukta mer. Och han strok mig lite over huvet.

Det var som om ett under hade skett!

Han steg upp och vi vande tillbaka igen. Solen sken och faglarna kvittrade i bjorkarna, det luktade av lov och naver, och daruppe stod mor och ogonen lyste pa henne av gladje nar hon sag oss komma dar hand i hand. Hon slot mig i sin famn och kysste mig.

- Gud signe er,22 sade hon till bodeln, men han vande

sig bara undan.

Vi gick lyckliga hem.

ANMARKNINGAR

Par Lagerkvist skrev sin allegoriska berattelse "Bodeln" ar 1933 nar fascisterna kom till makten i Tyskland. I bodelns gestalt fordomer forfattaren despotiska och onda krafter.

Avsnittet har ar skrivet pa ett realistiskt satt och aterspeglar de enkla manniskornas liv och forestallningar i medeltids-Sverige. Styrkan av moderskarlek och forhoppning stalls mot det onda. Bodeln sjalv vacker inte bara ackel utan ocksa medlidande. Bodelns gestalt forkroppsligar i detta avsnitt annu inte helt despotiska och onda krafter.

1 Vi bodde pa en liten gard som far hade och stod oss gott - Мы жили в отцовской усадьбе, хозяйствовал он неплохо

2 Gud give deras sjalar frid. - Успокой, господи, их души. Give-форма сослагательного I от глагола att giva.

3 Ja, hur det nu kom sig - Да, как оно там вышло

4 dar jag inte kande igen mig mer - где все мне было незнакомо

5 Jag for efter dem och tankte, jag ska nog ha fatt i er! - Я помчался за ними с мыслью: "Я все равно вас поймаю!"

6 och jag lade ivag - и я не сбавлял ходу

7 genomsvetta (pa3e.)=genomsvettiga - вспотевшие

8 De tyckte vi hellre skulle hallas dar vi brukade. - Они считали, что нам лучше находиться там, где мы всегда играли.

9 men det var nagot ont vid henne - но в ней чудилось что-то недоброе

10 Hartestarna hangde nerat kinden och den stora blodlosa munnen hade nagot hanfullt och lett over sig. - Волосы прядями свисали ей на щеки, а рот был большой, бескровный, с какой-то презрительной, злой усмешкой.

11 att jag var Kristoffers i Vala - что я (сын) Кристоффера из Волы

12 talte (разг.) = talade - зд. заговаривала

13 Vad har du med mitt barn a gora! - Чего тебе надо от моего сына!

a gora (разг.) = att gora

14 Slapp honom, ditt orena byke! - Отпусти его, грязная тварь!

15 Och da han kom nar svardet - А когда он подошел к мечу

nar svardet (разг.) = nara svardet

16 Att han ska do for bodelssvard engang. - Что ему суждено умереть от палаческого меча.

17 Har har du skarnet ditt, och oss skall du inte hora av forran den stunden blir, efter det ar sa du vill! - Вот твой паршивец, и больше ты про нас не услышишь, пока не пробьет его час, раз ты сама так захотела.

18 Jag fick ga dar ensam om dagarna, ingen brydde sig liksom om mig. Целыми днями я ходил совсем один, казалось, я никому не нужен.

19 men det ville inte heller bli nagonting - но из этого тоже ничего не выходило

20 manskor (разг.) = manniskor - люди

21 Nu ar det havt - Ну вот, теперь снимет

att hava - снимать (проклятие и т.п.), отменять (что-либо)

22 Gud signe er - Господь вас благослови. Signe - форма сослагательного I от глагола att signa.

OVNINGAR

1. Beratta texten och anvand foljande ord och uttryck:

a) gard; avsides; en stig; ett prassel; att folja efter; att skymta; glantan; att mena; vild; forskramd; arr; att vakta; gomstalle; uppsparrade ogon; ett rop; att uppleva; att hojta; skygg; att vaga sig; halvskumt; att leka; ett svard; en suck; att snyfta till; att grata; anslig; att storta ut; att slappa nagon; att sucka; betryckt; dyster; insjunken; kinderna;

forgraten; blodsprangd; att halsa; darrande; upptrampad; en kalla; bodeln;

b) skulle jag tro; att fa syn pa nagot; att vara pa slatter; att sitta for sig sjalv; att halla av nagon; att lagga sig ivag; att slanga sig over nagon; att komma loss; att springa sin vag; att vara upptagen av slatterarbetet; att vanja sig vid nagon; att fingra pa nagot; att ta hart i handen; att rycka nagon undan; att bege sig pa vag; att vara inne hos nagon; att do for bodelssvard; att bry sig om; att ta sig till; att ta handen full av vatten; nu ar det havt; att stryka nagon over huvudet; att vanda sig undan

2. Oversatt foljande meningar till ryska:

1. Jag var deras enda barn och jag kan saga att de holl mycket av mig, kanske alldeles for mycket, som det garna blir nar de bara har en. 2. Jag gick omkring och tittade, var i apelgarden och pa vedbacken och ett slag hos bina, som krop troga och fyllda over flustret i hettan. 3. Han hade snaggat rott har och fullt av sma smutsiga arr i ansiktet. 4. De lekte garna nar vi bara kom sa langt att vi fick borjat engang, gomde oss i kryphal som de tydligen hade reda pa forut och sprang bara tyst over till ett annat nar de blev hittade. 5. Hon betraktade mig undrande och forefoll lite mildare, tycktes det - eller om jag hade vant mig vid henne. 6. Hon gjorde sig i ordning, tog pa sig en annan kjortel och en besynnerlig hatta som jag aldrig sett nagon kvinna bara. 7. Jag forsokte syssla for mig sjalv och halla mig undan sa gott jag kunde, for att jag forstod de helst ville det. 8. Han var grov och valdig i kroppen och ansiktet med de tjocka och liksom utatvikta, skrynkliga lapparna var fullt med stora arr och hade ett ratt och vilt uttryck. 9. Man kunde tro att han skulle synas allra mest skrammande sa nara inpa, men sa var det inte utan han verkade mildare och mer lik vanliga manskor i stallet.

3. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

att sakna; att halla mycket av nagon; att hora ett prassel; de var lika gamla; jag for efter dem; att leka ihop; att kila kring; att betrakta nagon; att gora sig i ordning; mor stortade ut; att bry sig om nagon; att halla till nagonstans; att bli radd; ingen halsade; att mena; att ta sig till; att satta sig ihop pa nagonting; vi var sa utmattade

4. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att vanja sig vid nagot; att se sig om; att gomma sig i kryphal; att fa tag i nagon; att inte kunna lata bli att gora

nagot; att vara sig lik; att halla sig undan; att ta nagon i hand; att lagga sig pa kna; att stryka nagon over huvudet; att komma hand i hand

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:

усадьба лежала на отшибе; все работали на сенокосе; я привык проводить время один; я перелез через изгородь; они были моими ровесниками; я все больше его нагонял; он попытался вырваться; мы подружились; выйти из укрытия; я осмелился подойти к самому дому; в доме была полутьма; она разглядывала меня удивленно; она рванула меня назад; она что-то мешала в кастрюле; мы отправились в путь; ты заманила его в дом; мать неуверенно и боязливо посмотрела на меня; когда мать пошла за водой; настало тяжелое и мрачное время; все стало иначе; чтобы она не очень печалилась; мужчина взглянул на нас искоса; как будто нас не существовало; под конец она просто стояла и плакала; тебе больше не надо бояться

Selma Lagerlof Ur: NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE

(Ett avsnitt; adapterat)

Det var en gang en pojke.1 Han var fjorton ar gammal, lang och ranglig och linharig. Inte stort dugde han till:2 han hade mest av allt lust att sova och ata, dessutom tyckte han om att stalla till ofog.

Nu var det en sondagsmorgon, och pojkens foraldrar holl pa att gora sig i ordning for att ga i kyrkan. Pojken sjalv satt pa bordskanten och tankte pa hur lyckligt det var, att bade far och mor gick sin vag, sa att han skulle fa ra sig sjalv3 under ett par timmar.

"Nu kan jag da ta ner fars bossa och skjuta av ett skott, utan att nagon behover lagga sig i det,"* sade han for sig sjalv.

Men det var nastan, som'om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar,5 for just som han stod pa troskeln och var fardig att ga, stannade han och vande sig mot honom. "Eftersom du inte vill ga i kyrkan med mor och mig," sade han, "sa tycker jag, att du atminstone kan lasa predikan6 hemma.

Vill du lova, att du gor det?" "Ja," sade pojken, "det kan jag val gora." Och han tankte forstas, att inte skulle han lasa mer, an han hade lust till.

Nu var det for andra gangen alldeles sa, som om far skulle ha kunnat se tvarsigenom honom.7 Han gick fram till pojken och sade med strang rost: "Kom ihag, att du laser ordentligt! For nar vi kommer tillbaka ska jag forhora dig pa varenda sida, och har du da hoppat over nagon,8 sa gar det inte val for dig."

Darmed gick de antligen, och da pojken stod i dorren och sag efter dem, tyckte han, att han hade blivit fangad i en falla.

Pojken stod en lang stund och funderade om han skulle lasa predikan eller inte. Men sa kom han overens med sig sjalv,9 att den har gangen var det bast att vara lydig. Han satte sig i lanstolen och borjade lasa. Men da han hade hallit pa en stund med att rabbla upp orden halvhogt, sa var det, som om det dar mumlandet skulle ha sovt honom, och han markte, att han nickade till.10

Ute var det allra vackraste varvader. Himmelen var hog och rent bla.

Pojken laste och nickade och stred mot somnen. "Nej, jag vill inte somna," tankte han, "for da hinner jag inte igenom det har pa hela formiddagen."

Men hur det var, sa somnade han.

Pa sjalva fonsterbradet ratt framfor pojken stod en liten spegel, och i den syntes nastan hela rummet. I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, rakade han titta i spegeln,11 och da sag han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget. Han kunde inte forsta hur detta hade gatt till, for mor hade stangt kistan innan hon gick. Han blev riktigt hemsk till mods.12 Han var radd for att en tjuv hade smugit sig in i stugan. Han vagade inte rora sig, utan satt stilla och stirrade i spegeln och snart markte han att en tomte satt over kistkanten.13

Pojken hade nog hort talas om tomtar,14 men~han hade aldrig tankt sig, att de kunde vara sa sma. Han var inte mer an en tvarhand hog,15 han, som satt pa kistkanten. Han hade ett gammalt, rynkigt, skagglost ansikte och var kladd i svart langrock, knabyxor och svart hatt.

Pojken blev bra forvanad att fa se tomten, men sa sardeles radd blev han daremot inte. Det var omojligt att bli radd for en, som var sa liten. Och eftersom tomten satt dar sa upptagen av sitt, att han varken sag eller horde, tankte pojken, att det skulle vara lustigt att driva skamt med honom: knuffa ner honom i kistan och sla igen locket over honom eller nagot i den vagen.18

Men pojken var anda inte sa modig, att han vagade rora vid tomten med handerna, utan han sag sig om i stugan efter nagot, som han kunde stota till honom med. Antligen foll hans blickar pa en gammal flughav,17 som hangde pa fonsterkarmen. Han ryckte den till sig och sprang fram till kistan. Och han blev sjalv forvanad over en sadan tur, som han hade nar han sag att han verkligen hade fangat tomten.

I forsta ogonblicket visste pojken alls inte vad han skulle gora med sin fangst. Men tomten borjade tala och bad sa innerligt att bli frigiven. Om nu pojken slappte los honom, sa skulle han ge honom en gammal speciedaler,18 en silversked och en guldpenning. Pojken tyckte inte, att det var mycket bjudet,19 men det hade gatt honom sa, att sedan han hade fatt tomten i sitt vald, hade han blivit radd for honom.

Han gick darfor genast in pa kopet, och holl haven stilla, for att tomten skulle kunna krypa ut ur den. Men nar tomten nastan var ute ur haven, kom pojken att tanka pa att han borde ha bett sig nagot battre an han gjort. "Sa dum jag var, som gav honom fri!" tankte han och borjade skaka haven, for att tomten skulle ramla ner igen.

Men i samma stund, som pojken gjorde detta, fick han en sa forfarlig orfil, att han trodde huvudet skulle springa i bitar.20 Han sjonk ner pa golvet, och dar blev han liggande sanslos.

Da han vaknade upp igen, var han ensam i stugan. Han sag inte till ett spar efter tomten. Om han inte hade kant hur hogra kinden brande efter orfilen, skulle han ha trott, att det hade varit en drom alltsammans. Men nar han gick fram mot bordet, sa lade han marke till nagot underligt. Det sag ut som om stugan hade vuxit.21 Och vad var det med stolen? Den sag inte ut att vara storre an nyss forut, men han maste forst stiga upp pa slan mellan stolbenen22 for att na till sitsen. Och pa samma satt var det med bordet.

"Vad i all varlden ar detta?" sade pojken. "Jag tror tomten har fortrollat bade stolen och bordet och hela stugan."

Boken lag pa bordet och var sig lik, men det maste ha varit nagot galet med den ocksa23 for han kunde inte lasa ett ord i den utan att stalla sig i sjalva boken. Han laste ett par rader och darvid foll hans blickar i spegeln, och da ropade han hogt: "Se, dar ar ju en till!"24

For i spegeln sag han tydligt en liten, liten pojke, som var kladd i toppluva25 och skinnbyxor. "Den dar ar ju kladd

alldeles som jag!" sade pojken och slog ihop handerna av forvaning.26 Men da sag han, att pojken i spegeln gjorde detsamma. Da borjade han dra sig i haret och nypa sig i armarna och svanga sig runt och ogonblickligen gjorde han, som syntes i spegeln detsamma. Da borjade pojken darra av skrack. Ty nu forstod han, att tomten hade fortrollat honom, och att den pojken, som han sag bilden av i spegeln, det var han sjalv.

ANMARKNINGAR

1 Det var en gang en pojke - Жил-был мальчик

2 Inte stort dugde han till - Он не отличался большими способностями

3 sa att han skulle fa ra sig sjalv - и он будет предоставлен самому себе

4 utan att nagon behover lagga sig i det - без того, чтобы кто-нибудь в это вмешивался

5 som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar - как будто бы отец догадался о мыслях мальчика

В предложениях с союзом som от обычно употребляется перфектная форма сослагательного II, подчеркивающая нереальную модальность.

6 lasa predikan - читать проповедь

7 som om far skulle ha kunnat se tvarsigenom honom - как будто бы отец видел его насквозь

Перфектная форма сослагательного II. См. комм. 5.

8 och har du da hoppat over nagon - и если ты пропустишь какую-нибудь страницу

9 Men sa kom han overens med sig sjalv - Но он решил про себя (букв, договорился с самим собой)

10 att han nickade till - что он задремал

11 rakade han titta i spegeln - он случайно посмотрел в зеркало

Глагол att raka передает случайность, непреднамеренность действия, выраженного глаголом (зд. titta).

12 Han blev riktigt hemsk till mods. - У него ужасно испортилось настроение.

13 att en tomte satt over kistkanten - что на краю сундука сидел гном

14 Pojken hade nog hort talas om tomtar - Мальчик, конечно, слышал рассказы о гномах

18 Han var inte mer an en tvarhand hog - Ростом он был не больше ладони

16 eller nagot i den vagen - или что-нибудь в этом роде

17 en gammal flughav - старая мухобойка

18 en gammal speciedaler - старый серебряный талер (старинная шведская монета)

19 att det var mycket bjudet - что ему предложили слишком много

20 att han trodde huvudet skulle springa i bitar - ему показалось, что его голова раскалывается на кусочки

Обратите внимание на пропуск подчинительного союза после глагола trodde.

21 som om stugan hade vuxit - как будто домик вырос

22 men han maste forst stiga upp pa slan mellan stolbenen - но ему пришлось сначала взобраться на перекладину между ножками стула

23 men det matte ha varit nagot galet med den ocksa - но с ней (книгой) тоже случилось что-то не совсем обычное

24 "Se, dar ar ju en till!" - "Смотри-ка, еще один!"

25 kladd i toppluva - одетый в высокую вязаную шапочку (характерный головной убор скандинавов)

26 slog ihop handerna av forvaning - от удивления всплеснул руками

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Varfor blev pojken ensam hemma en sondagsmorgon? Maste han gora nagonting medan foraldrarna var borta? Vad ville pojken sjalv gora medan foraldrarna var borta? Blev pojken radd nar han fick se tomten? Varfor beslot pojken att driva skamt med tomten? Lyckades han fanga tomten? Vad lovade tomten ge pojken for att bli frigiven? Lat pojken tomten vara fri? Hur sag allt i stugan ut efter orfilen? Forstod pojken att han hade blivit fortrollad?

2. Oversatt foljande meningar till ryska:

1. Hade Nils last predikan ordentligt, skulle han inte ha haft tid att stalla till ofog med tomten. 2. Hade foraldrarna inte gatt sin vag, skulle ingenting ha hant Nils. 3. Klanningen ser ut som om den hade legat i kistan i minst tjugo ar. 4. Hade Nils' far gissat sig till pojkens tankar skulle han aldrig ha lamnat pojken hemma ensam. 5. Hade det inte funnits nagon spegel pa fonsterbradet skulle Nils inte ha sett tomten. 6. Hade Nils inte borjat skaka flughaven skulle han inte ha fatt en sa forskracklig orfil. 7. Sa snart Nils hade fatt tomten i sitt vald hade han blivit radd for tomten.

3. Ange ryska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:

det var en gang en flicka; att gora sig i ordning; att ga~ sin vag; att ra sig sjalv; att skjuta av ett skott; att gissa sig till nagons tankar; att forhora nagon; att sova nagon; i detsamma; locket hade blivit uppslaget; att bli hemsk till mods; att driva skamt'med nagon; att slappa los nagon; att fa en orfil; kinden brande efter orfilen; att sla ihop handerna; att nypa sig i armen; att darra av skrack

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uffryck:

иметь желание что-либо делать; устраивать шалости; быть пригодным на что-либо; выстрелить из ружья; вмешиваться в какие-либо дела; догадываться о чьих-либо мыслях; тебе не поздоровится; попасть в ловушку; произносить слова скороговоркой; задремать; жулик прокрался в дом; быть одетым в сюртук и короткие брюки; подшутить над кем-либо; осмотреться; отпустить кого-либо на волю; получить оплеуху; обратить внимание на что-либо; тянуть себя за волосы; вертеться перед зеркалом; дрожать от страха; мальчик был заколдован

5. Beratta texten och anvand foljande ord och uffryck:

a) linharig, lycklig, en bossa, att lova, strang, en falla, lydig, att rabbla upp, att sova, ett fonsterbrade, hemsk, att raka, en tomte, upptagen, kistan, modig, att fanga, innerligt, en orfil, toppluva, skinnbyxor, fortrolla;

b) att stalla till ofog, att gora sig i ordning, att ra sig sjalv, att ha lust till nagonting, att hoppa over nagon sida i boken, att lyfta huvudet, att vara radd for nagon, varken...eller, nagot i den vagen, att rycka nagot till sig, att ha nagon i sitt vald, att springa i bitar, att lagga marke till nagot, bade...och, att sla ihop handerna av forvaning, att nypa sig, att svanga sig, att darra av skrack

Selma Lagerlof Ur: NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE

(Ett avsnitt, adapterat)

En dag hade en fiskare, som bodde pa Lidingon1 ute i Saltsjon,2 styrt sin bat inat Malaren,3 och dar hade han haft

sa god tur med fisket,4 att han hade glomt att resa hem i tid. Han hade inte hunnit langre an till de fyra holmarna,5 nar det redan var alldeles morkt, och da tyckte han sig inte kunna gora battre an att stiga i land pa en av dem och vanta dar till langre fram pa natten, da det blev mansken, for det visste man, att det skulle bli.

Det var sensommar och varmt och vackert vader annu, fastan kvallarna hade borjat att bli morka. Fiskaren drog opp sin bat pa land, lade sig bredvid den med huvudet mot en sten och somnade. Nar han vaknade, var manen uppgangen for langesedan. Den stod mittover honom och sken sa praktfullt, att det nastan var full dager.

Karlen sprang opp och skulle just satta baten i sjon, nar han sag en mangd svarta prickar rora sig ute i strommen. Det var ett stort salstim,6 som med full fart kom mot holmen. Nar fiskaren sag, att salarna tycktes amna krypa opp pa land,7 lutade han sig ner for att soka reda pa spjutet,8 som han alltid forde med sig i baten. Men nar han reste sig, sag han inte mer nagra salar, utan i stallet stod pa stranden de skonaste unga tarnor, kladda i grona, slapande sidenklader och parlkronor pa sina huvuden.9 Da forstod fiskaren, att detta var havsjungfrur, som bodde pa de ode skaren10 langt ute i havet och nu hade tagit salhamnar11 pa for att kunna fara in mot land och forlusta sig i manskenet pa de grona holmarna.

Helt stilla lade han ner spjutet, och nar jungfrurna gick opp pa holmen for att leka, smog han sig efter och betraktade dem. Han hade hort, att havstarnorna skulle vara sa skona och ljuva, att ingen kunde se dem utan att bli betagen av deras fagring,12 och han maste saga till sig sjalv, att detta inte var for mycket sagt om dem.

Nar han hade sett dem dansa en stund under traden, gick han ner till stranden, tog en av salhamnarna, som lag kvar dar, och gomde den under en sten. Sedan gick han tillbaka till sin bat, och lade sig ner bredvid den och latsade, att han sov.

Snart sag han de unga jungfrurna komma ner till stranden for att iklada sig salhamnarna. Allt var lek till en borjan, men sa blev det jammer och klagan,13 darfor att en av dem inte kunde finna sin salhamn, De sprang omkring och hjalpte henne soka, men ingenting fann de. Mittunder sokandet markte de, att himlen borjade blekna och dagen var i antagande.14 Da tycktes de inte kunna stanna langre, utan de simmade bort allihop, utom den, som var utan salhamn. Hon satt kvar pa stranden och grat.

Fiskaren tyckte nog, att det var synd om henne, men han tvang sig att ligga stilla, anda tills det blev full dager. Da reste han sig och satte baten i sjon, och det sag ut, som om han just tillfalligtvis hade fatt syn pa henne, nar han redan hade lyft arorna. "Vad ar du for en?" ropade han. "Ar du en skeppsbruten?"

Hon stortade fram mot honom och fragade om han hade sett hennes salhamn, men fiskaren latsade, som om han inte en gang forstod15 vad hon fragade efter. Da satte hon sig ner och grat pa nytt, men nu foreslog han, att hon skulle folja med honom i hans bat. "Kom med hem till min stuga," sade han, "sa tar mor vard om dig. Du kan val inte sitta kvar har pa holmen, dar du varken kan fa en badd eller ett mal mat." Och han talade sa val, att han formadde henne att folja med i baten.

Bade fiskaren och hans mor var ofantligt goda mot den stackars sjojungfrun, och hon tycktes trivas val hos dem.16 Hon blev gladare for var dag, hjalpte den gamla med hennes sysslor och var alldeles som en annan skargardsflicka.17 En dag fragade fiskaren henne om hon ville bli hans hustru, och detta hade hon ingenting emot, utan sade genast ja.

Sa redde man till brollop,18 och nar sjojungfrun skulle klada sig till brud, satte hon pa sig den grona, slapande klanningen och den skimrande parlkronan, som hon hade burit nar fiskaren hade sett henne forsta gangen. Men det fanns varken prast eller kyrka i skargarden pa den tiden, utan brudfoljet satte sig i batarna for att ro inat Malaren och fa vigsel i forsta kyrka, som de skulle raka pa.19

Fiskaren hade bruden och modern i sin bat, och han seglade sa val, att han kom fore alla de andra. Nar han hade hunnit sa langt, att han sag holmen i Strommen,20 dar han hade vunnit bruden, som nu satt stolt och smyckad bredvid honom, kunde han inte lata bli att le for sig sjalv. "Vad ar det du ler at?" fragade hon. - "A, jag tanker pa den natten, da jag gomde salhamnen for dig," svarade fiskaren, for nu kande han sig sa saker pa henne, att han inte langre trodde sig behova dolja nagot. "Vad ar det du sager?" sade bruden. "Inte har val jag agt en salhamn."21 Det forefoll, som skulle hon ha glomt alltihop. "Minns du inte hur du dansade med havsjungfrurna?" fragade han. - "Jag vet inte vad du menar," sade bruden. - "Jag tror att du matte ha dromt en besynnerlig drom i natt."

"Om jag visar dig din salhamn, sa tror du mig val?" sade fiskaren och vande med ens baten mot holmen. De steg i

land och han letade fram salhamnen under stenen, dar han hade gomt den.

Men inte forr sag bruden salhamnen, an hon ryckte den till sig22 och kastade den over sitt huvud. Den slot sig om henne, som om den hade haft liv, och hon kastade sig genast i Strommen.

Brudgummen sag henne glida bort, han sprang ut i vattnet efter henne, men kunde inte na henne I sin fortvivlan, nar han sag, att'han inte pa annat satt kunde hejda henne, fattade han spjutet och slungade det. Han traffade sakert battre, an han hade amnat, for den stackars sjojungfrun uppgav ett klagande skrik och forsvann i djupet.

Fiskaren stod kvar pa stranden och vantade, att hon skulle visa sig pa nytt. Men da markle han, att vattnet omkring honom borjade anta en mild glans. Det kom en skonhet over det, som han aldrig hade sett forut. Det glittrade och blankte i skart och vitt, sasom fargen leker pa snackornas insida.23

Nar det glittrande vattnet slog mot stranderna, tyckte fiskaren, att ocksa dessa forandrades. De borjade blomma och dofta. Det lade sig ett milt skimmer over dem, sa att de fick en ljuvhet, som de inte forr hade agt.

Och han forstod hur allt detta kom sig. For med sjojungfrurna forhaller det sig sa, att den, som ser dem, maste finna dem skonare an alla andra, och nar nu havsjungfruns blod blandade sig med vattnet och badade stranderna,24 overgick hennes skonhet till dem, och det blev deras arvedel, att alla, som sag dem, maste alska dem och dras till dem med langtan. Allt fran denna tid borjade manniskor flytta till holmarna. Forst var det bara fiskare och bondfolk, som slog sig ner dar, men ocksa andra lockades dit, och sa en vacker dag kom kungen och hans jarl seglande fram genom Strommen. De borjade genast tala om de dar holmarna, och de faste sig vid att de lag sa, att varje fartyg, som ville fardas inat Malaren, maste forbi dem. Och jarlen menade, att har borde man satta ett las for farleden,25 som man kunde oppna och stanga efter behag: slappa in handelsfartygen och stanga ute rovarflottan.26

Och det blev allvar av detta. Pa den storsta av oarna forde jarlen opp en borg med ett starkt huvudtorn, som blev kallad Karnan. Och runt omkring' holmen drog inbyggarna fram murar pa det har sattet. Mot norr och mot soder gjorde de portar i muren och satte starka torn over dem. De byggde broar over till andra holmar och forsag dem med hoga torn. De fyra holmarna, som sa lange hade legat obemarkta,

snart nog hade blivit starkt befasta. Men det var inte nog med detta. De har stranderna och sunden hade dragit manniskorna till sig, och snart kom folk fran alla hall och ville bosatta sig pa holmarna. De borjade bygga en kyrka som sedan har blivit kallad Storkyrkan. Innanfor murarna lag de sma stugorna, som nybyggarna reste at sig. Och staden blev kallad Stockholm och heter sa an i denna stund.

ANMARKNINGAR 7

1 Lidingon - Лидингё - в настоящее время один из районов Стокгольма

2 Saltsjon - зд. имеется в виду Балтийское море en saltsjo - озеро (море) с соленой водой

3 Malaren - Меларен - озеро, на берегу которого расположен Стокгольм

4 sa god tur med fisket - такой удачный улов (букв, такое везение в ловле рыбы)

5 till de fyra holmarna - к четырем островам. Имеются в виду острова, на которых расположен Стокгольм.

6 en stor salstim - косяк тюленей

7 att salarna tycktes amna krypa opp pa land - казалось, что тюлени намереваются выбраться на сушу

8 for att soka reda pa spjutet - чтобы попытаться найти копье

9 kladda i grona, slapande sidenklader och parlkronor pa sina huvuden одетые в зеленые шелковые платья со шлейфом и с жемчужной короной на голове

10 pa de ode skaren - на безлюдных шхерах ett skar - небольшой островок, шхера

11 salhamnar - зд. тюленьи шкуры

12 utan att bli betagen av deras fagring - не будучи очарованным их красотой

13 men sa blev det jammer och klagan - но затем послышались стоны и жалобы

14 dagen var i antagande - приближался рассвет

16 som om han inte en gang forstod - как будто бы совсем

не понимает

16 och hon tycktes trivas val hos dem - и казалось, что ей

хорошо живется у них

17 som en annan skargardsflicka - как любая девушка, живущая в шхерах

18 Sa redde man till brollop - И стали готовиться к свадьбе

19 i forsta kyrka, som de skulle raka pa - в первой же церкви, которая им встретится

20 Strommen - пролив, соединяющий озеро Меларен с Балтийским морем

21 "Inte har val jag agt en salhamn." - "У меня не было тюленьей шкуры."

22 Men inte forr sag bruden salhanmen, an hon ryckte den till sig - Но как только невеста увидела тюленью шкуру, она потянула ее к себе

23 sasom fargen leker pa snackornas insida - как переливается цвет на внутренней стороне раковины

24 och badade stranderna - и омыла берега

25 att har borde man satta ett las for farleden - что здесь следует перекрыть морские пути (букв, поставить замок на морских путях)

26 rovarflottan - пиратский флот

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vad var fiskaren sysselsatt med inne i Malaren? Varfor kunde han inte resa hem? Varfor vantade fiskaren nar han sag ett stort salstim? Var det verkligen salarna han sag? Hur sag de unga tarnorna ut? Varfor kom jungfrurna ut pa denna holme? Vad gjorde fiskaren medan tarnorna forlustade sig i manskenet? Varfor lamnade tarnorna en flicka pa on? Hur lyckades fiskaren overtala flickan att folja med honom? Trivdes flickan hemma hos fiskaren? Skilde flickan sig fran de andra skargardsflickorna? Varfor bad fiskaren flickan om att bli hans fru? Varfor fick de ro inat Malaren och fa vigsel i forsta kyrka, som de skulle raka pa? Vilka var det i baten nar fiskaren vande baten mot holmen? Vad gjorde flickan sa snart hon fick se salhamnen? Varfor kastade fiskaren sitt spjut efter henne? Vad var orsaken till att vattnet borjade forandra sig? Vilka var de forsta som bosatte sig pa de fyra holmarna? Varfor valde jarlen den storsta on for att bygga en borg pa? Vad heter staden som borjade byggas kring denna borg?

2. Byt ut den kursiverade delen mot synonymer:

En fiskare hade styrt sin bat inat Malaren. Det var sensommar och vackert annu. Fiskaren lade sig bredvid sin bat och somnade. Nar han fick se salarna borjade han reda pa spjutet. Medan fiskaren sag pa jungfrurna blev han betagen av deras skonhet. Jungfrurna kom ner till stranden for att

iklada sig salhamnarna. Bade fiskaren och hans mor var ofantligt goda mot flickan. Nar flickan svarade "ja" pa fiskarens fraga om hon ville bli hans fru borjade man reda Ull brollopet. Det forefoll, som om hon skulle ha glomt alltihop. Nar fiskaren i sin fortvivlan forsokte hejda henne, fattade han spjutet och slungade det efter henne.

3. Byt ut konstruktionerna subsfanfiv+infinitiv mot satser, innehallande huvudsats och bisals:

Han sag en mangd svarta prickar rora sig ute i strommen. Han sag salarna krypa upp i land och gomde sig. De trodde sig kunna forlusta sig i manskenet. Han hade hort jungfrun klaga. Mor sag honom fatta spjutet och slunga det efter flickan.

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

направить лодку в озеро Меларен; ему повезло в рыбной ловле; он забыл вовремя уехать домой; выйти на сушу; было позднее лето; рыбак вытянул свою лодку на берег; косяк тюленей приближался к берегу; он попытался найти свое копье; рыбак взял одну из тюленьих шкур и спрятал ее; он притворился спящим; приближался рассвет; он поднял весла; девушка рванулась к нему; мать о тебе позаботится; он убедил ее поехать с ним в лодке; он не мог не улыбнуться своим мыслям; он был очень уверен в ней; как только невеста увидела тюленью шкуру, она потянула ее к себе; она набросила на себя тюленью шкуру; в своем отчаянии; не мог ее удержать; она издала жалобный крик и исчезла в глубине; когда вода омывала берега; люди начали селиться на холмах

5. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att stiga i land; att bli betagen av nagot; att sla sig ned nagonstans; i tid; att inte kunna lata bli att gora nagot; att fa syn pa nagon; att fasta sig vid nagot; att satta ett las for nagot

Staffan Linden SAMTAL MELLAN LARARE OCH INGENJOR

Ur:

JAG-EN LARARE

Ingenjoren: Fy fan,1 vad ni larare har det bra,2 lov hela sommaren och lov i jul och pask och vinterlov.

Lararen: Ja, det ar bra.

Ingenjoren: Och slutar halv fyra. Va?3

Lararen: Ja, det ar bra for annars hinner man inte forbereda sig for nasta dag och sa ar det valdigt bra att ha lediga sondagar, for annars hinner man inte ratta skrivningarna.4

Ingenjoren: Det dar snacket5 hor man jamt nar man pratar med larare, forbereda lektioner, va? - du maste val erkanna att du inte ar sa forbannat bakom," att du maste forbereda dej for att undervisa i en grundskola eller i ett gymnasium, va?

Lararen: Jo, det ar jag.

Ingenjoren: Och det dar snacket om att det skulle vara sa jobbigt7 att ratta skrivningar, va!

Lararen: Du kanske har forsokt?

Ingenjoren: Nej, men det begriper man val att man ska kunna organisera pa nagot vettigt satt.8

Lararen: Jasa.

Ingenjoren: Det finns ingen grupp i vart samhalle som har det sa jakla bra som ni.9

Lararen: Sager du det?10

Ingenjoren: Titta pa mej till exempel! Jobbar fran

halv nio till fem. Sliter som satan.11

Har fem veckors semester. Och vilket jakla ansvar sedan. Det ska vara nerver som rep for att halla en stads avloppsnat

igang, ma du tro!12 Nar du solar dej pa sommarn har vi en massa jobb igang.

Lararen: Vet du att det ar brist pa larare med ingenjorsutbildning?13 Du, du skulle kunna fa ett lararjobb vilken dag du vill. Jag kan greja det at dej!14 Ska jag det?

Ingenjoren: Va, i helvete, ar du inte klok?15 Tror du jag skulle vilja sitta och tjata med en massa snorungar?16 Tror du verkligen, att jag skulle nedlata mig att ratta en massa skrivningar fulla av idiotiska fel? Eller utsatta mig for trakasserier av smabusar.17 Naadu!18 Och herregud, jag har ju arbetat mig upp19 till ett jakla bra jobb, narmast chefen - visste ' du inte det?

Lararen: Jag trodde bara, att du ville tillhora dom dar som har det bast i vart samhalle.

Ingenjoren: Tank att det ska vara alldeles omojligt20 att diskutera lararjobbet med larare!

ANMARKNINGAR

1 Fy fan - Черт побери

2 vad ni larare har det bra - как вам, учителям, здорово живется (восклицательное предложение)

3 Va?=Vad? (разг.) - Что, не так ли?

Употребляется, когда от собеседника ждут подтверждения высказанной мысли, слов и т.п.

4 ratta skrivningarna - проверять письменные работы

5 Det dar snacket (разг.) - Эту болтовню

6 att du inte ar sa forbannad bakom - что ты не так уж глуп; att vara bakom=att vara dum, att inte vara intelligent

7 att det skulle vara sa jobbigt (разг.) - что требуется так много усилий

8 pa nagot vettigt satt (разг.) - как-то разумно

9 som har det sa jakla bra (разг.) - которым бы так здорово жилось

10 Sager du det? - Ты это серьезно?

11 Sliter som satan. - Тружусь как вол (букв, как сатана).

12 Det ska vara nerver som rep for att halla en stads avloppsnat igang, ma du tro! - Можешь быть уверен, что нужно иметь не нервы, а канаты, чтобы работала городская канализационная сеть!

13 att det ar brist pa larare med ingenjorsutbildning - что не хватает учителей с техническим (букв, инженерным) образованием

14 Jag kan greja det at dej! - Я могу тебя устроить ьа эту работу!

15 ar du inte klok? (разг.) - ты что, с ума сошел?

16 och tjata med en massa snorungar? - и твердить одно и то же массе сопляков?

17 Eller utsatta mig for trakasserier av smabusar. - Или подвергать себя козням со стороны малолетних хулиганов.

18 Naadu! = Nej du! (разг.) - Ну нет!

19 jag har ju arbetat mig upp - на своей работе я уже стал

20 Tank att det ska vara alldeles omojligt - Подумать только, что совсем невозможно

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vilka positiva sidor finns det i lararens arbete, enligt ingenjoren? Varfor ar det bra att sluta arbete klockan halv fyra och ha lediga sondagar, enligt lararen? Varfor vill ingenjoren inte bli larare? Vad har ingenjoren arbetat sig till? Vems arbete ar mera ansvarsfullt, enligt din mening?

2. Skriv samtalet mellan lararen och ingenjoren i form av berattelse.

3. Ge synonymer till foljande ord och uttryck:

ett lov; att ratta skrivningar; jamt; att vara bakom; jobbigt; att begripa; att jobba; att halla igang; brist pa larare; att greja at nagon; att tjata; att diskutera

4. Ange svenska motsvarigheter:

рождественские каникулы; летние каникулы; в противном случае; приготовиться к следующему дню; проверить письменные работы; преподавать в начальной школе; устроить что-либо как-то разумно; ответственность; загорать; нехватка учителей; устроить работу; ты что, с ума сошел; повторять одно и то же; подвергаться; дослужиться до какой-либо должности; совершенно невозможно

5. Skriv ut alla meningar som innehaller verben ska och skulle, oversatt dem till ryska och forklara vilken betydelse ska och skulle har i dem.

Torgny Lindgren HANDKRAFT1 .

(Forkortad)

Nar lektionen var slut stannade Tomas kvar vid sin bank, nar de andra gatt kom han fram till katedern.2

- Jo magistern, jag har bara en hand nu. Dom blev tvungna att ta den andra.

Hans hogra arm vilade i en brunsolkig mitella,3 han bar sin bag4 i vanster hand.

- Ja, man har berattat det for mig. Det var ju forfarligt trakigt att det skulle behova ga sa. Vi blev allihop mycket ledsna nar vi fick hora det i kollegiet.5

- Det kanns litet konstigt. Nastan allting som jag gjorde forr, det gjorde jag ju med hoger hand. Och det ar svart att vanja sig.

- Ja, det forstar jag. Du maste ju liksom fa vanster hand att inse att den ar ensam nu och maste skota allting pa egen hand. Och det ar naturligtvis inte latt. Kommer du inte att fa en protes?

- Om ett ar eller sa kanske. Men dom har sagt att det inte blir riktigt samma sak. Det blir inte som en riktig hand. Man kan inte gora samma saker med den. Men jag far den gratis, har dom sagt.

- Ja, naturligtvis ska du ha den gratis. Du far val en hel del annan hjalp ocksa?

- Jag far litet pengar fran skolforsakringen.6 Och om jag inte riktigt kan forsorja mig sjalv nar jag blir sexton ska jag kanske fa nan sorts pension ocksa. Inte en san pension som dom gamla far, utan nan annan sorts.

Han hade satt ner bagen pa golvet och stodde sig med vanster hand mot katederbordet. Tydligen hade han ingenting emot att prata om det intraffade. Det var egendomligt egentligen, klassforstandaren kunde inte paminna sig att han nagonsin tidigare sjalvmant kommit och pratat.

- Det ar ju tur att samhallet finns, sa klassforestandaren. Nar olyckan ar framme sa upptacker man hur vardefullt det ar med ett samhalle som skapar trygghet.

- Egentligen var det ju inte nan olycka. Jag hade val bara fatt for mig7 att jag skulle bryta loss den dar stenen ut muren. Jag kunde ha latit bli ocksa.8 Och da den lossna sen9 och foll sa hade jag ju kunnat rycka undan handen. Jag tror att jag skulle ha hunnit det. Den foljde bara med liksom.

- Det ar ju sjalvklart att det var en olycka. Sa dar ar det alltid nar nagot har hant. Efterat tycker man att allting kunde ha blivit annorlunda om man bara sjalv hade vetat om vad som skulle handa. Du ska nog lata bli att tanka sa dar, tror jag.

Det var verkligen olyckligt om pojken fick for sig att det var hans eget fel. Han borde overhuvudtaget inte grubbla

pa det utan inriktas pa att losa dom praktiska problem som lag framfor honom. Men han var forvanansvart oppen och spontan, forut hade han alltid verkat sa tyst och sluten. Han var en av dessa medelbegavade, medelpresterande elever med medelbetyg10 som man aldrig kunde fa nagot grepp om. Nar man maste skriva om dem pa nagon blankett eller satta betyg pa dem11 brukar de glida undan i nagon sorts medelmattighetens anonymitet. Ibland hander det att bilderna av dem forsvinner nar man sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn12 och man maste sla upp dem i parmen med elevfoton for att de ska fa ansikten igen. Han kunde inte erinra sig att han nansin forut lyckats na kontakt med Tomas.

- Hur ar det att komma tillbaka till klassen? Ar det besvarligt, tycker du?

- Nej, magistern, det ar inte ett dugg besvarligt. Inte ett dugg. Det ar fantastiskt roligt, tycker jag. Det var jat-teskont att komma tillbaks till klassen.

- Det var roligt att hora att du trivs i klassen. Jag tycker ocksa att det har ar en mycket trevlig klass. Sa dina kamrater tar liksom hand om dig litet grand och hjalper dig?

- Ja, det gor dom val, men det ar inte riktigt det jag menar. Forr var det inte sa, men nu bryr dom sig liksom om mig. Jag har fatt en massa kompisar som jag inte hade forr.

Som fragar mig vad jag tycker om olika saker och bjuder mig pa godis och cigarretter och sa. Och da jag sager nanting sa ar det ingen som avbryter mig. Jag hade aldrig trott att det skulle kunna bli sa har.

Han hade blivit litet rod i ansiktet och blinkade fortare an vanligt. Antingen berodde det pa att han blev ivrig eller ocksa pa att han inte var van vid att pa det har sattet prata

om sig sjalv.

- Jag ar ju ensam i klassen om att ha bara en hand. Det ar ju ingen annan som har forlorat ena handen. Och da ar man ju inte precis som dom andra. Tomas pratade verkligen forvanansvart oppet. Men det var ett fruktansvart morkt och ratt resonemang; som larare borde han forstas forklara for honom att de andra brydde sig om honom och tog hand om honom13 helt enkelt darfor att de var goda kamrater. De tog bara hand om sin broder, precis som de hade fatt lara sig. Fast det var ju inte sakert att Tomas skulle se nagon vasentlig skillnad mellan dom tva synsatten.

- Jag ar liksom den ende av min sort. Dom bryr sig om mig nu nar jag har gjort nanting som ingen annan i klassen har gjort.

Det ringde och de maste ga till sina lektioner. Tomas gick fore honom i korridoren och klassforestandaren inbillade sig att han gick fortare an vad han forut brukat gora, med rakare hallning. Och det slog honom att det nu en gang for alla var sa att Tomas tillhorde ett samhalle som kravde offer av sina medlemmar.'! varje fall om en medlem skulle hoja sig en aning over grasrotterna.14

Han markte det snart ocksa pa lektionerna. Tomas hade flyttat fran sin plats i mitten av raden vid vanstra vaggen och satt nu tillsammans med klassradsordforanden langst nere vid fonstret. De lutade sig ofta mot varandra och skrattade tillsammans eller viskade, som om de hade gemensamma hemligheter. Och flickorna i bankarna framfor vande sig om och pratade med Tomas och visade honom de ratta svaren pa arbetsuppgifterna.

Forut hade han aldrig deltagit i klassens diskussioner, nu gjorde han det. Visserligen sa han aldrig sarskilt mycket och hans inlagg vagde val inte sarskilt tungt, men han yttrade sig i alla fall da och da. Nar klassen skulle utse en elevrepresentant till amneskonferensen i samhallsorienterande amnen15 blev Tomas vald. Efter lektionerna fick han alltid hjalp med att plocka samman sina bocker. Och kamraterna brukade bara hans bag.

Nagra veckor efter jul borjade forandringen, atergangen, markas. Det var i september som Tomas forlorade sin hand. Nu bar han inte langre armen i mitella, det stora bandaget var borta, armen slutade med en liten klump av gasbinda i en plastpase. Sa lange han bar mitellan hade hans olycka verkat aktuell, mitellan hade utgjort en standig paminnelse om den forlorade handen. Men nu hade han hunnit till den situation som skulle bli bestaende, i framtiden var det naturligt att han bara hade en hand. Provisoriets tid var forbi, utkorelsens korta period nar han blivit varderad och uppmarksammad.16 Det var inte langre nagon markvardighet att ha mist en hand. Nar han hade tackjacka marktes det nastan inte alls, det var bara tomt nedanfor hogra armens stickade mudd.17

Klassforestandaren kunde iaktta hur Tomas stegvis fick uppge sina stallningar, hur han undan for undan gled tillbaka till den position han haft pa den tiden nar han hade tva hander.

Det var inte langre nagon som hjalpte honom att packa ner bockerna i bagen, nar han nan gang forsokte saga nagot under klassens diskussioner blev han genast avbruten, precis som forr i tiden. Innan de fick borja med de olika forenings-aktiviteterna i skolans regi,18 hade de blivit noggrant instruerade, fatt ordentligt nota in alla moteteknikens aspekter. Men det hjalpte inte, nar ett arende kom fore som de tyckte var viktigt fungerade inte reglerna langre. De ropade i munnen pa varandra och till sist blev det bara nagra fa som lyckades gora sig horda, bara tva eller tre som andra lyssnade till.

Tomas flyttade ocksa tillbaka till sin gamla plats vid vaggen, det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotikafri miljo,19 och han satt nu bredvid klassradets ordforande.

Flera ganger tankte klassforestandaren att han borde gora nagot for att hjalpa Tomas, prata med honom, trosta honom. Men hur forklarar man for en fjortonaring att ingenting nansin kan forandras, att allting forblir oforandrat hur mycket man an inbillar sig att nanting har hant? Att han sjalv ibland hade inbillat sig att han hade rort sig nan liten bit i forhallande till vanner och kolleger, i sidled eller uppat.20 Men i sjalva verket var han ju hela tiden fastvuxen, fastklamd av forordningar och meriter och formular och tjanstear och administrativ praxis.21

I slutet av mars gjorde Tomas ett forsok med mitellan, den var nu fruktansvart smutsig och skrynklig, han hade haft svart att knyta den sa att det sag riktigt ut. Men den hade forlorat sin magiska kraft, under forsta langrasten22 sag klassforestandaren att den nye pojken, stockholmaren, sprang omkring med mitellan fladdrande om halsen.

En av de sista dagarna i april var Tomas borta. Ingen visste anledningen, klassforestandaren noterade franvaron i klassboken. Antagligen var han forkyld, tre av klasskamraterna lag ocksa hemma i forkylningar.

Nasta dag fick han veta anledningen. Han hade forsta lektionen i klassen och nar han kom in ropade alla i munnen pa varandra. Det var svart att hora vad de sa, han uppfattade det i fragment, sma bitar av meningar fran olika hall.

- Magistern! Magistern! Tomas igen! Andra handen! I en vedkap! Ingen vet hur det gick till! Han var ensam! Vanstra handen!

ANMARKNINGAR

1 handkraft - сила в руках (зд. в переносном смысле)

2 katedern - стол учителя в классе

3 mitella - повязка, в которой держат поврежденную руку

4 bag - сумка (заимствование из английского языка)

5 kollegiet - заседание педагогического коллектива школы

6 skolforsakringen - школьное страхование

7 J ag hade val bara fatt for mig - Мне лишь казалось

8 Jag kunde ha latit bli ocksa. - Я мог и не делать этого.

9 och da den lossna sen - и когда он потом расшатался lossna - разговорная форма, передающая претерит

10 Han var en av dessa medelbegavade, medelpresterande elever med medelbetyg - Он был одним из средних учеников, достигающих средних показателей в учебе и получающих посредственные оценки

11 eller satta betyg pa dem - или ставить им оценки

12 nar man sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn - когда сидишь и изучаешь бесконечные списки имен в школьном журнале

13 att de andra brydde sig om honom och tog hand om honom - что другие обращали внимание на него и заботились о нем

14 I varje fall om en medlem skulle hoja sig en aning over grasrotterna. Во всяком случае, если один из членов общества хочет немного возвыситься над другими.

15 Nar klassen skulle utse en elevrepresentant till amneskonferensen i samhallsorienterande amnen - Когда класс должен был выдвинуть своего представителя на конференцию по общественным дисциплинам

16 Provisoriets tid var forbi, utkorelsens korta period nar han blivit varderad och uppmarksammad. - Переходный период миновал, короткий период его возвышения, когда его ценили и оказывали ему всяческие знаки внимания.

17 Nar han hade tackjacka marktes det nastan inte alls, det var bara tomt nedanfor hogra armens stickade mudd. - Когда на нем была надета защитная куртка, то это почти не было заметно - лишь внизу у вязаного манжета правой руки была пустота.

18 Innan de fick borja med de olika foreningsaktiviteterna i skolans regi - Прежде чем они начинали принимать участие в деятельности разных кружков (букв, обществ) в рамках школы

19 det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotikafri miljo - в класс пришел новый ученик из Стокгольма, которого комиссия по надзору за детьми хотела поместить в обстановку, где школьники не употребляют наркотики

С середины 70-х г. в шведских школах, особенно в Стокгольме, широко распространилась наркомания среди подростков. В качестве одной из мер борьбы против наркомании комиссия по надзору за детьми рекомендует перевод провинившегося школьника в более здоровую обстановку (например, в школу в сельской местности или в небольшом городке и т.п.).

20 i sidled eller uppat - с равными по положению или же с вышестоящими

21 Men i sjalva verket var han ju hela tiden fastvuxen, fastklamd av forordningar och meriter och formular och tjanstear och administrativ praxis. - Но по сути дела он все время чувствовал себя погрязшим в рутине, сдавленным различными постановлениями, заслугами, формулярами, стажем работы и административными обязанностями.

22 under forsta langrasten - во время первой большой перемены

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vad pratade klassforestandaren och Tomas om nar lektionen var slut? Hurudana var relationerna mellan Tomas och klasskamraterna innan olyckan hande? Varfor brydde sig klasskamraterna mer om Tomas efter olyckan? Tyckte Tomas om den uppmarksamhet som riktades mot honom? Vad var orsaken till att uppmarksamheten igen riktades fran Tomas? Varfor hjalpte klassforestandaren inte Tomas? Vad gjorde Tomas for att fa uppmarksamheten riktad till sig igen?

2. Teman for muntliga samtal:

Beskriv Tomas som Du uppfattar honom. Beskriv lararens mening om Tomas. Beskriv kamraternas mening om Tomas fore och efter olyckan. Vad fick Tomas att valja en sadan vag for att dra uppmarksamheten till sig?

3. Omskriv foljande meningar:

1. Jag hade val bara fatt for mig att jag skulle bryta loss den dar stenen ur muren. Jag kunde ha latit bli ocksa. Och da den lossna sen och foll sa hade jag ju kunnat rycka undan handen. Jag tror att jag skulle ha hunnit det. 2. Du ska nog lata bli att tanka sa dar. 3. Ibland hander det att bilderna av dem forsvinner nar man 'sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn och man maste sla upp dem i parmen med elevfoton for att de ska fa ansikten igen. 4. Men nu hade han hunnit till den situation som skulle bli bestaende. 5. I borjan av mars beslot klassradet att avsatta honom som

elevrepresentant i de samhallsorienterande amnens konferens. 6. Det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotika-frimiljo.

4. Beratta texten och anvand foljande ord och uttryck:

a) en mitella, en bag, kollegiet, gratis, det intraffade, sjalvmant, spontan, sluten, ett dugg, en kompis, en hallning, att flytta, att utse, en forandring, en paminnelse, att avsatta, langrasten, anledningen;

b) att ta hand om nagon, pa egen hand, att forsorja sig, att lata bli att gora nagot, att bjuda pa nagot, att avbryta nagon, att yttra sig, att mista en hand, i munnen pa varandra, att notera franvaron i klassboken, att ligga i forkylning, att uppfatta i fragment

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

когда урок закончился; очень трудно привыкнуть; это будет не совсем то же самое; получать пенсию; случившееся; думать о несчастном случае; средний ученик; средние оценки; заботиться о ком-либо; они угощают меня сладостями; хотя его выступления не были очень-то весомыми; после рождества можно было заметить изменения; его решили сместить с поста; его часто обрывали; учитель отметил его отсутствие в журнале

Torgny Lindgren, TROTT

(Forkortad)

- Jag ar sa trott, magistern. Jag ar alltid sa trott.

Hon hade stannat kvar efter lektionen for att saga det, hon stod framfor honom och hennes sminkade ansikte1 var stelt av trotthet. Vad gor man med nan som ar trott? Vem handlagger trottheten, till vilken instans ska den trotte harivisas?2 Ytterst ar det naturligtvis rektor som slutgiltigt avgor ocksa trotthetsarenden,3 men forst maste arendena forberedas. Rektor maste fa ett fardigt material att ta stallning till, trottheten maste utredas innan den laggs pa rektors bord.4 Forst nar han fatt den tydligt beskriven och tolkad, forst nar den forsetts med en klar rekommendation kan han besluta. Naturligtvis i enlighet med rekommendationen.

- Ar du alltid trott? Pa alla lektioner? I alla amnen?

- Ja, sa hon, jamt, jamt.

- Jag har undrat ibland om du haft tandvark eller ont i magen. Men du ar alltsa bara trott. Du bor nog ga till skolskoterskan.5

Det var ju alltid en borjan. Skolskoterskan kunde kolla blodvardet, ta urinprov och mata blodtrycket.6 Sedan fick man val se, sannolikt rorde det sig om blodbrist.

En vecka senare kom hon tillbaka, som for att avlagga nagot slags rapport.7 Antagligen kande hon inte till att han genom att hanvisa henne till skolskoterskan8 hade befriat sig fran arendet, att han inte langre behovde befatta sig med det.

- Syster sa att det inte var nat fel. Allting sag ut att vara som det skulle,9 sa hon.

- Na, da ar det val ingenting att oroa sig for. Kanner du dig fortfarande lika trott?

- Ja, det ar precis likadant. Inte ett dugg battre.

- Sa du har svart att orka med saker och ting. Hur gar det for dig i gymnastik?

- Det gar bara bra. Jag har alltid varit ganska duktig i gymnastik. Det ar inte pa det sattet jag ar trott. Jag ar inte trott i kroppen, om magistern forstar vad jag menar.

Han kanske nagon gang borde ta fram sina gamla larobocker i utvecklingspsykologi10 och repetera de viktigaste begreppen. Han mindes att i nagon av bockerna fanns det ett schema over de olika stadierna, det var utforligt och beg-ripligt och tackte ett helt uppslag.11

- Det gar sakert over, ska du se. Det ar manga just i nian12 som tycker att allting ar forfarligt jobbigt och trostlost och besvarligt.

- Jag tycker bara allting kanns sa meningslost. Jag forstar aldrig riktigt varfor jag haller pa med saker och ting. Det ar som om det aldrig var nan mening med det som vi gor. Vad ar det for nytta med det? Vem ar det som ska tjana pa det som vi gor? Jag tycker aldrig att jag far gora nat som angar mig sjalv.

Hon uppfattade alltsa skolarbetet som meningslost. Men fortfarande maste hon nog i huvudsak betraktas som ett fall av oforklarlig trotthet. Skollakaren?

- Du bor nog ga tillbaka till skolskoterskan och be att hon ger dig tid hos skollakaren.13 Han har ju mojlighet att gora en litet noggrannare undersokning.

Det gick tre veckor. Det var pa varen och de flesta niorna var slaka och trotta av jakten efter gymnasieplatser;14 han hade mer eller mindre glomt just hennes speciella trotthet nar hon pa nytt kom till honom efter en lektion.

- Doktorn hittade heller inget fel pa mig. Han sa att jag var hur stark och frisk som helst. Jag fick en burk vitamintabletter bara.

- Na, har dom hjalpt? Kanner du dig piggare nu?

- Nej, ingenting har forandrats. Det kanns lika hopplost som forut.

- Det blir nog bra sa smaningom, ska du se. Det ar bara att vanta och se tiden an.

- Vad ska jag vanta pa da? Det finns val ingenting jag kan vanta pa.

Depression. Han hade last en artikel om depressioner for en tid sen, men han kom inte ihag nagra detaljer. Det kanske var nagot som hade med hennes hemmiljo att gora.15 Alkoholism i hemmet. Eller kanske nan karlekshistoria som hon hade svart att komma over.16

- Men kara Elisabet, du ar bara sexton ar och har massor med saker att se fram emot. Det maste du forsoka inse. Men om du fortfarande kanner det likadant tycker jag att du ska ta ett samtal med kuratorn.17 Till henne kan du ju ocksa ga pa lektionstid.18

En vecka senare sokte hon upp honom och berattade att kuratorn hade hanvisat henne till psykologen. Tydligen menade hon att han som klassforestandare borde hallas underrattad.19

Fran psykologen kom hon i borjan av maj.

- Han pratade bara. Egentligen forsokte han val mest att fa mej att prata. Det verkade nastan som orn han trodde att jag skulle kunna forklara alltihop sjalv. Men jag har ju ingenting att saga. Jag ar bara sa ohyggligt trott. Han undrade om jag kande mig frammande eller utanfor.20 Men det gor jag ju inte. Jag ar bara trott.

- Gav han dig inget rad eller forsokte behandla dig pa nat satt?21

- Ingenting. Han sa bara att det nog skulle ga bra till

sist.

Klassforestandaren blev en aning forvanad. Han hade trott att psykologen skulle bedoma hennes fall som intressant och alltsa lagga ner atskillig moda pa att reda ut det. Men det kunde ju tankas att han med sin valdiga rutin pa mycket kort tid gjort en fullstandig analys och funnit att hennes trotthet i grunden var en hogst banal historia.

- Nu ar ju terminen snart slut och det ar inte sa mycket

kvar att gora. Studierektor kanske kan ha nagot forslag att komma med.22 Ta ett samtal med honom!

Han tankte sig att studierektor kanske skulle kunna befria henne fran en del av undervisningen. Hon kunde ju slippa exempelvis ovningsamnena.23 Betygen var i huvudsak redan fardiga, enligt kollegerna hade hon klarat alla skrivningar utmarkt och den kunde ju inte spela nan storre roll om hon nu befriades fran en del av sin borda.

- Jag gor mitt basta for det ar enklast sa, sa hon till klassforestandaren. Jag orkar inte streta emot och darfor gor jag mitt basta.

Ocksa samtalet med studierektor kom hon och berattade om. Han hade bara viftat bort hennes trotthet,24 ignorerat den.

- Han trodde inte pa mig, sa hon, han struntade bara i vad jag sa. Trotta ar vi val allihop, hade han sagt, trotta och uttrakade och ledsna. Det ar ingenting att fasta sig vid. Det ar bara att traska vidare.25

Sa var terminen slut. An fanns i och for sig flera mojligheter kvar att prova. Tillsynslararen26 kunde fatt gora ett forsok, man kunde kanske angripit det som en ordningsfraga.27 Rektor kunde fatt hennes trotthet pa sitt skrivbord, obearbetad, utan rekommendationer, precis som den var. Och elevvardskonferensen28 kunde ha diskuterat fallet, de olika befattningshavarnas synpunkter kunde kanske ha blandats till ett resultat,29 en slutsats, om de hade kombinerats pa ett fornuftigt satt under rektors ledning.

Men eftersom terminen var slut provades inga fler utvagar.30 For ovrigt-kunde det ju mycket val forhalla sig sa att skolpsykologen i verkligheten redan hade insett var skon egentligen klamde.31 I sa fall fick man bara aldrig veta det, inte ens hon sjalv.

Hon lamnade alltsa skolan, forsedd med ett betyg och med sin trotthet i behall. Nar rektor delade ut betygen i aulan tittade klassforestandaren pa hennes trotta ansikte som var stelt av smink. Pa nagot satt kandes det otillfredsstallande. Men om man tankte efter var det val inte sarskilt egendomligt, sa kort tid som skolan hade fatt pa sig. Om hon hade kommit redan i attan hade det nog gatt battre, da hade man kunnat bereda henne plats i den gangse elevvarden.32 Da hade man kunnat uppratta en strategi for hennes fall, hon hade kunnat fa en planmassig behandling, utmynnande i en diagnos, en definition av hennes trotthet. Trotthet forresten, det var ju nagot sa svavande och obestamt, egentligen kunde det betyda nastan vad som helst. Hon anvande val just det

ordet bara darfor att hon inte hade nagot annat. Men om hon hade anmalt sin sa kallade trotthet ett ar tidigare hade hon sakert kunnat lamna skolan med en battre beskrivning av sina problem, ett tydligare ord for sina svarigheter.

ANMARKNINGAR

1 hennes sminkade ansikte - ее накрашенное лицо

2 Vem handlagger trottheten, till vilken instans ska den trotte hanvisas? - Кто занимается проблемами усталости (букв, усталостью), в какую инстанцию следует направить уставшего?

3 Ytterst ar det naturligtvis rektor som slutgiltigt avgor ocksa trotthetsarenden - В конечном счете директор, естественно, занимается и делами, связанными с усталостью

4 Rektor maste fa ett fardigt material att ta stallning till, trottheten maste utredas innan den laggs pa rektors bord. - Директор должен получить готовый материал, чтобы принять какое-то решение; проблему (усталости) необходимо изучить, прежде чем ею займется директор.

5 skolskoterskan - школьная медсестра

6 Skolskoterskan kunde kolla blodvardet, ta urinprov och mata blodtrycket. - Школьная медсестра может проверить формулу крови, сделать анализ мочи и измерить давление, kolla = kollationera - сличать, сверять

7 som for att avlagga nagot slags rapport - как будто бы она хотела дать своего рода отчет

8 genom att hanvisa henne till skolskoterskan - отослав ее к школьной медицинской сестре

9 Allting sag ut att vara som det skulle - Все как будто в норме (букв, как должно быть)

10 larobocker i utvecklingspsykologi - учебники по психологии развития подростка

11 och tackte ett helt uppslag - и полностью описывала все стадии развития (подростка)

12 nian - зо. 9-й класс

13 att hon ger dig tid hos skollakaren - чтобы она назначила тебя на прием к школьному врачу

14 de flesta niorna var slaka och trotta av jakten efter gymnasieplatser большинство учеников 9-го класса чувствовали себя вялыми и уставшими от конкуренции за получение места в гимназии

В Швеции существует обязательное девятилетнее образование. После окончания 9-го класса желающие продолжать учебу переходят в гимназию. Однако, так как число

мест в гимназии ограничено, при приеме учитываются оценки за 9-й класс, отношение к учебе и некоторые другие моменты.

15 var nagot som hade med hennes hemmiljo att gora - что-то, связанное с обстановкой у неё в доме

16 som hon hade svart att komma over - которую ей было трудно пережить

17 kuratorn - куратор

Официальное лицо в шведской школе, к которому ученики могут обратиться за советом или помощью.

18 pa lektionstid - в часы занятий

19 Tydligen menade hon att han som klassforestandare borde hallas underrattad. - Очевидно она считала, что его как классного руководителя необходимо держать в курсе событии.

20 om jag kande mig frammande eller utanfor - не чувствую ли я себя лишней или отвергнутой товарищами

21 eller forsokte behandla dig pa nat satt - или попытался тебя как-нибудь лечить

22 Studierektor kanske kan ha nagot forslag att komma med. - Заведующий учебной частью, может быть, что-то предложит.

studierektor - лицо в школе, отвечающее за учебный процесс

23 slippa exempelvis ovningsamnen - не посещать, например, уроки, на которых надо выполнять упражнения

24 Han hade bara viftat bort hennes trotthet - Он просто отмахнулся от ее усталости

25 Det ar bara att traska vidare. - Нужно только продолжать жить.

26 tillsynslararen - учитель в шведской школе, отвечающий за порядок и дисциплину

27 man kunde kanske angripit det som en ordningsfraga - этот вопрос можно было бы рассмотреть как вопрос дисциплины

28 elevvardskonferensen - собрание учителей школы, на котором обсуждаются вопросы оказания содействия ученикам, нуждающимся в помощи

29 de olika befattningshavarnas synpunkter kunde kanske ha blandats till ett resultat - мнения различных лиц, занимавшихся этим случаем, могли бы быть собраны воедино и дать какой-либо результат

30 provades inga fler utvagar - другие возможности испробованы не были

31 redan hade insett var skon egentligen klamde - уже понял, в чем дело (букв, где, собственно, жмет ботинок)

32 da hade man kunnat bereda henne plats i den gangse elevvarden - тогда за ней можно было бы зарезервировать место, как за ученицей, нуждающейся в содействии

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vad klagade flickan pa nar hon kom till sin klassforestandare? Vilket rad gav klassforestandaren till flickan? Hjalpte skolskoterskan henne? Varfor berattade flickan om sin trotthet just for denna larare? Kunde han hjalpa henne? Ville han hjalpa henne? Vilken arstid var det nar flickan kom och klagade pa trottheten? Vid vilken klass laste flickan? Var hon en duktig elev? Fortsatte hon sina studier vid gymnasiet efter det hon hade fatt avgangsbetyg vid skolan? Fick hon nagon hjalp i skolan efter det hon klagat pa trottheten?

2. Oversalt foljande meningar till ryska:

1. Forst nar han fatt den tydligt beskriven och tolkad, forst nar den forsetts med en klar rekommendation kan han besluta. 2. Han mindes att i nagon av bockerna fanns det ett schema over de olika stadierna, det var utforligt och begripligt och tackte ett helt uppslag. 3. Han hade trott att psykologen skulle bedoma hennes fall som intressant och alltsa lagga ner atskillig moda pa att reda ut det. 4. Och elevvardskonferensen kunde ha diskuterat fallet, de olika befattningshavarnas synpunkter kunde kanske ha blandats till ett resultat, en slutsats, om de hade kombinerats pa ett fornuftigt satt under rektors ledning. 5. Men om hon hade anmalt sin sa kallade trotthet ett ar tidigare hade hon sakert kunnat lamna skolan med en battre beskrivning av sina problem, ett tydligare ord for sina svarigheter.

3. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

она осталась после уроков; выработать собственное мнение по данному вопросу; в соответствии с рекомендацией; у меня болят зубы; проверить формулу крови; измерить давление; дать отчет; заниматься каким-либо делом; беспокоиться по поводу чего-либо; ему следовало вынуть свои старые учебники и повторить некоторые самые основные понятия; это требует много работы; какая от этого польза; она воспринимала всю работу в школе как бессмысленную; необъяснимая усталость; попроси школьную сестру

записать тебя к врачу; ничего не изменилось; он не помнил деталей; тебе следует поговорить с куратором; врач пытался заставить меня все рассказать; он не пытался лечить меня; для того чтобы это выяснить, нужно было приложить много труда; освободить от посещения некоторых уроков; обсудить данный случай; дело обстояло так; ученики собрались в актовом зале; если бы она обратилась за помощью на год раньше

4. Forklara pa svenska vad foljande ord och uttryck betyder:

ett sminkat ansikte; att forbereda ett arende; att undra; att vara duktig i gymnastik; ett schema; jakt efter gymnasieplatser; en burk vitamintabletter; hemmiljo; att kanna sig utanfor; en banal historia; en elevvardskonferens; rektorn delade ut betygen i aulan; att uppratta en strategi for hennes fall

5. Skriv egna meningar med foljande ord och uttryck:

att ta stallning till nagot; att rora sig om nagot; att avlagga rapport; ett dugg battre; det ar forfarligt jobbigt; att halla pa med saker och ting; att komma ihag detaljerna; att ga pa lektionstid; att soka upp nagon; att diskutera fallet; att anmala sin sjukdom.

Gunnar Lobraten ROSOR OCH YLLESTRUMPOR

Maj satt inkrupen langst in i hornan i det inre av det lilla konditoriets halvsjaskiga1 sma rum. Belysningen var dalig och halvskymningen och grammofonmusiken byggde en barmhartig mur kring hennes tysta grat. Det var hennes fodelsedag i dag. I morse hade hon fatt ett par hanfullt fula yllestrumpor2 av modern och brodern i fodelsedagspresent.

De lag hemma pa byrahornan och de var fula och ytterst ute var det de3 som drivit henne att ga in i blomsteraffaren och kopa rosorna for lunchpengarna hon skulle haft resten av

manaden. Det var de fula strumporna som gav henne kraft

att forvanda stilen och skriva kortet till sej sjalv. Och det var egentligen for deras skull hon nu satt har ensam och grat tyst inne i grammofonmusiken och halvskymningen.

- Ni far inte skicka dem forran efter kvart over fem,

hade hon sagt i blomsteraffaren. Och hon hade smasprungit hela vagen hem4 fran kontoret. I tamburen hade hon haft brattom att fa av sej kappan och mossan, Och i koket hade Egon redan setat5 vid bordet. Modern hade statt vid spisen med den grona stickkofta stramande over ryggen. Och pa byran hade strumporna legat kvar precis som hon lagt dem i morse.

- Hej, hade hon sagt. Har det kommit nan post?

- Vad skulle def vara? hade modern svarat utan att vanda pa huvet.

- Nage6 gratulationskort eller...

- Vem tusan tror du skulle skriva till dej, hade Egon sagt pa sitt vanliga forargliga satt.7

Det hade kants kymigt och gjort ont8 som det alltid gjorde nar han hanade henne for att hon inte hade nagra vanner eller nagon pojksallskap. For det var det han menade. Det menade han alltid. Och sa ofta han kom at9 drev han med henne for att hon var ful och for att ingen karl brydde sej om henne. Ibland nar han var for svar gick hon for sej sjalv och grat, ibland blev det brak. Da holl modern alltid ined Egon, for Egon var hennes vackraste barn och vackra barn far alltid medhall. Men hon var den fula och henne hade de ratt att hacka pa. En ful manniska tycker ingen synd om. - Du far val annonsera om du inte vill ga i graven med din oskuld, brukade Egon saja och flina och han blev visst aldrig trott pa att pika henne. Jamt nar de var tillsammans holl han pa.10 Och anda blev hon inte van vid det. Varje gang gjorde det ont pa nytt.

Fast inte sa mycket i kvall, for i kvall visste hon det dar andra. Och hon smalog lite nar hon satte sej till bords och sa bara:

- Nan kanske.

- Vem i helskotta da.11

Hon bredde sej en smorgas utan att svara. Oron satt i henne och hon sneglade ofta at tamburen. Pa byrahornan lag yllestrumporna och Egon gick pa:

- Dom uppvaktade dej val pa jobbet kan jag forsta, sa han i tuggorna.12 Blommor pa bordet forstas och tal av chefen.

Maj satt och stirrade ner i maten. Det gjorde ont som vanligt, men vanta bara. Egon fortsatte:

- Nar var vackra fakturaskriverska13 i dag fyller tjugi...

- Ta mer kottbullar, Egon, sa modern.

Vid saftkramen ringde det pa dorren. Maj spratt till. Modern gick och oppnade. Egon holl mun for en stund. De horde moderns-rost utifran tamburen. Nej, det ar val fel. Maj Svensson? Jo, jo hon bor har. Dorren drogs igen och

modern kom tillbaka ut i koket. Hon hade en blombukett med sej.

- Jag begriper inte, sa hon, den ar till dej.

Hon rackte den till Maj och Maj kande att hon Var alldeles rod i ansiktet. Med fumliga hander fick hon av papperet. Fem roda rosor. Och ett litet vitt kort instucket i buketten.

- Vem ar den ifran? sa modern. Nyfiket. Maj laste tyst.

- Ta hit, far jag se, sa Egon och ryckte till sej kortet. Han laste hogt: "Mina hjartevarma gratulationer pa fodel-sedagen.14 Tillgivne K." Ah, kyss mej. Vem fan ar K.?

- Maj, vem ar det ifran? sa modern otaligt.

- Nan pa kontoret, sa Maj hemlighetsfullt och tog fram en vas och satte blommorna i vatten.

- Men vem ar han?

- Forsaljare, sa Maj.

Och sen hade debatt dra ur henne ord for ord och hon hade njutit av att kanna overtaget.15 Bara lite i sander fick de veta.

- Rosor som ar sa dyra. Och fem stycken. Han matte ha det bra stallt.16

- Ajavars.17 Han har bil ocksa.

- Har du kant honom lange?

- Nej, han ar ganska ny hos oss.

Efter disken hade Maj tagit pa sej sin basta klanning. Hon hade haft brattom och nar modern fragat om hon skulle ut hade hon bara svarat: "Um."

- Ar det honom du ska traffa?

- Kanske.

Och sen hade modern sagt en massa om att hon skulle val vara forsiktig och ta vara pa sej och det hade latit dumt och falskt och Maj hade gatt utan att svara. Hon hade halvsprungit tills hon kommit langt hemifran och sen hade hon slunkit in pa kondiset och satt sej.

Och hon har setat har i det morka hornet. Lange. Flera timmar. Rosornas triumf ar over. De star hemma pa koksbordet i en kantstott vas.18 Och pa byrahornan ligger den enda riktiga fodelsedagspresenten. Hon grater tyst. Och nar servitrisen sajer att de skall stanga reser hon sej bara och gar. Tillbaka.

ANMARKNINGAR

1 halvsjaskiga - зд. грязный, неубранный

halvsjaskig=slarvig, nersolad - неаккуратный, неопрятный

2 ett par hanfullt fula yllestrumpor - пара вызывающе-безобразных шерстяных чулок

3 och ytterst ute var det de - ив конечном счете именно они * hon hade smasprungit hela vagen hem - она почти бежала всю дорогу домой; att smaspringa=att springa tamligen langsamt, att halvspringa

5 setat=suttit setat - архаичная форма супина глагола att sitta.

6 nage=nagot (разговорная форма)

7 pa sitt vanliga forargliga satt - в своей обычной неприятной манере

8 Det hade kants kymigt och gjort ont - Было неприятно и больно

kymig (разг.)=obehaglig, otrevlig - неприятный 9och sa ofta han kom at при первой возможности

10 Jamt nar de var tillsammans holl han pa. - Как только они оказывались вместе, он принимался за старое.

11 Vem i helskotta da? - Кто же тогда, черт побери? helskotta=helvete - ад

12 Dom uppvaktade dej val pa jobbet kan jag forsta, sa han i tuggorna. "Они наверняка проявили к тебе внимание на работе, могу себе представить", сказал он, пережевывая.

13 Nar var vackra fakturaskriverska - Когда нашей очаровательной конторщице

14 "Mina hjartevarma gratulationer pa fodelsedagen." - "Самые сердечные и теплые поздравления с днем рождения."

15 hon hade njutit av att kanna overtaget - зд. она наслаждалась триумфом

16 Han matte ha det bra stallt. - У него должно быть хорошее положение.

17 Ajavars. - Ну да, конечно.

18 i en kantstott vas - в старой вазе с отбитым краем

OVNINGAR

1. Ge synonymer till foljande ord och utfryck:

sjaskig, barmhartig, ful, att driva nagon att gora nagot, att forvanda stilen, att smaspringa hem, hon hade brattom, ett gratulationskort, en fodelsedagspresent, att bry sig om nagon, att fa medhall, att hacka pa nagon, att uppvakta, att begripa, hemlighetsfullt, att ta vara pa sig, att slinka in pa kondiset

2. Forklara vad foljande betyder:

hon satt inkrupen; ett forargligt satt; att hana nagon; ett pojksallskap; att driva med nagon; att ga for sig sjalv; modern holl med Egon; att pika nagon; att smale; att breda sig en smorgas; Egon holl mun en stund; att rycka till sig kortet; att dra ur henne ord for ord; att kanna overtaget; lite i sander; att hadet bra stallt; rosornas triumf var over; en kantstott vas

3. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

он у нас новичок; после мытья посуды; это звучало глупо; мать и брат вытягивали из нее слово за словом; жалеть кого-либо; она намазала маслом бутерброд; она проскользнула в кондитерскую; сегодня у нее был день рождения; она получила в подарок букет роз; она отвечала таинственно; мать ответила, не повернув головы; она посматривала искоса в его сторону; изменить почерк; что он имел в виду; обращать внимание на кого-либо; иногда возникала ссора

4. Svara pa foljande fragor:

Varfor beslot Maj att skicka blommor till sig sjalv? Hur hade Maj det hemma? Vad ar det som gor att en flicka blir popular? Maste hon vara vacker? Maj saknar sjalvfortroende. Hur kommer det sig? Ar det hennes storsta problem? Maj och Egon vaxer upp i samma hem. Vilken roll tror du att modern spelar i deras utveckling? Varfor ar Egon sa egoistisk? Vad tror du Maj skulle gora for att situationen hemma skulle forandras? Hurudan tror du att Majs framtid kommer att bli? Tror du att texten skildrar en vanlig hemmamiljo? Det skrivs sa mycket om ungdom och karlek och lycka. Tror du att Maj ar en ovanlig flicka? Tror du att Maj blir lycklig i sitt liv?

Ivar Lo-Johansson

Morgonsolen sken snett in i stathuset,1 det norra av dem, dar de lag fem stycken i rad vid ett garde. Framfor vart och ett fanns det en inhagnad tradgardstappa2 pa trettiofem

KNIVARNA

(Forkortad)

kvadratmeter. Dessa tappor var kluvna mitt itu.3 Pa langsidan av huset fanns tva ingangar. I vart och ett av husen bodde det tva familjer. Om man stod vid ena andan och siktade, lag de tio familjernas bostader absolut i flukt.4 Det liknade en stadsgata i en smastad.5 Det var en modern gard, med modern bostadsstandard,6 och stathusen hade ritats pa ett riktigt7 arkitektkontor av riktiga arkitekter. Vid invigningen hade de statt avbildade i en stor tidskrift for arkitektur.8 I rubriken over denna husrevy pa konsttrycks-papper hade den gangen statt att lasa:

Nya hus fordrar nya manniskor.

De, som flyttat in i det femte huset, det nordligaste i raden, var kanske inte "nya manniskor". Men behovde inte en sjuk statarhustru vattenledning? Behovde inte hon, fore de friska, matskap med ventiler? Behovde inte hon diskbank med zinkplat pa?9 Behovde inte hon dragfria golv,10 korkmattor pa golvet?

I rummet var det inte ordning, beroende pa att hustrun var sjuk. Ratt genom kok och rum gick streck med tvattklader.11 De var inte riktigt urvridna,12 utan det droppade pa golven. Sangarna var inte uppbaddade an, fast det var langt lidet pa dagen, och disken stod alltjamt kvar pa en bank.

I dubbelsangen lag hustrun, pakladd som hon gatt och statt,13 jamrande sig stundtals. Och i en liten spjalsang14 bakom muren med tvattklader lag en fem manaders gammal flicka, som inte heller ville vara riktigt tyst.

Nu kom det igen - det dar med knivarna... Det liknade pa nagot satt en stor cambridgevalt,15 som gick fram med sina vassa skivor. Den skar sig sakta och noggrant sin vag fram genom hennes inre, klyvande upp henne invartes...

Just som det dar kom, brukade ocksa barnet i spjalsangen begynna att grata. Det var nastan som en overenskommelse. Hon blev alltid lika fortvivlad over det.

Medan barnet skrek, lag hon an en gang och tankte pa orsaken till sjukdomen, pa upphovet.16 Hon var inte obekant med det. Nar hon som aldre hade fatt veta hur hennes mor hade behandlat henne, nar hon sjalv var barn, fyllde den vetskapen henne med raseri. Da forbannade hon sin egen mor.

Nu stod ater hela bilden klar for henne i bjart belysning av smartan. Genom en brunn i tiden tyckte hon sig se ned i sin egen barndom.17 Nar modern mast ga ut pa arbete, pa

mjolkning, eller pa sadesbindning eller pa rafsning18 pa akrarna, hade hon sjalv som liten blivit lamnad ensam. Det var da nodvandigt att hon sov, och icke skrek, tills modern kom tillbaka om kvallen. Da tuggade modern tuss19 at henne. Hon tuggade mjukt brod och knot in det i en tyglapp. Barnet fick dia tussen. Ibland lade modern ett grand salt pa. Men till slut nojde sig barnet inte med denna foda, det skrek, det oroade hela huset, innan hon vant tillbaka... Det var da modern funnit pa det dar sattet. Hon hallde i stallet for salt litet brannvin pa tussen... Det var helt litet till en borjan. Helt latt hade hon lutat pa flaskan, dar hon statt borta vid skankdorren... Men om hon hallde pa tillrackligt mycket av brannvinet, sov flickan sedan hela dagen. Modern kunde kanna sig lugn att hon icke vaknade. Modern kunde da fortjana mera pengar genom att arbeta anda till kvallen. Snart blev det en vana, att hon gjorde sa.

Just nu gav barnet i spjalsangen hals.20 Det rev av sig tacket, spande kroppen, skrek. I detsamma kande modern smartan starkare. Med moda tankte hon igenom fortsattningen.

Hur manga ganger hade hon som vuxen forbannat sin egen mor? Hon kande sig ha full ratt till det. Visserligen hade hon som liten sovit mycket, sovit i det latta brannvinsruset,21 varit ett "snallt barn". Men nar hon blivit vuxen, hade hon fatt umgalla moderns lattsinne fullt ut. I skolan hade hon aldrig varit riktigt frisk. Da hon blivit aldre, hade doktorn till en borjan talat, i manga ar, om den ofarliga akomman, katarren. Han hade uppmanat henne att vara pa sin vakt framat i tiden. Sedan dess mindes hon hur ar, fyllda av osakra aningar, av samtal med andra, hade gatt. Tiden hade gatt fortare an hon sjalv raknat med den. Da hade lakaren antligen borjat tala om det farliga, fortrangning.22 Fortrangning, som foljde pa den oskyldiga katarren... Hon visste ju sa val, vad han menade med det!

Flickan i sangen gav upp ett genomtrangande skrik. Nastan samtidigt krop modern ihop. Knivarna skar just de djupare snitten,23 de, som gjorde henne ifran sig. I de ogonblicken formadde hon intet, allra minst att stiga upp och ge barnet mat. Nu formadde hon pa sin hojd tanka en smula pa sig sjalv, ga igenom sitt eget livs historia. Och hon mindes fortsattningen:

Snart visste hon sjalv mer an val, vad som menades med "fortrangning". Pa landsbygdens rattframa sprak24 kallades sjukdomen nagot helt annat. Dar kallades den ratt och slatt for krafta.

Nar hon varit narmare fyrtio ar, hade hon funnit sig ga med barn. De hade nastan samtidigt flyttat till denna modernare gard. Hon hade da sluppit mjolkningen, statshustruns vita piska.25 Man hade har maskiner. Flickan, som foddes, kom henne ocksa for en tid framat att bortse fran sig sjalv. Sjukdomen var dock darmed icke forsvunnen. Nar en tid gatt, borjade hon att se sig sjalv i den lilla.

Nar knivarna borjade skara, och flickan skrek, gick tankarna lattare till hennes egen barndom, och da tankte hon pa, att hon aldrig skulle fa se den lilla flickan stor. Nar brosten inte rackte till att matta med, da var det som hatet mot det forgangna steg upp inom henne!28 Da spred sig det gamla, som varit, likt olja pa vatten, till den tid, som var.27 Barnet borjade ocksa sedermera skrika allt oftare. Det var da, som hon hade borjat hata barnet.

Just nu gav flickan i spjalsangen upp det dar skriket, som gick genom marg och ben. Smartan kandes varre. Knivarna naggade djupare. Om blott barnet kunde sluta upp med att skrika.

Allting i rummet var i oordning, tvattkladerna drop. Om blott barnet kunde sluta upp med att skrika! Nu okade det i stallet, det hordes sakert langt ut.

- Den som fick dasa ut!28 nastan ropade hon ut i rummet.

Flickan skrek nu alltmera gallt. Modern reste sig fortvivlad och gick bort till den lilla spjalsangen. Barnet hade slitit av sig tacket. Det oppnade mun och ogon, krokte benen.

Modern knappte upp tva knappar i blusen. Sa sag hon darinnanfor, hastigt, i detsamma andrade hon sig.29 Barnet hade genast bojt sig framat.

Ett slag blev modern staende radvill.30 Ansiktsdragen hardnade.

Hon gick bort till skapet, tog fram ett stycke brod. Darpa tog hon en linnelapp. Hon tuggade motvilligt.

- Uiuuuu-uuuuiii-iiiiii! lat skriket.

Barnet i sangen, besviket nyss, gav upp ett genomtrangande tjut. Modern rackte fram tussen med brodet. Barnet tog den icke.

Modern gick bort till skanken, dar flaskan stod. Dar tog hon bort korken, forde tussen till flaskhalsen, lat innehallet sakta genomdranka brodet. En sekund senare atervande hon till barnet. Hon strackte fram tussen.

Barnet tog den nu av nagon anledning och teg antligen.

Sjalv stapplade hon tillbaka31 till dubbelsangen, dari hon nyss legat, horde hur allt tystnade i rummet, slot ogonen, kande knivarna avlagsna sig och forsvinna, och - fick dasa ut!

ANMARKNINGAR

1 stathuset - дом статара (батрака)

Статары - безземельные батраки, работавшие на помещиков и получавшие оплату за труд натурой. Статары представляли собой самый бедный и отсталый слой шведских крестьян. Система статаров просуществовала в Швеции до 1945 г.

2 en inhagnad tradgardstappa - огороженный садик

3 Dessa tappor var kluvna mitt itu. - Каждый садик был разделен пополам.

4 lag de tio familjernas bostader absolut i flukt - все квартиры десяти семейств оказались бы на одной прямой

5 Det liknade en stadsgata i en smastad. - Это напоминало улицу в небольшом городишке.

6 med modern bostadsstandard - с современными удобствами

7 riktigt - зд. настоящий

8 Vid invigningen hade de statt avbildade i en stor tidskrift for arkitektur. - По окончании работ фотография домов была помещена в толстом архитектурном журнале.

9 diskbank med zinkplat pa - оцинкованная раковина для мытья посуды

10 dragfria golv - полы, от которых не дует

11 Ratt genom kok och rum gick streck med tvattklader. - Через кухню и комнату тянулась веревка, на которой сохло белье.

12 De var inte riktigt urvridna - Белье было плохо отжато

13 pakladd som hon gatt och statt - одета, как была, в платье и башмаках

14 en liten spjalsang-маленькая детская кроватка

15 en stor cambridgevalt - большое колесо

16 pa upphovet - с чего все началось

17 Genom en brunn i tiden tyckte hon sig se ned i sin egen barndom. - Ей казалось, что она заглядывает в свое детство, как в колодец.

18 Nar modern mast ga ut pa arbete, pa mjolkning, eller pa sadesbindning eller pa rafsning - Когда мать уходила на работу - доить коров или вязать снопы или сгребать сено

19 Da tuggade modern tuss - Тогда мать делала жвачку

20 Just nu gav barnet i spjalsangen hals. - Ребенок в коляске подал голос.

21 i det latta brannvinsruset - под хмельком

22 fortrangning - сужение пищевода

23 Knivarna skar just de djupare snitten - Ножи вгрызались все глубже

ett snitt - надрез, сечение

24 Pa landsbygdens rattframma sprak - На языке сельских жителей, привыкших говорить обо всем прямо 26 Hon hade sluppit rhjolkningen, stathustruns vita piska. - Ей уже не надо было заниматься доением коров - этого белого проклятия жены статара.

26 da var det som om hatet mot det forgangna steg upp inom henne - тогда в ней как бы поднималась ненависть к прошлому

27 Da spred sig det gamla, som varit, likt olja pa vatten, till den tid, som var. - Тогда прошлое, растекаясь, как масло по воде, сливалось с настоящим.

28 Den som fick dasa ut! - Ox, если бы только подремать!

29 Sa sag hon darinnanfor, hastigt, i detsamma andrade hon sig. - Она торопливо заглянула за пазуху, потом вдруг передумала.

30 Ett slag blev modern staende radvill. - Некоторое время мать постояла в раздумье.

31 Sjalv stapplade hon tillbaka - Сама, еле двигаясь, побрела назад

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Hur sag det ut hemma hos statarhustrun? Hur manga familjer bodde i samma hus? Hur hade stathusen blivit ritade? Vad stod det att lasa i rubriken over husrevyn i tidskriften for arkitektur? Hur kande sig statarhustrun? Varfor blev hon fortvivlad over barnets skrik? Vilka tankar kom i hennes huvud nar hon tankte pa sin mor? Vad gjorde hennes mor nar hon mast ga ut pa arbete? Vilket arbete maste hennes mor gora? Vad var orsak till hennes sjukdom? Vilken sjukdom hade statarhustrun? Orkade hon ge foda at sitt barn? Vad ville hon helst gora? Vilken utvag hittade hon till slut pa for att fa barnet att tiga? Vad gjorde hon sjalv nar barnet blev tyst?

2. Oversatt foljande meningar:

i rummet var det inte ordning, beroende pa att hustrun var sjuk; tvattkladerna var inte riktigt urvridna, utan det droppade pa golvet; sangarna var inte uppbaddade an, fast det var langt lidet pa dagen; modern kunde kanna sig lugn att hon inte vaknade; men nar hon blivit vuxen, hade hon

fatt umgalla moderns lattsinne fullt ut; i skolan hade hon aldrig varit riktigt frisk; i de ogonblicken formadde hon intet, allra minst att stiga upp och ge barnet mat; flickan, som foddes, kom henne ocksa for en tid framat att bortse fran sig sjalv; barnet hade slitit av sig tacket; det oppnade mun och ogon, krokte benen; ansiktsdragen hardnade; hon lat innehallet sakta genomdranka brodet

3. Ange svenska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:

в каждом доме жило по две семьи; усадьба была вполне современная; хозяйка прилегла на двуспальную кровать, как была, в платье и башмаках; мать могла работать до позднего вечера и зарабатывать больше денег; девочка опять подала голос; доктор велел ей быть все время начеку; девочка издала такой крик, от которого мороз прошел по коже; ребенок кричал все чаще, и тогда она начинала ненавидеть его; мать встала в отчаянии и подошла к кроватке; мать постояла в раздумье, лицо ее окаменело; девочка почему-то взяла жвачку и наконец замолкла; еле двигаясь, мать побрела к кровати

4. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

det liknade en stadsgata; rummet var i oordning; flickan ville inte vara riktigt tyst; en fem manaders gammal flicka; att begynna att grata; att inte vara obekant med nagot; en tyglapp; att fa umgalla moderns lattsinne fullt ut; en ofarlig akomma; ratt och slatt att bortse fran sig sjalv; att dasa bort nagon timme; modern blev staende radvill; hon stapplade till sangen; stundtals

5. Skriv egna meningar med foljande ord och uttryck:

med modern bostadsstandard; att flytta in i huset; det var nastan som en overenskommelse; att behandla nagon; att bortse fran sig sjalv; skriket gick genom marg och ben; tvattkladerna drop; att sluta ogonen

Ivar Lo-Johansson SVINVAKTERSKAN

Om varmorgnarna, nar faglarna begynt sjunga, drog Selma till den stora godssvingarden.1 Med kastsjuka ogon2 motte hon inhagnaden, svinen, bakom dem den lovmattade dungen.

Den ofantliga odoren fortatades, fick ett stickande, pinande innehall, outhardligt for andra.3

I inhagnaden, dar svinen rorde sig, fanns inte ett grasstra. Pa tio stegs avstand fran inhagnaden var lovet bortbrant. Selma skortade upp kjolen.4 Hon steg in i en av fallorna, av vilka det fanns sextio, for mer an hundra svin. De av kastningen sjuka ogonen gjorde sin tjanst endast pa langt hall, inte pa narhall. En gang hade en draktig modersugga kastat.5 Selma, som statt intill, hade fatt vatskan i ogonen. Nar hon nagon gang skulle lasa tidningen, maste hon forst fylla ogonen med droppar. Doktorn hade sagt: - Glom aldrig bort dropparna!

I leran valtrade sig svin, overallt svin. De storre lag nastan alltid, utbredda, flamtande pa marken. Pa de stora modersuggorna stack betarna fram som tva fasten.6 Ibland om natterna lag Selma i svingarden for att passa pa vid fodslar att det icke "blev nagon smagris over,"7 nagon som icke fick plats att dia. Denna maste da avlivas eller overforas till en annan kull.8 Intill de dubbla vartraderna pa modern lag de nyfodda, ljusa och rosiga, slaka som garnharvor.9 Plotsligt reste sig modern, de sma skingrades at alla hall av radsla att bli ihjaltrampade av kolossen, som liknade ett forntidsdjur.

Bredvid avbalkningar i inhagnaden fanns andra, sma, halvstora, helgodda svin,10 draktiga suggor, galtar. Det var Selma Goranssons vardag detta - svin, den ohyggliga odoren, leran i fallorna, dar graset inte mer vaxte.

Om kvallarna narmade hon sig statstugorna.11 Nar hon kom fram, stod godsfolket i branten och dividerade,12 men tystnade, da hon var tatt inpa.

I borjan, 1930, klagades det pa gardarna att antennradion skapade spridningsmojligheter for vaggohyran,13 som pa luftantennerna vandrade fran statstuga till statstuga. I de vackra varkvallarna kunde man da sta och se upp mot luftantennerna. Latta, bla varmoln seglade fram bakom dem som ljusa simmande svanor.

- Vi hade fritt for fratet nyss.14 Nu har vi fatt det tillbaka!

Ett par stickande ogon riktades mot Selma, som intet sag. En granne fortsatte:

- Jag tror vagglossen klattrar pa tran som pa en luftbrygga.15

- Sakert ar att jag i morse hittade en vid den dar radium...16

- Da begrips!17 sade strax den som forst talat. Vad

hjalper det da att halla rent, nar otyget pa nytt kommer in den vagen? Kann, vilken stank!18 Lossen kommer fran hennes stuga.

Selma gick pa stigen, kantad med tilltrampade groblad, sakta in mot sitt.

En pojke klattrade i forbifarten vig som en apa19 upp pa gaveln till den narmaste stugan, lossade antennen, som han darefter faste i en nylovad bjork.20 Radion fungerade inte, hur man an skruvade.21 Men Selma, som alskade sin radio over allting, hade sitt oljud kvar.

Selma gick in i sin stuga. Allting var forfallet dar inne. Selma hade barn men ingen man, barnen hade hon med olika fader. For var gang hade hon sagt: Nu ska det aldrig ske mer- tror jag. Det hade skett om och om igen. Odoren fran svingarden uppfyllde ocksa stugan i var tum. Pa stolar lag klader, flackade av svintrack, vid dorren stod skor, flackade av lera. Och sa den ohyggliga odoren... "Nu ska det inte bli fler barn - tror jag," sade Selma.

Radion, gall som nyss skriken fran svingarden,22 sjong i Selmas stuga ut sin schlager:

Dar palmerna smackra sig luta

invid lagunens vatten,

om kvallen jag blicken vill sluta.

Jag drommer hos dig i natten.23

II

Nar de sociala reportagens tid borjade pa allvar fram emot 1940-talet, for folk fran press och radio omkring och forsokte dra fram "urinnevanare",24 som skulle fa komma till tals i radion och i tidningsintervjuer. Det var ett uppsving for det fattiga. En dag steg ett sallskap pa tre stadsherrar av vid godset. De vande sig inte, som de skulle ha gjort for bara nagra ar sedan, till trettiofemrumsslottet, som lag mellan traden, utan de korde ned den langa, laga sedan25 i branten. Dar gick de in i en av langorna och horde sig for.26 De behovde en lantarbeterska, som kande livet fran skuggsidan,27 hon kunde garna fa representera det varsta. Hon skulle fa upptrada i radio i ett program, tala. i ett visst antal minuter, redogora for svarigheterna i sitt liv. Hennes motpol skulle bli en arbetsgivare,28 en generaldirektor. Man hade blivit demokratisk, i demokratins land kande man inte langre nagra klassgranser.

Grannarnas tankar flog omedelbart till Selma.

- Hon har radion pa jamt... Hon skoter grisarna pa garn...29 hon kan garna prata at er, ta och vand er till henne.

De fina herrarna gick till Selma Goransson. Utan att riktigt forsta vad det var fraga om, kande hon sig smickrad. Hon skulle fa mera betalt for tolv minuter an hon eljest fortjanade pa fjorton dagar. Hon fick forskott till resan,30 tid och plats angiven. Hon valkomnades att infinna sig pa Radiotjansts kontor i Stockholm pa en viss dag.

Under den aterstaende tiden fore upptradandet i det okanda31 svettades Selma for sitt lofte. Hon gjorde upp en vag plan over vad hon skulle komma att saga. Hon beslot sig i vart fall for att framhalla sitt fattiga liv, breda pa duktigt,32 sa skulle hon kanske fa fortsatta en stund till. Hon skulle da fa annu mera pengar. Natterna hon lag i svingarden och vaktade skymtade for henne...33 Arbetsforhallanden, som var samre an de behovde vara, skymtade... Bitti opp och sent i sang, knappt till livets nodtorft,34 allt drog forbi... Nar hon strax darefter tankte sig om, skamdes hon for vad hon amnade saga. Hon skulle komma att fa obehag for det. Hennes liv skulle efter detta komma att bli omojligt. Och nar dagen var inne och hon stod fardig att resa, visste hon ej ett dugg om vad hon skulle vaga och inte vaga.35

Inkommen i ett tyst rum med mjuka mattor, forhangen pa alla vaggar, blixtrande lampor i olika farger, knappar och vidlyftiga apparater, mystiska ord fran tjansteman och hallaman, tappade hon ocksa fullstandigt fattningen.

- Ert program kommer inte forran om fyrtio minuter. Vi hinner ga igenom forst vad ni tanker beratta.

- Inte vet jag vad jag ska saga, har ar sa fint! sade Selma forskrackt till den vanliga herre, som tagit sig an henne.

Alla forsok att fa henne att tala naturligt misslyckades. Nar blott sju minuter till tiden for framtradandet aterstod, stack vederborande at henne ett papper. Pa papperet hade han sjalv pa en skrivmaskin lagt ned nagra ord, alltefter som hon berattat om sitt liv och sitt arbete.

Selma Goransson tog papperet, hallde droppar i ogonen och nar hennes tid var inne upplaste hon med betoning pa varje skriven stavelse foljande aktstycke infor etern:

- Livet pa landet har sina sidor. Vi aro36 emellertid stolta over att vara landsbor. Sjalv ar jag svinvakterska pa ett vackert gods vid Malaren. Trakten ar naturskon, den ar fylld av historiska minnen, som forbinda oss med tidigare slaktled.37 Nar jag gar till arbetsplatsen pa godset om morgonen, sjunga ofta faglarna. Svinen ar nagot over hundra till antalet, vi ha icke sarskilda namn pa de olika, det skulle

bli alltfor mycket att halla reda pa. Jag ger mina sma skydds-lingar mat tre ganger om dagen. Man skall icke forestalla sig dem som alltfor sma! Manga av dem vaga upp till hundrafemtio kilo. De sma svinen aro rosiga och vackra, nar de ligga dar i rader intill sina modrar, och de maste vaktas for att inte trampas ihjal, tills de vid omkring fem veckors alder tas darifran for att gora resan ut i livet. Vi har heller inga namn pa de sma.

Manga olyckor kunna dock handa de rosiga varldsmedborgarna.38 Man lar sig emellertid en hel del under de trettio ar jag har varit svinskoterska. Sa alska vi alla vart arbete! Nar arbetet ar slut for dagen, atervanda vi till hemlivets ljuspunkter.39 Om kvallarna forstro vi oss med att lyssna pa radio och satta stort varde pa att hora god musik, saval klassisk som ny. Landsbygdens folk har ryckt framat.40 Vi alska vart Sverige, vi aro glada at att vara svenskar!

- Det var fint, fornamt det hela, tur i Jessu namn att du inte skamde ut oss!41 sa grannarna, nar Selma kom hem igen till godset.

ANMARKNINGAR

1 godssvingarden - свиноферма (принадлежащая поместью)

2 med kastsjuka ogon - зд. воспаленными глазами

3 fick ett stickande, pinande innehall, outhardligt for andra - приобретал все более едкое, мучительное содержание, невыносимое для других

4 Selma skortade upp kjolen.-Сельма подоткнула юбку.

5 En gang hade en draktig modersugga kastat. - Однажды супоросая свинья скинула (жидкость).

6 Pa de stora modersuggorna stack betarna fram som tva fasten. - У огромных свиноматок клыки выступали словно две рукоятки.

7 det icke "blev nagon smagris over" - чтобы не было "лишних поросят"

8 till en annan kull - к другому выводку

9 slaka som garnharvor - мягкие, как клубки ниток

10 helgodda svin - свиньи, откармливаемые на убой

11 statstugorna - дома статаров (см. комм, на с. 113)

12 stod godsfolket i branten och dividerade - рабочие усадьбы стояли на краю оврага и беседовали

13 vaggohyran - клопы

14 Vi hade fritt for fratet nyss, - У нас до сих пор не было этой гадости.

15 vagglossen klattrar pa tran som pa en luftbrygga - клопы ползут по проволоке, как по висячему мосту tran (разг.) = traden- проволока, провода

16 hittade jag en vid den dar radium - я нашел одного около этого радиа

Имеется в виду radio - непривычное для крестьян слово, которое они произносят неправильно.

17 Da begrips! (разг.) - Тогда ясно!

18 Kann, vilken stank! - Чуешь, какая вонь!

19 vig som en apa - ловкий, как обезьяна

20 faste i en nylovad bjork - прикрепил к березке, только что покрывшейся листвой

21 hur man an skruvade - как бы ни крутили

22 Radion, gall som nyss skriken fran svingarden - Радио, пронзительное, как и визг свиней на свиноферме

23 Там, где гибкие пальмы гнутся у вод лагуны, я хочу закрыть глаза вечером. Я мечтаю, что ночью буду с тобой, palmerna smackra - определенная форма прилагательного употребляется после определяемого существительного для эмфазы. См. также комм, на с. 51.

24 "urinnevanare" - коренные жители

25 den langa laga sedan - длинный низкий "седан" (марка автомобиля)

26 Dar gick de in i en av langorna och horde sig for. - Они вошли в батрацкие дома и начали выяснять.

27 som kande livet fran skuggsidan - которая знала бы жизнь с теневой стороны

28 Hennes motpol skulle bli en arbetsgivare - А с другой стороны выступит предприниматель (работодатель)

29 pa garn (разг.) = pa garden -на свиноферме

30 Hon fick forskott till resan - Она получила аванс на поездку

31 Under den aterstaende tiden fore upptradandet i det okanda - зд. В оставшееся до выступления время (букв, в оставшееся до выступления перед неизвестным)

32 breda pa duktigt - рассказать как можно подробнее

33 Natterna hon lag i svingarden och vaktade skymtade for henne - Перед ней проходили ночи, которые она провела в свинарнике, карауля

34 Bitti opp och sent i sang, knappt till livets nodtorft - Вставая раньше всех, ложась позднее всех, едва сводя концы с концами

35 om vad hon skulle vaga och inte vaga - о чем ей следует рассказать, а о чем не следует

36 Vi aro=vi ar

В тексте выступления Сельмы Йёранссен, которое она получила на радио, сохранены устаревшие формы множественного числа глаголов в настоящем времени. Эти формы автор пособия сохранил с целью познакомить читателя с устаревшими формами языка. В современном шведском языке их можно встретить в исторических и специальных документах, а также в старых изданиях книг.

37 som forbinda oss med tidigare slaktled - связывающих нас с прошлыми поколениями

38 de rosiga varldsmedborgarna - с розовыми гражданами Земли varldsmedborgare - гражданин мира (зд. иронически о поросятах)

39 atervanda vi till hemlivets ljuspunkter - мы возвращаемся к радостям домашней жизни

40 Landbygdens folk har ryckt framat. - Сельские жители ушли вперед.

41 - Det var fint, fornamt det hela, tur i Jessu namn att du inte skamde ut oss! - Черт побери, ты здорово выступила, хорошо, что не осрамила нас!

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Var arbetade Selma Goransson? Varfor hade hon kastsjuka ogon? Vad sysslade hon med pa svingarden? Nar borjade och slutade Selma sitt arbete? Varfor blev Selma Goransson foremal for uppmarksamhet fran folk fran radio? Vad var orsaken till att radiofolket valde just henne? Vad tankte hon forst beratta om i radio? Fick hon beratta det hon ville? Vad for en text laste hon till slut? Var hennes grannar pa godset nojda med hennes framtradande?

2. Ange synonymer Ull foljande ord och uttryck:

att begynna; Selma drog till svingarden; att valtra sig; att avlivas; de nyfodda; att narma sig; vi hade fritt fran fratet nyss; en luftbrygga; radion fungerade inte; om och om igen; framemot 1940-talet; att fa komma till tals i radion; att redogora for svarigheter; att ha radio pa jamt; i vart fall; vad hon amnade saga; nar dagen var inne; forskrackt; alla forsok hade misslyckats; att forstro sig med att lyssna pa radio; att satta stort varde pa nagot

3. Ange svenska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:

одним весенним утром; птички щебечут; не было ни травинки; Сельма подоткнула юбку; она вошла в загон; её глаза видели только на близком расстоянии; закапать капли в глаза; быть раздавленным; доисторическое животное; дом статара; соблюдать чистоту; модная песенка; мечтать о ком-либо; коренной житель; работодатель; классовые границы; она получила аванс; она должна приехать в Радиоуправление в назначенный час; чиновник; диктор; растеряться; ваша программа начнется только через сорок минут; мы успеем обсудить, что вы собираетесь рассказать; прочитать в эфир; мы гордимся тем, что мы сельские жители; мои маленькие питомцы

4. Avslula foljande meningar:

1. Nar hon nagon gang skulle lasa tidningen ... . 2. Nar hon kom fram... . 3. Medan godsfolket stod i branten och dividerade ... . 4. Vad hjalper det att halla rent... . 5. Utan att riktigt forsta... . 6. Nar hon strax darefter tankte sig om... . 7. Inkommen i ett tyst rum... .

5. Skriv egna meningar med foljande uffryck:

att fa forskott; att hora sig for; flackad av lera; vig som en apa; att breda pa duktigt; att ga igenom; att halla droppar i ogonen; att ha fritt for nagot

Stig Malmberg NYKOMLINGEN

Ur: HISTORIEN OM KENTA

Jojje lyfte ut hans vaska och gick fore honom mot huset. I forstugan slog en doft av nybakade bullar emot dem och i korridoren innanfor stod en aldre smal kvinna i bla rock och vitt forkla och log mot dem.

- Goddag, Kennet, och valkommen till Bergsundet, sa han. Kenta nickade osakert och tittade pa Jojje.

- Det har ar husmor, fru Berglund, sa Jojje. Det ar husmors bullar som luktar sa gott. Om en stund far du nog smaka. Vi gar in pa mitt kontor ett tag innan vi gar upp till dom andra. Husmor ser nog till att din vaska kommer upp pa rummet.

Pa vagen till Jojjes kontor passerade de en matsal med ljusa farger och luftiga gardiner. Fran ovre vaningen hordes skral och skratt och en bordtennisboll studsade. Kenta kande sig en smula osaker infor motet med sina nya kompisar, de lat sa hemmastadda och sakra.

Jojje tycktes marka hans osakerhet.1 Han tog Kenta om axeln och tryckte den nastan omarkligt.

Kontoret var trangt och rokigt och overbelastat med papper.

- Fan, det ar omojligt att halla ordning nar man inte har nan plats att gora av papperna,2 sa Jojje for sig sjalv och lyfte bort en trave bocker fran besoksstolen. Satt dej.3

Jojje sjonk ner i sin knarrande kontorsstol, strackte sig efter cigarretterna pa bordet och tande en.

- Roker du? fragade han medan det forsta blosset silade ut i en fin strale genom nasan och munnen.

- Ja tack, sa Kenta. Jojje skot over paketet.

- Jaha, ja, sa han, sa har ser det alltsa ut pa Bergsundet.4 Det ar en gammal kak och den kunde ha fler bekvamligheter, men grabbarna brukar trivas har.

- Har ar fint, sa Kenta. Jag trodde den lag vid nan gata mitt i stan.

- Nara,6 har ar lugnt och fint - nar grabbarna vill ha det.

Kenta horde konstpausen,6 men han brydde sig inte om att fraga. Forr eller senare skulle han fa reda pa vad som dolde sig bakom Jojjes trotthet, eller var det bitterhet?

- Nagra ord bara innan du gar upp och halsar pa dom andra, sa Jojje. Vi har som du forstar en del regler som maste foljas. Halv elva ska du vara hemma pa vardagar, alltsa mandag - torsdag. Fredagar och lordagar ar det utstrackt tid,7 om du inte jobbar pa lordan, forstas. Sondagar ska du vara inne klockan elva. Vardagar ska det vara tyst elva och sondagar halv tolv. Om du behover vara ute langre nan gang ar det bara att saja till,8 vi ar inte sa stranga har men vi maste ha vissa regler for att dom som jobbar ska orka upp om rnornarna. Later det besvarligt?

- Naa...

- Det ordnar sej nog,9 sa Jojje. Han kunde inte vara mer an trettio ar, men hans har borjade redan fa gra stank.10 Han sag lugn och saker ut, fast anda anade man att han hade bekymmer. Det var pa ogonen man sag det; de sag trotta ut. Nar han rabblade tider och forhallningsorder11' sag han ut som om han funderade over nagot helt annat, som om han redan var i fard med att planera nasta steg. Hur manga nykomlingar hade han tagit emot pa sitt tranga kontor? Hur manga hade han lycktas med? Och hur manga hade han misslyckats med? Hur kande en forestandare sina grabbars misslyckande? Som ett personligt nederlag eller som nagot oundvikligt, yrkets avigsida?12 Jojjes jobb vill jag inte ha! tankte Kenta.

- Hur har du det med jobb? fragade Jojje som om han hade last Kentas tankar. Kenta skakade pa huvudet.

- Du vill garna ha nagot mekaniskt arbete, vill jag minnas.13

- Ja, helst.

- Det ar svart att fa in dej nar du inte har nagon vana alls. Vi far forsoka med yrkesskolan14 ocksa, men det kan inte bli forran nasta ar. Till dess far du kanske rakna med att ta nagot pahugg.15

Ibland kan det vara marigt16 att fa tag i nagot lampligt, fast lite har det ju lattat pa arbetsmarknaden. Du har inga kanningar sjalv i stan?17

- Na.

- Inga slaktingar eller bekanta?

- Naa... jooo... fast inte som jag umgas med.

- Naha, sa Jojje och smulade cigaretten i askkoppen med en snabb gest. Jag forstar.

Gjorde han? Ja, kanske stod det nanstans i papperen om morsan,18 tankte Kenta. Han hade hennes adress men han hade ingen aning om var gatan lag. Inte for att han tankte soka upp henne, det tjanade anda inget till efter tretton ar. Han hade inget minne av henne - utom fotografiet. Han visste inte heller varfor han hade sparat det under alla ar. For att ha nagot att hata, kanske. Hata, forresten, han brydde sig inte om henne. Inte mer an hon brydde sig om honom!

- Jag fragar bara for att du ska veta att vi garna tar emot besok av dina anhoriga eller andra bekanta. Men kom ihag att saja till husmor om du har matgaster.19

Jojje bladdrade bland sina papper, strok med en hand under haret som ideligen foll ner i pannan och sa:

- Ja, det skulle val vara allt sa lange. Det dar med jobb far vi aterkomma till. Och sa en sak till: atta kronor om dan tar vi for mat och uppehalle nar du far egen inkomst. Ska vi ga upp och halsa pa dom andra? '

Kenta reste sig. Klumpen i magen hade kommit tillbaka. Det var "dom andra" som skramde honom.

Skralet och skratten hade tystnat fran overvaningen. Pingpongbollen studsade inte langre. Visste grabbarna om att en nykomling var pa vag? Satt de uppradade och vantade pa honom?20

Jojje gick fore i den gamla slitna trappan. De kom upp i en likadan korridor som lopte genom husets bottenvaning. Stangda dorrar med nummer utanpa kantade deras vag, men fortfarande syntes inga manniskor till. Huset tycktes utrymt.21

I dagrummet halvlag22 fyra grabbar i varsin fatolj och halsade cocacolaflaskor.23 Mitt pa golvet stod en bordtennisbord, och pa bordet lag en racket over en boll. Ingen av de fyra reste sig nar Jojje klev in i rummet med Kenta efter sig. Klumpen bara vaxte.

- Hej grabbar, sa Jojje, det ar visst dags att vadra, ' va?

- Hur skamd luft som helst bara den inte ar kall,24 sa en ganglig grabb25 med svart mustasch och morkt lockigt har.

Han reste sig, drog med en hand bort svettdropar vid harfastet och kastade upp coeacolaflaskan i luften. Just som Kenta vantade pa att den skulle krossas mot golvet dok den gangliges seniga hand ut och nop flaskan.

Jojje log sitt trotta leende och Kenta pustade ut.

- Det har ar Kennet Persson, grabbar, sa Jojje. En ny kompis. Det har, Kenta, ar Conny Svedberg, men vi brukar kalla honom for Turken.

- Tjena,26 sa den svartharige. Nar ska du ha inkilning, da?

- Hej, sa Kenta. Inkilning, vad ar det?27

- Bry dej inte om honom, sa Jojje. Sant har vi inte har. Det har ar Peter Eriksson.

En lang, smal grabb i bruna manchesterbyxor28 och gul troja ormade sig upp ur fatoljen29 bredvid Kenta.

- Mej kallar dom for Dyrken, sa han och strackte fram en hand.

- Sune Hansson, fortsatte Jojje. Ni tva ska dela rum, forresten.

En blek grabb med oroliga ogon och fuktiga hander reste sig.

- Hej da, sa han. Det gor inget, jag har gott om plats. Jojje log svagt och klappade honom pa axeln.

- Vi har bara tva enkelrum har, sa han. Det ena har Turken och det andra har Nisse Grann har.

Nisse Grahn hoppade upp ur fatoljen som en boxare som hor sitt namn ropas ut av en speaker.30 Han var kraftig och hade en rod svullnad under ena ogat. De andra grabbarna skrattade nar han hoppade upp pa golvet.

- Var glad att du slipper dela rum med Nisse, sa Dyrken.

Da hade du varit tvungen att stalla upp som sparringpartner31 ocksa.

- Nisse ar boxare, forklarade Jojje. Okej, jag lamnar dej har sa ni far bekanta er. Om en kvart bjuder husmor pa kaffe och nybakade bullar.

- Va fan har du 'gjort eftersom du har hamnat har? fragade Turken och siktade med cocacolaflaskan mot Kenta.

Kenta tittade pa honom for att forsoka utrona om Turken drev med honom eller om det var fraga om nat slags prov, men Turken sag lika ointresserad ut som om han fragat hur mycket klockan var.

- Jag snodde en moped,32 svarade Kenta.

- En moped? Turken sag tvivlande ut. Finns det nan som ar sa javla dum att han snor en moped? Den kunde du val inte komma nan vart med. Trodde du att du skulle kunna kora ifran snutarna33 med en moppe? Var kommer du ifran, egentligen?

- Fran Stromsnas bruk utanfor Traryd om du vet var det ligger.

- Smaland, va?

- Ja. Fast det var aldrig meningen att kora ifran nan med den dar mopeden. Jag hade den i tva manader innan dom kom pa mej.

- Jasa, du! sa Turken gillande. Hur bar du dej at?

- Jag gomde den i ett gammalt vagnslider.

En gonggong danade fran undervaningen. Turken spratt till, stallde ifran sig cocacolaflaskan pa bordtennisbordet och sa:

- Kaffedags. Du far beratta mer om det dar en annan gang, det vill jag hora mer om. Just nu spinner jag mer pa morsans nybakade bullar.34

- Morsan? sa Kenta, men Turken horde honom inte. Han var redan pa vag ner genom trappan.

- Det var husmor han menar. Vi brukar kalla henne for morsan, berattade Sune. Hon ar ju faktiskt som en morsa for hela bandet.35

- Hela bandet, ja, sa Kenta. Hur manga bor det har och nar kommer resten hem?

- Vi ar tolv stycken med dej, men det far plats tjugotva. Fem dubbelrum'star tomma. Till middan ar dom flesta hemma.

- Nar ar middan?

- Klockan sex. Men kom nu, innan Turken kakar upp36 alla bullarna ensam.

ANMARKNINGAR

I sin novell beskriver Stig Malmberg tonaringar och darfor forsoker han att aterge deras satt att tala. Novellen innehaller manga ord som ar typiska for talspraket.

Mojje tycktes marka hans osakerhet. - Было видно, что Йойе заметил его неуверенность.

2 papperna - бумаги (определенная форма мн. ч.; употребляется наряду с формой papperen)

3 Satt dej. - Садись.

dej - разговорная форма от dig. Обратите внимание на использование автором разговорных форм типа sej, nan, nat, ska, lordan, lite и др. в диалоге, в то время как при описании автор пользуется формами, принятыми в нормативной грамматике.

4 Bergsundet - Бергсундет - исправительная школа для несовершеннолетних правонарушителей

5 Nara (разг.) = Nej da

6 Kenta horde konstpausen - Кента уловил искусственность паузы

7 ar det utstrackt tid - можно приходить позднее

8 ar det bara att saja till - нужно только предупредить

9 Det ordnar sej nog - Все образуется

10 borjade redan fa gra stank - уже начали седеть

11 forhallningsorder- правила поведения

12 yrkets avigsida - оборотная сторона профессии

13 vill jag minnas - если я правильно помню

14 yrkesskolan - ремесленное училище

15 ta nagot pahugg - временно заняться какой-либо работой

16 Ibland kan det vara marigt - Иногда бывает трудно

17 Du har inga kanningar sjalv i stan? - У тебя у самого есть кто-нибудь в городе?

18 om morsan - о матери; Слово morsa пришло из сленга, в настоящее время широко употребляется в разговорном шведском языке.

19 om du har matgaster - если у тебя будут гости к обеду

20 Satt de uppradade och vantade pa honom? - Неужели они сидят рядком и ждут его?

21 Huset tycktes utrymt. - Казалось, будто дом вымер.

22 halvlag - развалились

23 halsade cocacolaflaskor - потягивали кока-колу из бутылок

24 Hur skamd luft som helst bara den inte ar kall - Лучше духота, чем холод

25 en ganglig grabb - долговязый парень

26 Tjena (разг.), тж. tjanare - Привет! (Здорово!)

27 Nar ska du ha inkilning, da! - Hej, sa Kenta. Inkilning, vad ar det? "Когда ты нам поставишь?" - "Привет", - сказал Кента. - "Что поставлю?"

28 i bruna manchesterbyxor - в коричневых вельветовых брюках

29 ormade sig upp ur fatoljen - змеиным движением поднялся с кресла

30 en speaker (pl. speakers, speakerna) - судья на ринге, выкрикивающий имя спортсмена

31 sparringpartner- traningskamrat i boxning - спарринг-партнер

32 Jag snodde en moped - Я увел мопед

33 kora ifran snutarna - смыться от фараонов (полицейских)

34 Just nu spinner jag mer pa morsans nybakade bullar.

В данную минуту матушкины плюшки волнуют меня больше.

36 for hela bandet = for hela ganget - для всей компании

36 kakar upp - слопает

OVNINGAR

1. Svara pa fragorna:

Hur gammal ar Kenta och hur hamnade han i Bergsundets ungdomshem? Hur manga pojkar bor pa Bergsundets ungdomshem? Traffade Kenta sina kamrater strax efter han kommit till Bergsundets ungdomshem? Syns Jojje trivas med sitt jobb? Vilken ordning och vilka regler finns det pa Bergsundets ungdomshem? Ar Kenta nojd med samtalet med de andra grabbarna? Har Kenta paverkats av sin uppvaxtmiljo? Vad far du for intryck av miljon pa Bergsundets ungdomshem?

2. Forklara pa svenska vad foljande ord och uttryck betyder:

Kenta tyckte omedelbart om huset; han hade suttit stel och spand; huset sag ut som om det kunde ha statt nagonstans i Smaland; nybakade bullar; fredagar och lordagar ar det utstrackt tid; du ska vara inne klockan elva; det ordnar sig nog; du far rakna med att ta nagot pahugg; att aterkomma till nagot; att halsa en flaska; att kliva in i rummet; en ny kompis; ett enkelrum; ett dubbelrum; att slippa dela rum; att hamna; att sno en moped

3. Vad ar motsatserna till foljande adjektiv?

gammal, rolig, smal, lugn, tyst, besvarlig, saker, trott, oundviklig, marig, lamplig, sliten, ganglig, svartharig, blek, orolig, fuktig, kraftig

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

привыкнуть; свежие плюшки; экономка; легкие воздушные занавески; он чувствовал себя неуверенно; пачка книг; Йойе протянул пачку сигарет; ребятам здесь нравится; правила, которые необходимо выполнять; все образуется; когда он перечислял правила режима; покачать головой; если я не ошибаюсь; не раньше будущего года; он не имел понятия; к этому разговору мы вернемся; восемь крон за пансион и питание; гостиная; потягивать воду из горлышка бутылки; привет; вы будете жить в одной комнате; из-за чего ты сюда угодил?; зовут пить кофе; я увел мопед; она нам и вправду как мать; комната на двоих; комната на одного; пока он все не слопал

5. Tala eller skriv om foljande teman:

1. Beskriv Kenta och Jojje. 2. Ungdomsbrottsligheten i Sverige ar hog. Vad tror du det kan bero pa? 3. Vad for intryck far du av grabbarna pa Bergsundets ungdomshem?

Arvid Rundberg Ur. EN SVENSK ARBETARES MEMOARER

(Ett avsnitt)

En av Stockholms storre och aktivaste bostadsforeningar var Hogalids kommunistiska.1 Jag var aktiv, ansvarade for Ny Dag2 och litteraturen. Det var mitt partiarbete. Gick runt i Hogalids bostadskvarter, tog upp prenumerationer och salde bibliotek.3 En sex-atta bocker i paket. Varvade nya medlemmar,4 organiserade moten och studiecirklar. Det var marxistiska grundkurser,5 politisk ekonomi, kurser i Sovjetunionens kommunistiska partis historia, den svenska arbetarrorelsens historia. Pa. den tiden var entusiasmen och behovet av sadan verksamhet stort. Folk gick verkligen pa kurserna for att lara och diskutera.

Vi uppmanade ocksa vara kamrater att ga pa ABF:s moten6 pa Bryggargatan. Sa att det kunde bli lite fart pa sossarnas7 diskussioner. Sa att inte ABF:s program skulle urvattnas med en massa borgerligt krimskrams.8 Det fanns en tendens till det redan da. Att rensa ut allt "obehagligt". Dom ville ha porslinsmalning i stallet for marxism.9 Det ar klart att ordvaxlingen kunde bli skarp och att vi blev utsatta for samma diskriminering dar som pa arbetsplatserna av vissa figurer. Men flertalet sossar som offrade fritiden for att diskutera marxism var bra folk, goda kamrater. Dom andra gick inte sa mycket pa sana moten. Dom spelade val bowling i stallet, som Per Albin.10

Jag tror det fanns en klyfta inom SAP.11 I krigets och fascismens skugga var massor av socialdemokrater klart mot den politik som fordes. Man hade nog diametralt motsatta asikter i manga vasentliga saker. Jag horde socialdemokrater kalla sina egna svartfotter.12

Vi lade ner ett stort arbete13 i Hogalidsforeningen. Att vara litteraturansvarig var arbetsamt.14 Trefyra kvallar i veckan gick at.15 Jag akte ner till partiet och hamtade bocker och broschyrer. Men jag behovde inte salja allt sjalv utan kunde fordela jobbet. Vi hade val en tva tusen hushall16 pa var lott. Hogalid var en av Stockholms storsta och genuinaste arbetarforsamlingar.17 Och det var ett valdigt kutande i trappor,18 aven om sondagarna. Nar man ringde pa holl man Ny Dag och bockerna synliga. Forst och framst inriktade man sig pa att salja losnummer till icke-prenu-meranter.19 Sedan att folja upp forsaljningen med prenumeration. Jag blev val bemott. Det bodde nastan enbart arbetare i Hogalid. Dom sag vad man holl i handerna och bjod en att stiga in. Ofta blev det kaffe och diskussion i all vanlighet. Det var platslagare, metallarbetare, byggnadsjobbare, renhallningsarbetare.20 Nar man hade manglat igenom21 hela sitt omrade nagra ganger blev man igenkand.

Biblioteken blev en stor framgang. Det var svenska romaner, men ocksa ryska, amerikanska, tyska. Och sa forstas Marx och Engels, Lenin och Stalin. Litteraturen hade oppnat porten till mitt medvetande sa jag kunde tala mig varm for varans betydelse.22 Och forlaget holl laga priser. Utstyrsel och papperskvalitet fick sitta emellan23 men det spelade ingen roll. Budskapet raknades.24 Vi levde avlagset fran dagens reklambyradesignade slogans.25

Vi organiserade ocksa inbjudningsmoten.26 Da bjods allmanheten att diskutera nat aktuellt problem och sana fanns det alltid i krigets spar.27 Oftast gallde det kommunala fragor. Mellan diskussionerna dracks det kaffe och sjongs allsang.

Den oerhorda propaganda som var riktad mot SKP28 hade

satt sina spar, det var praktiskt taget ett brott att vara kommunist i borjan av kriget. Men manga larde sig inte skrammas. Det radde trangsel och god stamning. Allmanheten tog upp fragan om hur vi skulle gora om det blev tysk ockupation trots allt.

Och vi forklarade for ahorarna att dom maste valja sida.29 For mig var det enkelt och lattfattligt. Jag hade sett fascismens forsta erovringstag iscensatt i Spanien, sett resultatet av detta att vagra ta stallning for eller emot. Spanien kunde demokratierna rycka pa axlarna at.30 Men nu gallde det hela Europa, kunde man rycka pa axlarna at sin egen undergang? For stora grupper betydde fascism inte undergang. Polisen skotte sina jobb som vanligt men nu under nya herrar i Frankrike, armeofficerarna i Finland hade gyllene tider med stod av tyska bajonetter, allt for stora delar av den svenska akademiska varlden solade sig i Hitlers framgangar i fjarran land, hur underbart skulle inte livet bli for dom om framgangarna nadde aven avlagsna lilla Sverige? Over allt forberedelser: Alle man pa post for faderneslandet31 var iden som helt praglade samhallet. Just vid den tiden kom en film som hette Alle man pa post. Efter Danmark och Norge var den svenska militarfarsens folk32 tydligen beredda att gora en insats. Alla populara folkliga skadespelare engagerades. Filmen handlade om hur svensken hamnade i beredskap mot sin vilja men beslot sig for att gora sitt for fosterlandet. Den vanlige svensken, jobbaren, tjanstemannen, bonden. De bevakade en krigsindustri som exporterade vapen sjovagen. En spion och forskare i kanonfabriken meddelade fienden om en transport. Resultat: torpedering, fem svenska liv kravdes. Naturligtvis avslojades spionen av den genompraktige svenske proletaren, inkallad, som vanlig missnojd basse.33 Naturligtvis oskadliggjordes forskaren av den adle svenske yrkesofficeren som offrade sitt liv pa kuppen,34 for sakerhets skull var han ocksa bovens egen bror |och hann innan han med flit korde ihjal bade sig och brodern tala om for andlosa biopubliken att boven var revolutionar fanatiker, kommunist. Det maste i logikens namn innebara latt alla hederliga beredskapsgubbar forsvarade vapenexporten Hill nazisterna.35 Det var filmens egentliga budskap.36

Kan du forestalla dig hur det kandes att resa pa sig efter en sadan film och ga ut i beredskaps-Sverige?37 Nar man visste att just fem manniskoliv gatt at i den svenska verkligheten pa grund av fanatism. Men det var svenska nazister med en officer och en tjanstgorande landsfiskal i spetsen som mordade dom fem, kvinnor, barn, man. Det var attentatet mot Norrskensflamman.38 Hur tror du man sag pa ett samhalle som serverade folket sadan propaganda? Inte bara med stor uppmarksamhet, ocksa med stor vaksamhet. Det var inte fraga om skamt langre, till och med militarfarsen blev allvarlig. Och for oss aktiva kommunister var det sa allvarligt det kan bli.

Det blev en fluga bland folk39 att skaffa varldskarta och knappnalar. Med hjalp av dom kunde man folja dagslaget ute i varlden. Det blev ritual i manga svenska hem. Far horde pa TT:s nyheter i radio och flyttade sedan sina knappnalar, stader, lander bytte agare. Det blev populart. Och det kan man forsta. Pa ett tydligt satt kunde man hemma i vardagsrummet dag for dag folja de fascistiska armeernas valdiga framgangar och samtidigt forvandlades kriget till ett slags sallskapsspel, spannande, underhallande, man kunde delta sjalv, blev ett slags hemmastrateg.

For borgaren som stod dar med groggen i ena handen, knappnalarna i andra och vantade pa senaste nytt fran Moskva (Hitlers version) var det nog bara en fraga om upprensningar innan allt var over.

Jag kopte mig ocksa en san dar leksak i bokhandeln. Och jag tankte ofta pa kvallarna nar det var nyhetsdags att nu borjar man pilla med frontens knappnalar i en valdig massa svenska hem. Alla pa en gang, som styrda av nan befallande osynlig hand. Miljoner svenskar tryckte dit knappnalar men med vilka kanslor? Triumf eller smarta? Det skulle du skriva en roman om. Allt jag kan saga var att vi kommunister tydligen inte hade fullt sa brattom som manga andra att flytta fram knappnalarna. Det kan vara klokt att inte rusa ivag.

Tyskarna kom inte langre framat i oster, ryssarna gick till motoffensiv. Vintern fyrtiotva tillfogades den tyska armen ett oerhort slag utanfor Moskva. Det var andra varldskrigets forsta strimma av hopp och det var Roda armen som svarade for det.

Japans krig mot USA startade i december fyrtioett och fascismen fick en ny maktig fiende. For oss kommunister var det inte sa enkelt som att borja se pa USA som en skock syforeningstanter40 ser pa Jesus for den sakens skull. Vi visste naturligtvis genom studier av Marx och Engels och moderna vetenskapliga analyser att kampen stod mellan olika kapitalistiska system. Det ena hade utvecklats snabbare an det andra och blivit fascistiskt. Nu hade socialister och parlamentariska kapitalister en gemensam fiende. Men sen da? Kapitalismens sista utvecklingsskede ar fascism. Man kan val saga sa har efterat att grunden lades, genom nodtvang, till dagens samforstandspolitik mellan USA och Sovjetunionen. Man borjade inte alska men acceptera varandra. 1941 saddes froet till var tids stora dilemma: hur lange kan Sovjetunionen utharda USA:s allt brantare glidning ner i fascism? Det ar ingen latt fraga att besvara for socialister. Inte i dagens teknokratiska varld. Den dag nar samforstand inte langre ar mojligt drar en ny istid in som en universell katastrof. Socialism bygger pa tanken att i fred och frihet bygga upp ett samhalle dar varje manniska far forverkliga sig sjalv. Det kan inte vara latt for manniskor som lever i sadana samhallen att ta forsta steget mot katastrofen. Men 1941 var det sjalvklart for Sovjetunionen att man i Hitler-valdet hade en gemensam fiende med de vastallierade.

Nagon anledning till yster gladje over USA:s intrade i kriget hade man inte. Japans segrar i inledningsskedet var sa forkrossande att det stod klart att kriget snarare forlangts. Redan fran borjan kom en stor del av vara diskussioner att galla upprattandet av en andra front. Stalin propsade stenhart pa det. Just darfor kunde vi kommunister inte forsta de vanliga storsvenska argumenten.41 De gick ut pa att om tyskarna inte vann i ost sa skulle Roda armen oversvamma Europa, forslava Europa, som man uttryckte det. Men Sovjetunionen hade ingen sadan onskan. De som pastod detta trodde ryssarna skulle ha det, darfor att man tankte hur man sjalv skulle handlat, darfor att man tog erovring som nagot sjalv-klart.42 Men om Stalin hade hyst sana planer skulle han inte gjort det till ett huvudnummer att USA och England genast maste oppna en andra front43 genom att invadera Europa vaster ifran. Denna fraga dok upp redan 1942 och den blev central och avgorande for det fortsatta umganget anda fram till invasionen 1944.44

Under den har tiden fick manga socialdemokrater nya tankestallare,45 det marktes pa jobbet, nar man satt och rokte och snackade. Kommunisterna inte enbart accepterades av engelsmannen och amerikaner, dom beundrades. Och de mest lyhorda kom med handen utstrackt.46 Trycket borjade lattna, det blev en uppmjukning mellan socialdemokrater och kommunister. Den betydelsen hade Pearl Harbor47 for oss kommunistiska arbetare. Atminstone forekom det pa arbetsplatserna, aven om det inte marktes sa mycket utat.

1941 hade LO48 slagit till mot kommunisterna. Metalls okanda cirkular tre och cirkular elva49 hade omsatts i praktiken. Vi hade transportforbud pa kommunistiska tidningar.50 Det skulle kunna skrivas en spannande och rolig bok om hur kommunisterna overlistade transportforbudet och spred sina tidningar pa det mest finurliga satt.

Metall-cirkularen forbjod kommunism inom fackforeningsrorelsen. Ingen kommunist eller sympatisor fick valjas till nagon som helst post, fick inte ens nomineras. Vid nomineringsmotena som holls hosten fyrtioett harskade annu den "gamla" andan. Tyskarna stotte mot Moskvas portar, ingen kommunist nominerades. Sa gick nagra manader och valen skulle ske. Da hade den tyska armen kastats langt tillbaka fran Moskva, USA och Sovjetunionen var vapenbroder. Det maste ha varit jobbigt att vara sosse pa den tiden. Det hade val forekommit trots mot cirkular tre.51 Da strok sosseledningen bort kommunisten eller sympatisoren och satte dit en socialdemokrat i stallet. Sa gick det faktiskt till. Det later otroligt men det var sanktionerad socialdemokratisk politik. Men bara nagra manader senare visste man inte vilket ben man skulle sta pa. Stadgarna sager att man inte kan andra en nominering. Men fragan togs upp om inte andring kunde ske anda. Vi beslot att i nagra val utoka den officiella valsedeln. Pa sa satt invaldes nagra kommunister har och dar. Roda armen rullade igang en valdig vinteroffensiv man forsokte borja glomma kommunistforbudet i fackforeningen.52 Nu efterat kan man se det som komiskt, skratta ironiskt. Bodknodden som bockar till hoger och till vanster for affarernas skull.53 Men nej, det hela ar ett stycke allvarlig svensk nutidshistoria och den ar inte sarskilt smickrande for var omskrutna demokrati.54

Man kan ocksa uttrycka det sa har: Sossarna gjorde sig beredda att utplana kommunisterna, dom hojde slaggan och vantade pa Sovjets definitiva sammanbrott. Det kom inte och det har sossarna aldrig kunnat forlata oss kommunister.

ANMARKNINGAR

1En av Stockholms storre och aktivaste bostadsforeningar var Hogalids kommunistiska. - Одним из крупнейших и наиболее активных территориальных союзов был союз коммунистов в Хёгалиде.

Хёгалид - один из районов Стокгольма

2 Ny Dag- "Ню Даг" (газета) В то время орган коммунистической партии Швеции. В настоящее время орган ЛПК (Левая партия - коммунисты). До 1921 г. партия называлась Левая социал-демократическая партия Швеции, в 1921-67 гг. Коммунистическая партия Швеции. В 1977 г. из ЛПК выделилась Рабочая партия коммунисты (РПК), печатным органом которой является газета "Норршенсфламман".

3 och salde bibliotek - зд. и продавал (партийную) литературу

4 Varvade nya medlemmar - Агитировал вступать в партию новых членов

5 Det var marxistiska grundkurser - Это были курсы по основам марксизма

6 att ga pa ABF:s moten - посещать собрания в Рабочем культурно-просветительном союзе

ABF=Arbetarbildningsforbundet -Рабочий культурно-просветительный союз

7 sossarna (разг.) = socialdemokraterna - социал-демократы

8 Sa att inte ABF:s program skulle urvattnas med en massa borgerligt krimskrams. - Чтобы не засорять программу Рабочего культурно-просветительного союза всякой буржуазной дребеденью.

9 Dom ville ha porslinsmalning i stallet for marxism. - Им (социал-демократам) хотелось иметь росписи по фарфору, а не марксизм.

. 10 De spelade val bowling i stallet, som Per Albin. - Они, как Пер Альбин, предпочитали игру в боулинг.

Пер Альбин Ханссон (1885-1946) - социал-демократ. С 1936 по 1945 был премьер-министром коалиционного правительства.

11 SAP - Social-demokratiska arbetarpartiet - социал-демократическая рабочая партия

12 Jag horde socialdemokrater kalla sina egna svartfotter. - Я слышал, как социал-демократы называли своих собственных членов штрейкбрехерами.

13 Vi lade ner ett stort arbete - Мы вложили много усилий

14 Att vara litteraturansvarig var arbetsamt. - Больших усилий требовало распространение литературы.

15 Tre-fyra kvallar i veckan gick at. - На это уходило три-четыре вечера в неделю.

16 en tva tusen hushall - около двух тысяч семей

Неопределенный артикль en показывает приблизительное количество.

17 Hogalid var en av Stockholms storsta och genuinaste arbetarforsamlingar. - Хёгалид был одним из крупнейших чисто рабочих районов Стокгольма.

18 Och det var ett valdigt kutande i trappor - И много приходилось бегать по этажам

19 att salja losnummer till icke-prenumeranter - продавать отдельные номера не-подписчикам

20 renhallningsarbetare - мусорщики

21 Nar man hade manglat igenom - После того как обойдешь

22 sa jag kunde tala mig varm for varans betydelse - зд. поэтому я мог горячо расхваливать качество (моего) товара

23 Utstyrsel och papperskvalitet fick sitta emellan - Оформление книги и качество бумаги были не очень хорошие

24 Budskapet raknades. - Главным было содержание.

25 fran dagens reklambyradesignade slogans - от разрисованных штампов рекламных бюро

26 inbjudningsmoten - собрания с приглашениями

27 krigets spar - зд. в военное время

28 SKP - Sveriges kommunistiska parti - Коммунистическая партия Швеции (название партии в 1921-1967 гг.). См. комм. 2.

29 maste valja sida - должны встать на чью-то сторону

30 Spanien kunde demokratierna rycka pa axlarna at. - Когда речь шла об Испании, то демократы еще могли пожимать плечами.

31 Alle man pa post for faderneslandet - Все должны стоять на страже родины

32 den svenska militarfarsens folk - зд. шведские военные

33 Naturligtvis avslojades spionen av den genompraktige svenske proletaren, inkallad som vanlig missnojd basse. - Шпиона, естественно, разоблачил прекрасный шведский пролетарий, как обычно недовольный тем, что его призвали на военную службу.

34 som offrade sitt liv pa kuppen - который, к тому же, пожертвовал собственной жизнью

35 Det maste i logikens namn innebara att alla hederliga beredskapsgubbar forsvarade vapenexporten till nazisterna. - Это, по логике вещей, должно было означать, что все честные парни, занятые в оборонной промышленности, выступали за экспорт оружия нацистам.

36 budskap - зд. смысл, идея

37 i beredskaps-Sverige - в Швеции, находившейся в полной боевой готовности

38 Det var attentatet mot Norrskensflamman. - Это было покушение на газету "Норршенсфламман".

"Норршенсфламман" с 1921 г. является органом компартии Швеции, выражающим настроения коммунистов севера страны. В 1940 г. шведские нацисты устроили поджог редакции газеты "Норршенсфламман", в результате которого погибло несколько человек, среди которых были и дети.

39 Det blev en fluga bland folk - Любимым занятием для людей стало

40 som en skock syforeningstanter - как небольшая группа тетушек, занятых в кружке шитья

41 de vanliga storsvenska argumenten - обычные великошведские рассуждения

42 De som pastod detta trodde ryssarna skulle ha det, darfor att man tankte hur man sjalv skulle handlat, darfor att man tog erovring som nagot sjalvklart. - Те, кто утверждал, что русские это сделают, исходили из того, что сами они поступили бы именно так, считая захватническую политику чем-то само собой разумеющимся.

43 Men om Stalin hade hyst sana planer skulle han inte gjort det till ett huvudnummer att USA och England genast maste oppna en andra front. - Но если бы у Сталина были такие планы, он не требовал бы так настойчиво открытия второго фронта от США и Англии.

44 fram till invasionen 1944 - вплоть до открытия второго фронта в 1944 г.

45 fick manga socialdemokrater nya tankestallare - у многих социал-демократов появились новые мысли

46 Och de mest lyhorda kom med handen utstrackt. - И наиболее дальновидные протягивали (им) руку.

47 Pearl Harbor - Пирл Харбор (американская военная база на Гавайских островах)

В 1941 г. японцы вероломно напали на базу и потопили большое количество американских военных кораблей. Это явилось одной из причин объявления США войны Японии.

48 LO=Landsorganisationen - ЦОПШ (Центральное объединение профсоюзов Швеции)

49 Metalls okanda cirkular tre och cirkular elva - Пресловутые циркуляры З и 5 профсоюза металлистов

50 Vi hade transportforbud pa kommunistiska tidningar. - Был введен запрет на перевоз коммунистической печати.

В связи со значительным ростом пронацистских симпатий в Швеции в 1940 г. правительство ввело запрет на перевоз, продажу и распространение коммунистической печати.

51 Det hade val forekommit trots mot cirkular tre. - Начались протесты против циркуляра 3.

52 man forsokte borja glomma kommunistforbudet i fackforeningen - в профсоюзе попытались забыть о запрете на коммунистов

53 Bodknodden som bockar till hoger och till vanster for affarernas skull. - Приказчик в лавке, который кланяется направо и налево, чтобы лучше шла торговля.

54 och den ar inte sarskilt smickrande for var omskrutna demokrati - и она не очень-то лестна для нашей хваленой демократии

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

I vilken form ar boken skriven? Vilken period beskrivs i detta avsnitt? Vilket partiarbete hade den svenske arbetaren pa den tiden? Vad for amnen studerades i studiecirklar pa den tiden? Var kurserna valbesokta? Varfor uppmanade arbetarna sina kamrater att ga pa ABF:s moten? Besokte manga socialdemokrater dessa moten? Var det arbetsamt att vara litteraturansvarig? Hur manga hushall var det pa arbetarnas lott? Hur organiserade arbetarna sitt jobb? Vad var deras framsta uppgift i spridningen av tidningarna? Vilka var de som kopte litteratur och tidningar? Vilka bocker salde man? Var det svart eller latt att vara kommunist i borjan av kriget? Vilken var radions och pressens installning till kommunisterna? Hur forde kommunisterna kampen mot nazismens okade spridning i Sverige? Vad var filmens "Alle man pa post" egentliga budskap? Vilka var organisatorerna till attentatet mot Norrskensflamman? Hur foljde man kriget ute i varlden i Sverige? Vad var orsaken till andra varldskrigets forsta strimma av hopp? Hurudan var den svenska installningen till USA i borjan av andra varldskriget? Vilka logner spreds det i Sverige om Sovjetunionen i borjan av kriget? Nar borjade installningen till Sovjetunionen forandras? Vilken betydelse hade Metalls okanda cirkular tre och cirkular elva? Vad innebar transportforbudet pa kommunistiska tidningar? Vad har sossarna aldrig kunnat forlata kommunisterna?

2. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

att organisera moten; att uppmana; en sosse; flertalet; att offra fritiden; att vara mot nagon politik; svartfotter; att lagga ner ett stort arbete; en icke-prenumerant; att stiga in; att sjunga allsang; att satta sig till motvarn; att forrada; det blev en fluga bland folk; dag for dag; att starta; att omsatta i praktiken; att rulla i gang en offensiv; att utplana

3. Forklara pa svenska vad foljande ord och uttryck betyder:

armeofficerarna i Finland hade gyllene tider; att rycka pa axlarna at nagot; den svenska akademiska varlden; det fanns en klyfta i SAP; att bli en slags hemmastrateg; ett samhalle dar varje manniska far forverkliga sig sjalv; de mest lyhorda kom med handen utstrackt; att nominera nagon; en sanktionerad politik; en omskruten demokrati; det maste ha varit jobbigt att vara sosse pa den tiden; en sex-atta bocker

4. Skriv egna meningar med foljande ord och uttryck:

att varva nya medlemmar; det kunde bli lite fart pa diskussioner; att urvattna ett program; att ha diametralt motsatta asikter; att fordela jobbet; att valja sida; beredskaps-Sverige; "att servera propagandan; att folja dagslaget ute i varlden

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

агитировать вступать в партию; чтобы внести живую струю в дискуссию; диаметрально противоположные мнения; чисто рабочий район; книги пробудили мое сознание; многие не давали себя запугивать; нужно организовать сопротивление; надо сделать выбор; пожимать плечами; пожертвовать своей жизнью; затаившие дыхание зрители; идея, замысел; покушение на редакцию газеты; перейти в контрнаступление; ошеломляющий удар под Москвой; великошведские рассуждения; распространять коммунистические газеты самым хитроумным способом; это не очень-то лестно для нашей хваленой демократии

Per E. Rundqvist ТЕ OCH SYMPATI

(Forkortad)

- Ja, hej da! kom det fran hallen.

- He-ej..., svarade foraldrarna over tidningarna. Tittade sa hastigt upp. Det var Gullans rost. Foraldrarna tittade mot dorren.

- Vart ska du, ska du ut? ropade modern. Nar bara ett otydligt mummel kom som svar, sa hon:

- Vad sajer du for nat? Kom in sa vi hor. Gullan kom motvilligt in. Hon var snyggt och propert kladd i en storrandig troja som tanjts ut sa den snuddade

vid knana, ett par smala svarta byxor satt som korvskinn och slutade strax under trojan och nagot som liknade balettskor pa fotterna. I nacken hangde haret i en prydlig hastsvans, lapparna var egendomligt violetta.

- Herre gud, suckade fadern. Han motte ett par trotsiga ogon och bet av sucken. - Vad sa du egentligen darute? sa han.

- Jag? sa Gullan. Jag sa ingenting.

- Horde du inte att vi fragade da?

- Att ni fragade?

Fadern teg. Modern sa. - Vi fragade vart du ska ga?

- Det horde jag inte, sa Gullan.

Fadern reste sig halvvags, men satte sig igen. Med handerna hart knappta i knat, sa han:

- Vi fragade och fragar, mamma och jag, vart du tanker ga?

- A, jasa. Ja - ut.

- Ut? sa fadern och vantade. Gullan vantade ocksa.

Hon var alls inte ointresserad, bara oforstaende. Hon slog ner blicken men hojde den igen, avvaktande. Fadern fortydligade med en anstrangning:

- Vart ut?

- A - bara ut.

- Vem ska du traffa? sa modern. Ar det den dar Jocke nu igen?

- A, ingen sarskild just. Kanske Jocke.

- A och a och a! sa fadern. Hur skulle du ta det, om mamma och jag bara svarade "a" pa allting som du fragade? Va?

- Jag har val inte fragat nagot, sa Gullan. Modern la hastigt en lugnande hand pa faderns kna. Hon lutade sig fram och sa med oandligt talamod men med eftertryck pa varje ord:

- Vi vill bara hora vart du ska ga, vad du ska gora och vem du ska traffa.

- Det har jag ju sagt, sa hon. Foraldrarna teg en stund. Sa sa modern:

- Har du last laxorna?

- Ja.

- Kan du dom?

- Ja.

- Vad har du for laxor?

Gullan lossade bandet fran hastsvansen och borjade med invecklade, akrobatiska rorelser att knyta fast det igen.

- Na? sa modern.

- Va? sa Gullan. Hon tittade undrande upp, tycktes plotsligt erinra sig nagot. - A, laxorna, sa hon. Laxorna - vi har inga till i morron. Och med hakan nerborrad i trojan gick hon fram till modern, vande ryggen till och knaade lite.1 - Vill du hjalpa mej att knyta? Men hart.

Modern knot hart. Gullan skakade provande pa hastsvansen och lat blicken ga mellan foraldrarna:

- Kan jag ga nu da?

Modern grep hennes ena hand med bagge sina och holl den sa. Gullan skakade den lite upp och ner som for att saga adjo, men satt fast.

- Gullan, sa modern allvarligt, du ar femton ar.

Gullan sag ett ogonblick ut som om hon tankte forneka fakta, men resignerade. Hon trutade med lapparna och vantade med fjarranblick.2

- Forstar du inte att pappa och jag ar radda om dej? sa modern. Du springer ute nastan varenda kvall med den dar Jocke, men vi har ingen aning om vem den dar - vem Jocke ar. Han kan ju vara vem som helst, fortsatte hon och sag pa dottern och kom plotsligt av sig. - Jag menar, sa hon hastigt, att pappa och jag vet ju ingenting. Och till detta nickade fadern medhall, men den som satt inne med alla tillgangliga upplysningar knep ihop de violetta lapparna och teg.

- Vad gor han? sa fadern. Gar han i skolan? Hur gammal

ar han?

- Far han springa ute sa har varenda kvall, avbrot modern, och vad sajer hans foraldrar? Har du traffat hans foraldrar? Kan dom verkligen tycka om, att han springer ute sa har? Kan det verkligen vara en ordentlig pojke, som springer ute sa har? Det kan det sakert inte.

- Hur kan du saja att han inte ar ordentlig, nar du inte ens vet vem han ar?

Fadern reste sig. Han gav hastsvansen en misstanksam blick, som anade han nat slags trolldom i den. Han korde handerna djupt i kavajfickorna och gravde energiskt en stund utan att tyckas finna nagot. Han drog upp tva tomma hander och holl fram dem:

- Vi vill ju bara veta vem han ar, sa han. Vi vill se honom. Vi vill traffa honom och tala med honom.

- Han sajer nastan ingenting, sa Gullan.

Det blev tyst en stund. En vindil slog latt mot rutan och forsvann och tycktes dra Gullans tankar mot ett fjarran: de violetta lapparna var halvt atskilda och hastsvansen hangde vantande och slak. Sa sa modern:

- Han svarar val atminstone pa tilltal!

Och till detta skakade fadern tvivlande pa huvudet, medan han sag pa sin dotter och vantade. Han vantade lange. Han sa sjalv till slut:

- Nu tar du upp honom hit i kvall, Gullan. Du ska ju anda traffa honom, och da kan ni lika garna sitta har ett tag som att ranna ute pa gatorna. Gor nu sa, sa han, gor nu sa som mamma och jag sajer.

- Vad tanker ni fraga honom? sa Gullan.

Foraldrarna tittade pa varandra. Nar de sag pa Gullan igen, var det tydligt att hon vantade ett vettigt svar. Och hon svepte in rummet i en gest, som kom rummet att verka besynnerligt tomt:

- Och vad ska vi gora har da?

- A - sa modern och ryckte upp sig lite - a, jag lagar lite te - och sa far vi prata och sa. Och medan jag lagar te, sa pratar pappa och han, a...

- Vada om?3

- Vada om? Fadern korde handerna djupt i fickorna och gravde en stund. Va i halsingland,4 sa han och drog upp dem igen, ta bara hit pojken sa ska vi val kunna hitta pa nagot att tala om! Vi ar val inte stumma heller!

- Han sager inte mycket, sa Gullan.

Fadern gick fram och grep henne i armarna, och hon kroknade till sa plotsligt att han snabbt slappte henne. Hon ratade langsamt pa sig igen, men inte helt. Hon drog upp trojarmarna och strok forsiktigt over de bara armarna, dar en obetydlig rodnad for snabbt bleknade.

- Men var ar han? sa modern. Var haller han hus just nu? Var skulle ni traffas? Gullan tvekade - sa gjorde hon en gest mot gatan. Foraldrarna gick raskt till fonstret och tittade ner. Stodd mot lyktstolpen darnere hangde en ensam skrynklig individ i sacklig jacka, handerna djupt i byxfickorna och en fimp klistrad vid ena mungipan. Han verkade inte precis redlos, men tycktes ha svart att sta. De vande sig om:

- Nej, sa de, darnere ar han inte - om han inte star i porten.

Gullan gick fram och tittade. Hon hojde handen till en vinkning, och den skrynklige vid lyktstolpen, som just spottade ut fimpen och drog med handen genom det rufsiga haret, hojde handen annu en aning och lat den sa lojt sjunka.5 Sa fick han syn pa de andra ansiktena och gav lyktstolpen en puff med ryggen sa han stod, om inte precis rak, sa dock

stod for sig sjalv. Han tycktes leta efter nagot i rannstenen. Foraldrarna vande blicken mot Gullan.

- Men ser ni da ingenting, sa Gullan. Dar star han ju. Och efter en stund och med tvekan, sa hon:

- Vill ni att jag ska hamta upp honom?

Och nar ingen svarade. - Eller annars gar jag val nu.

- Gar? sa modern. Vart? Jag menar...

- Hamta honom, sa fadern.

Gullan drojde. Hon vagde langsamt pa ena foten och monstrade noga foraldrarna. Sa sa hon:

- Ni verkar inte sa fortjusta precis. Hur ska jag veta, hur ni kommer att uppfora er mot honom.

- Uppfora oss! skrek fader. Vi uppfora oss! Men modern avbrot snabbt:

- Lugn, Gustav, lugn! Pa det dar sattet gar det inte. Vi maste ta det lugnt. Och vi kanner honom ju inte an. Han kanske ar riktigt bra, tillade hon tvekande, och fadern sjonk ner i fatoljen.

- Jag ska vara som ett lamm, sa han. Som ett lamm, upprepade han med eftertryck och borjade energiskt rensa pipan, la tandstickor, tobakspung och alla attiraljer till ratta och vantade. Och vantade lange. Han vantade ocksa lange efter det han hort dem i hallen, dar hustrun tog emot. Hustrun visade sig forst. Hennes blickar uttryckte endast ett:

- Lugn, Gustav, lugn!

Och sa kom Gullan - med ett underligt skimmer over ogon och panna - och sa kom Jocke. Avskalad den sackiga kavajen6 bar han en storrandig troja, uttanjd till knana, ett par smala svarta byxor, men inga balettskor. Han nickade trumpet, kurade ihop axlarna, kom sa plotsligt ratt snabbt och med lite rullande gang over till fadern, strackte fram handen och nickade. Fadern fornam en egendomlig tunghafta.7 Han sag ratt hjalplost efter Gullan: hon hade placerat sig gransle over karmen till en fatolj, satt lutad snett framat med huvudet pa sned och sag och sag och sag... och underligt nog aven lyssnade. Underligt, for det var alldeles tyst nu. Och den hon sag pa hade blivit staende, livsfarligt nonchalant lutad framat med hangande armar. Dar stod han, till synes fullkomligt likgiltig infor den karlek utan ord, som likt en varm strom strommade emot honom fran Gullans ogon, som glanste stora och varma ovan hennes violetta lappar och langtrojeinholjda kropp. Fadern vande generad bort blicken. Sag sig hjalplost omkring. Och sa:

- Var ar mamma?

Nar ingen svarade pa detta, utropade han plotsligt:

- Javisst, ja, jag tror vi far te snart. Och vande sig till Jocke. - Ni dricker val te?

Jocke tittade upp ett ogonblick. - Inte ofta, sa han.

Fadern strackte handen efter ett cigarettpaket. - Om ni far for era,8 sa han och strackte sa bara fram paketet. Och nar modern kom in, satt Jocke obekvamt pa karmen av en stol och drog djupa, fundersamma halsbloss och stirrade buttert i golvet.

- Ja, se nu har vi teet har, sa fadern. Gullan ratade pa kroppen och sag pa Jocke.

- Jag vet inte..., sa hon.

- Jag vet inte..., sa Jocke.

- Egentligen skulle vi ocksa traffa Majsan och Olle, sa Gullan.

Och nar ingenting mer blev sagt, sa modern: - Och vad ska ni gora da? Och tankte i detsamma: Vi kan inte ta upp Majsan och Olle ocksa - for tar vi upp Majsan och Olle finns det sakert bara fler, och vi kan inte ta upp alla. Och hon tankte: ser dom alla likadana ut, och hur kan dom halla isar varandra?9 Och hon sag plotsligt sin dotters blickar pa Jocke och forstod, att det kunde dom. Hon upprepade utan storre hopp:

- Vad ska ni gora da?

Gullan tittade pa Jocke, Jocke pa Gullan. Det kandes i rummet som: "Om vi visste - vad skulle vi svara..."

- Brukar ni aldrig ga hem till - till Jocke? sa fadern.

- Inte ofta, sa Jocke.

Fadern reste sig. Han hade knappt rest sig, forran ocksa Gullan och Jocke stod pa golvet. Och for forsta gangen sag han nagot som nastan liknade intresse - for hans person - i deras ogon. Innan han hunnit samla sig och tankt efter varfor han egentligen hade rest sig, hade han Jockes hand i sin, och med en talforhet som var overvaldigande och overraskande, sa Jocke:

- Tack sa hemskt mycket, det var valdigt skojigt.10 Och utan storre anstrangning sa han detsamma till modern, och fadern och modern kande en klapp av Gul lans hand pa sina kinder och sag mot hallen och sag dem forsvinna och sag pa varandra. Och de gick langsamt fram till fonstret och sag dem komma ut - sag dem slantra over gatan med en meter mellan sig, tysta som mumier slantra i vag mot ett mal, som dom bar langt och tyst och" djupt inom sig sjalva.

- Vill du ha te? sa modern.

- Inte ofta, sa fadern.

ANMARKNINGAR

1 och knaade lite - и слегка присела (букв, согнула колени)

2 och vantade med fjarranblick - и ждала с отсутствующим выражением

3 vada om? (разг.) - vad da om? - о чем же?

4 Va i halsingland = vad i helvete - Какого черта?

halsingland - не очень грубое ругательство

5 lat den sa lojt sjunka - и вяло опустил ее (руку)

6 Avskalad den sackiga kavajen - Лишенный мешковатого пиджака

att avskala - снять кожуру, очистить (яблоко, картошку и т.п.)

7 Fadern fornam en egendomlig tunghafta. - Отец ощущал, что ему трудно что-либо сказать

att lida av tunghafta - испытывать затруднения в подборе слов для выражения мысли

8 Om ni far for era - Если хотите

9 halla isar varandra - различать друг друга

10 Tack sa hemskt mycket, det var valdigt skojigt. - Огромное спасибо, было очень интересно.

Обычная фраза, которую произносят при прощании.

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Varfor ar foraldrarna oroliga for Gullan? Ar Gullan och Jocke typiska tonaringar? Varfor ar det sa svart for foraldrarna att fa kontakt med Gullan och Jocke? Har foraldrarna natt nagonting genom att bjuda in Jocke till sig?

2. Hur uppfattar Du foljande?

hon var snyggt och propert kladd; byxor satt som korvskinn; haret hangde i en prydlig hastsvans; fadern fortydligade; att forneka fakta; att vara radd om nagon; fadern nickade medhall; en ordentlig pojke; en sak i taget; med vanda rorelser; han svarar val atminstone pa tilltal; nu tar du upp honom hit i kvall; ett vettigt svar; att laga te; jag ska vara som ett lamm; att.samla sig; han sa detsamma till modern; att slantra i vag mot ett mal

3. Avsluta foljande meningar:

Han hade knappt rest sig... . Innan han hunnit samla sig... . Medan modern lagade te i koket... . Innan han tankt saga nagot... . Och nar han kom in... .

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

неохотно войти в комнату; отец почти поднялся с кресла, но опять сел на свое место; с бесконечным терпением; ты выучила уроки?; нам ничего не задали на завтра; она смирилась; Гуллан надула губы; я боюсь за тебя; отец вздохнул; она повернулась к матери спиной; отец с сомнением покачал головой; о чем вы хотите спросить его?; она ждала разумного ответа; Гуллан заколебалась; приведи его; мы должны к этому относиться спокойно; отец с трудом подыскивал слова; большое спасибо, было очень интересно; они посмотрели друг на друга; они увидели, как подростки удалялись

5. Ge synonymer till foljande:

vara oforstaende; att fortydliga; hon far aldrig tillfalle att svara; fadern reste sig; att ranna ute pa gatorna; sitta har ett tag; underlig; att halla hus nagonstans; att ga raskt; han tycktes ha svart att sta; sa fick han syn pa de andra ansiktena; att uppfora sig; att fornimma; att stirra buttert

Par Radstrom KUNGEN

(Forkortad)

Roger Ake Pentebjar var fodd 1940 och alltsa hur forbluffande det an kan lata1 snart tjugotre ar. Hans intressen var mangsidiga och strackte sig fran The Shadows2 till ishockey. Dessutom rokte han ett mycket bestamt marke filtercigarretter,3 hade gjort lumpen i flyget,4 jobbade pa en optikerfirma och hade alltsa en for sin alder mycket god social stallning. Detta att han jobbade pa en optikerfirma medforde emellertid att han hade ett otal sma blemmor i pannan5 vilka han outtrottligt forklarade inte berodde pa att han fortfarande hade finnar utan de hade ocksa sin orsak i att vid slipning av glas flyger det ett enormt antal sma glasskivor i luften6 och manga av dem hamnar i pannan och ger alltsa upphov till blemmor.

Roger var mycket noga med att fa det sagt.7 Han ville inte nan skulle tro att han hade finnar. Finnar hade smakillar som annu inte lumpat i flyget och som inte var nastan optiker.

Roger var man om sin sociala stallning.8

Ute i Lermossen9 dar han bodde var han egentligen den som kommit langst10 om man inte raknar Kent forstas men han hade ju en morbror i Staterna.11 Sa att han kunde sticka over var ju inte sa konstigt.12

Fast pa nagot satt var det alltid svart nar dom snackade om Kent.13

Men nu for tiden var det farre som snackade om Kent. Han var nastan glomd. Och i Lermossen var Roger kung.

Fast han holl pa att bli litet gammal forstas. Tjugotre ar i maj. Nu hade han visserligen konstant bytt brudar14 och forsokt halla dom kring sa dar sjutton, max arton,15 men manga snackade om att ganga sig.16

Och giftermal var inte vad Roger dromde om annu.

Nej, gifta sig det var sant man gjorde med Sophia Loren17 eller mojligen Lill-Babs.18 Men man kunde ju inte ganga sig med Liz till exempel. Det gick ju inte. Hon var ju bara sjutton ar och inte ett dugg kand.

Att bli kung i Lermossen hade varit besvarligt. Det hade tagit sin tid.19 Han hade varit tvungen att skaffa sig en bil till exempel fast han varken hade rad eller sarskild lust. Han hade hellre velat behalla motorcykeln.20 Och han hade varit tvungen att hardtrana i hockey sa han kom med och fick spela i kvalifiken.21 Sa att det atminstone kunde ga rykten om varvning till nagot divisionslag.22 Det ar klart att drommen var ju Hammarby23 men det var ju inte att tanka pa. Och nu var han for gammal. Nu hade han lagt av.24 Men det ar marigt25 att vara kung nar man lagt av.

Han borjade bli gammal. Tjugotre i maj. Han hann inte langre sa som han gjort.

Sa Roger funderade pa att dra sig tillbaka.26

Jag borjar bli gammal tankte han ibland. Det ar lika bra att lagga av. Vad han menade var att flytta hemifran och overge Lermossen och bli stockholmare.

Lermossen var en av de aldre sovstaderna. Dar fanns gott om langa trevaningshus fran fyrtiotalet. Och redan nar Roger var fyra ar hade familjen Pettersson tagit sig namnet Pentebjar och flyttat till Lermossen fran Kungsholmen. Man hade haft en mork etta at garden27 pa Hantver-kargatan och den hade mormor fatt. Nu var det tal om att mormor skulle pa nat hem av nat slag28 och da skulle kanske Roger fa den dar ettan. Hari talade om det som att han funderade pa att skaffa sig en vaning i stan. Det lat nat.29

Men anda kandes det farligt. Har ute i Lermossen fanns allt det han var saker pa. Har var han kung. Visserligen jobbade han ganska nara stan. Optikern han jobbade hos hade affar i Johanneshov.30 Men det var nagot otryggt over stan. Att bli kung i stan var litet svarare. Dar fanns killar som spelade med i Hammarby och Gnaget och Djurgarn.31

Stan var en mycket farligare varld. Dar lamnades man liksom utan bakgrund.32 I Lermossen visste man allting. Dar fanns allting pa plats. Ville man kunde man traka korvgubben,33 man visste precis hur langt man kunde ga. En gang hade dom trakat en korvgubbe pa Gotgatan.34 Han hade oppnat dorren och stigit ut och fragat om det var nat han kunde gora for dom. Och det visade sig att han var inte mer an fyrtio ar eller nat och stor och stark och inte alls som korvgubben i Lermossen som bergis var over sextio35 eller sjuttio eller nat och som statt dar hela Rogers liv. Hela Rogers liv hade det varit samma korvgubbe. Och nu de sista tio aren hade dom visserligen byggt hemskt mycket dar ute men anda sa var det fortfarande Lermossen. Nar han lag i lumpen sa var det klart att han var stockholmare. Men vad visste han egentligen om Stockholm? Han kande ingenting for stan. Han var egentigen litet radd for stan. Och det var alla de andra killarna ocksa. Alla dom dar som akte in i bilar och satt pa Kungsgatan36 om kvallarna och skrek. Dom tog med sig fororten in i bilen. Sin egen trygghet och sa satt dom dar pa Kungsgatan och skrek ut sin egen radsla.

Stockholmarna verkade sa sakra pa nat satt. Ta optikern till exempel. Han var val narmare sextio och han snackade om stan som om det var nan sorts forort. Han snackade om Stureplan och Norrmalmstorg ungefar som om Han snackat om piazzan i Lermossen eller nagot.37 Som ett torg dit man gick och dar det ocksa stod en korvgubbe. Och som man gatt till nar man var liten. Men hade man som Roger varit Kung sa var man tvungen. Man var tvungen att lamna Lermossen. Man blev gammal och man fick inte ga kvar.

Roger stod framfor spegeln pa jobbet och kammade sig. Dagen var slut. Ute snoade det. Idag skulle morsan aka med mormor till det dar hemmet och det skulle bli bestamt om han skulle fa den dar ettan eller ej. Och blev det bestamt kunde han flytta redan pa mandag. Det var litet farligt.

I kvall skulle han ga med Elisabeth pa bio. Elisabeth var bara arton men sag ut som Liz Taylor38 och han kallade henne Liz och det var forst pa sista veckorna han borjat tanka pa att hon kanske sag litet ung ut. Han menade att hon hade litet for mycket glasparlor i halsbandet och sa. Och malade ogonen for mycket. Han hade borjat se sig omkring nar dom gick pa bio. Och jamfort henne med dom andra brudarna. Och det var klart att hon var snygg. Men hon var litet for snygg pa nat satt. Det syntes for mycket. Och sa hade hon litet for korta kjolar. Han som alltid gillat att brudarna har korta kjolar. Men plotsligt hade han borjat tycka att hennes var val korta.

Alltsammans hade borjat med den dar jattesnygga bruden39 som egentligen inte var sa snygg i foyern till Rigoletto40 som han statt och spanat in medan Liz var pa toaletten eller nagot. Hon hade varit gammal. Bergis en tjugo ar och han hade statt dar och liksom bara tittat pa henne sa dar litet trott. Och hon hade knappast haft nagot malat kring ogonen alls och kjolarna hade nastan gatt nedanfor knana. Och inte ett halsband hade hon haft pa sig. Men pa nat satt hade hon sett finare ut anda an nagon annan han kant och sen nar Liz antligen kom sa hade han kant sig generad. Han som var Kung. Ar det inte konstigt?

Sen hade han varit sur hela kvallen och hon hade naturligtvis inte fattat vad det gallde och nar dom kom ut sa hade dom fatt ga anda ner till Birger Jarlsgatan41 dar han stallt bilen och da hade han plotsligt sett den dar bruden igen tillsammans med nan kille. Och killen hade sett jat-tedum ut med nan sorts luva pa huvet. Och da hade han stannat framfor bilen och Liz hade krupit in och da visade det sig att den dar andra bruden och hennes kille ocksa hade en bil har.

Dom var stockholmare, tankte han nar han korde hem. Stadsbor. Det ar det som var felet. Och sa hade han skallt pa Liz for att hon gnolat "I wonna be Bobby's girl".42

- Jag kan den dar satans laten,43 hade han sagt och satt pa radion i stallet och dar hade varit nan sorts konsert eller opera eller nagot och han hade latit det halla pa.

- Jag gillar sant, hade han sagt. Och sa bara kort Liz till hornet och sen stuckit ut ensam och kort en timme och hort forst pa den dar konserten eller vad det var och sen under tystnad. Bara kort for sig sjalv och undrat om det skulle bli sa att morsan fixade den dar ettan44 och han blev tvungen flytta till stan.

Nu, som sagt, var dagen slut och han var sist pa jobbet. Han kammade sig fardigt och gick. Laste noga efter sig och stod en stund i snon och gick sen bort till bilen. Maste kopa soppa, tankte han. Det ar dyrt att ha bil. I stan blev det marigt ocksa for dar hade han ingenstans att stalla den. Man kanske skulle gora sig av med den. Eller byta den mot en liten Folka eller nagot. Eller en Saab.45 Han borjade en monolog av gamla vanan.

Kungsmonologen fortsatte att valla fram medan han startade och gled ivag. Men det blev anda inte nan riktig tillfredsstallelse. Han hade over huvud taget markt det att han inte fick ut lika mycket av sina monologer46 nu for tiden som forr. Dom gav inte samma tillfredsstallelse. Han borjade trottna pa sjna egna monologer. Han akte in till stan. Och stallde ifran sig bilen47 och gick. Det hade han aldrig gjort forut. Han gick utan bil, utan skal,48 Kungsgatan ner mot Stureplan. Alldeles ensam. Utan bil. Utan varldens snyggaste brud och utan monolog. Han latsades inte ens att han var just hemkommen fran Staterna. Han tankte pa sig sjalv som Roger Pentebjar. Han var forresten inte nojd med sitt namn. Han hade sista tiden tyckt det varit battre heta Pettersson. Pentebjar gillade han inte. Det hade varit OK49 i Lermossen men har i stan verkade det litet dumt tyckte han.

Han gick in pa ett konditori. Det hade han heller aldrig gjort ensam. Nar han tankte efter kunde han forresten inte paminna sig att han varit i stan ensam en enda kvall sa har. Alltid med ett gang eller med nan brud. Eller ocksa hade han suttit i bilen. Han bestallde kaffe och tva smorgasar.

Qet var morkt ute och snoyra och anda borjade det bli allt mer folk pa gatan. Som skulle pa bio eller krogen eller nat. Han kande inte igen en enda manniska. Han satt dar vid sitt bord och sag ut genom fonstret och tankte att egentligen ar det kanske inte sa farligt. Man lar sig val den har stan ocksa aven om man inte kan bli kung.

Nar han betalade och gick hade sjuforestallningen50 redan borjat och det var tommare. Han hade ingen lust att ga pa bio sjalv, sa han gick langsamt Kungsgatan upp. Det var som om allt han kunde, allt han lart sig var meningslost. Att vara snabb i hockey. Vad hade man for gladje av det? Att ha kommit in vid flyget nar alla andra kom till infanteriet.51 Vad hade man for gladje av det?

Och anda. Kanske. Den har vinterkvallen nar Kung Roger av Lermossen skulle abdikera sa var han inte alltfor illa forberedd. Han var ju nastan vuxen. Ett av de sakraste tecknen ar att man trottnar pa sina egna konungsliga monologer och att man borjar nalkas den man i verkligheten Roger var ganska nara sig sjalv och uppe vid Konserthuset gick han ner till tunnelbanan och ringde hem. Det var hans mamma som svarade. - Hej morsan, sa han. Gick det bra?

- Jo da, sa hon, du far lagenheten.

- Fint, jag kommer hem strax. Och sa la han pa luren och vande sig om.

ANMARKNINGAR

1 och alltsa hur forbluffande det an kan lata - и, следовательно, как бы ошеломляюще это ни звучало

2 The Shadows (англ.) - "Тени" - название популярного музыкального ансамбля в конце 50-х - начале 60-х гг.

3 ett mycket bestamt marke filtercigarretter- весьма определенную марку сигарет с фильтром

4 hade gjort lumpen i flyget - неся воинскую повинность, он служил в воздушных войсках

5 att han hade ett otal sma blemmor i pannan - то, что у него было бесчисленное количество прыщей на лбу 0 att vid slipning av glas flyger det ett enormt antal sma glasskivor i luften - что при обработке стекла в воздухе носятся его мельчайшие частицы

7 Roger var mycket noga med att fa det sagt - Роджер всегда считал нужным говорить это

8 Roger var man om sin sociala stallning - Роджера беспокоило его социальное положение

9 Lermossen - пригород Стокгольма, так называемый "город-спальня" (sovstad), жители которого работают в Стокгольме

10 den som kommit langst - тот, кто добился наибольших успехов в жизни

11 Staterna (разг.) - Соединенные Штаты Америки

12 Sa att han kunde sticka over var ju inte sa konstigt. - И было совсем не удивительно, что он смог туда уехать, sticka (жаре.) - удрать, смыться

13 nar de snackade om Kent - когда речь шла о Кенте

14 brudar (жарг.) - девушки

15 sa dar sjutton, max arton - примерно около 17, не старше 18 лет

16 ganga sig (жарг.) - жениться

17 Sophia Loren - известная итальянская киноактриса

18 Lill-Babs - популярная шведская актриса, певица

19 Det hade tagit sin tid. - На это ушло много времени.

20 Han hade hellre velat behalla motorcykeln. - Скорее ему хотелось сохранить мотоцикл.

21 Och han hade varit tvungen att hardtrana i hockey sa han kom med och fick spela i kvalifiken. - И он был вынужден много тренироваться в хоккее, чтобы попасть в отборочную группу.

22 om varvning till nagot divisionslag - об отборе в какую-нибудь команду высшей лиги

23 Hammarby - Хаммарбю - один из самых известных спортивных клубов Швеции

24 Nu hade han lagt av. - Теперь он покончил со всем.

25 marigt (разг.) - трудно

26 att dra sig tillbaka - уйти

27 en mork etta at garden - темная однокомнатная квартира с окнами во двор

28 att mormor skulle pa nat hem av nat slag - что бабушка переедет в какой-нибудь дом (имеется в виду дом для престарелых)

29 Det lat nat. - Это что-то значило.

30 Optikern han jobbade hos hade affar i Johanneshov. - Владелец оптической фирмы, у которого он служил, имел магазин по продаже оптики в Юханнесхоф. Юханнесхоф - один из районов Стокгольма

31 Hammarby och Gnaget och Djurgarn - названия различных спортивных клубов Швеции

32 liksom utan bakgrund - как бы без опоры

33 traka korvgubben (разг.) - дразнить продавца горячих сосисок

34 Gotgatan - улица в южной части Стокгольма

35 som bergis var over sextio - которому, наверняка, было больше шестидесяти

bergis (сленг) - наверняка, конечно

36 Kungsgatan - название центральной улицы Стокгольма

37 Han snackade om Stureplan och Norrmalmstorg ungefar som om han snackat om piazzan i Lermossen. - Он болтал о Стюреплан и Норрмальмсторг, как о какой-нибудь площади в Лермоссен.

Стюреплан, Норрмальмсторг - названия центральных площадей Стокгольма; piazzan (итал.) - площадь

38 Liz Taylor - известная американская кинозвезда

39 jattesnygga bruden - удивительно красивая девушка

Слово jatte часто употребляется в качестве первой части сложного слова (чаще прилагательного) для усиления того, что выражено во второй части.

40 Rigoletto - название кинотеатра в центре Стокгольма

41 Birger Jarlsgatan - название улицы в Стокгольме

42 "I wonna be Bobby's girl" (англ.) - "Я хочу быть девушкой Бобби" популярная песня

43 Jag kan den dar satans laten (разг.) - Я знаю эту чертову мелодию

44 om morsan fixade den dar ettan - устроила ли мать эту однокомнатную квартиру

46 Eller byta den mot en liten Folka eller nagot. Eller en Saab. - Или поменять ее на небольшой фольксваген или другую (машину). Или же на Сааб.

Фольксваген, Сааб - марки автомашин. 40 att han inte fick ut lika mycket av sina monologer - что он уже не получал такого удовольствия от своих монологов

47 och stallde ifran sig bilen - и оставил машину

48 utan skal - без защиты (букв, без оболочки)

49 ОК (англ.) -о'кей

50 sjuforestallningen - семичасовой сеанс

51 att ha kommit in vid flyget nar alla andra kom till infanteriet попасть в воздушные войска, когда все другие попали в пехоту

62 Ett av de sakraste tecknen ar att man trottnar pa sina egna konungsliga monologer och att man borjar nalkas den man i verkligheten ar. - Одним из самых надежных признаков является то, что королевские монологи надоедают и что начинаешь превращаться в того человека, каким ты в действительности являешься.

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Hur gammal var Roger Ake Pentebjar? Hette han Pentebjar hela sitt liv? Var arbetade han? Varfor hade han ett otal sma blemmor i pannan? Hade han nagon stallning i Lermossen? Var det latt att vara kung i Lermossen? Varfor funderade han pa att dra sig tillbaka? Ville han stanna i Lermossen hela sitt liv? Hade han nagon chans att flytta till Stockholm? Trivdes han i Stockholm? Vad slags flickor brukade Roger ha? Ville han gifta sig med nagon av flickorna? Nar borjade Roger fundera pa att hans flicka Liz var lite for snygg pa nagot satt? Vad gjorde han efter besoket pa biografen i Stockholm? Vad brukade han ofta gora pa den tid da han var kung i Lermossen? Gav monologerna honom nagon tillfredsstallelse? Betydde det faktum att han trottnade pa egna konungsliga monologer nagot? Varfor ringde han sin mor fran tunnelbanan? Vad ville han veta?

2. Beratta texten och anvand foljande ord och uttryck:

a) mangsidig; filtercigarretter; en optikerfirma; en blemma; giftermal; att dromma om; besvarligt; att overge; en sovstad; en etta; kung; en bakgrund; att snacka; att flytta; snygg; foyern; generad; att gnola; att latsas; att gilla; ett konditori; en sjuforestallning; att abdikera; att nalkas; ett tecken; att trottna pa;

b) att stracka sig; att fa det sagt; att vara man om nagot; att behalla motorcykeln; att dra sig tillbaka; att lagga av; att ta sig namnet; att traka korvgubben; att vara radd for nagon; att ga pa bio; att byta bilen mot en annan; att lagga pa luren

3. Berattelsen innehaller manga ord, som ar typiska for talspraket. Vilken betydelse har dessa ord i det vanliga spraket?

lumpen; att jobba; att snacka; en brud; att ganga sig; i stan; en morsa; en kille; att traka korvgubben; bergis; snygg; jattedum; jattesnygg; att fixa nagot; marigt; att gilla nagot; att sticka

4. Oversatt foljande till ryska:

Han hade gjort lumpen i flyget. Han hade en for sin alder mycket god social stallning. Han var man om sin sociala stallning. Ett enormt antal sma glasskivor. Inte ett dugg kand". Det ar lika bra att lagga av. Att gnida sig i pannan. Sa tankte han att man skulle kanske ta spranget. Han menade att overge Lermossen och bli stockholmare. Och det visade sig att han var inte mer an fyrtio ar eller nat och stor och stark och inte alls som korvgubben i Lermossen som bergis var over sextio eller sjuttio eller nat och som statt dar hela Rogers liv. Sen hade han varit sur hela kvallen och hon hade naturligtvis inte fattat vad det gallde. Han var sist pa jobbet. Han kande inte igen en enda manniska. Den har vinterkvallen nar kung Roger av Lermossen skulle abdikera sa var han inte alltfor illa forberedd.

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

он родился в 1940 году; у него были разнообразные интересы; он работал в оптической фирме; обработка стекла; тот, кто добился наибольших успехов в жизни; он был почти забыт; он становился старше; это заняло много времени; попасть в отборочную группу; он был вынужден много тренироваться в хоккее; в городе труднее стать королем; как бы без опоры; там все было на своем месте; когда он служил в армии; собственно говоря, он немного побаивался города; это не приносило прежнего удовлетворения; он заказал кофе и два бутерброда; когда он расплатился; все, чему он научился, было бессмысленно

Per Olof Sundman Ur: INGENJOR ANDREES LUFTFARD

(Nagra avsnitt)

Vi hade samlats nagra stycken kvallen innan till en enkel men langvarig supe. Vart samtal hade kretsat kring forfattare som von Heidenstam,1 Levertin2 och Strindberg,3 atalet.mot Gustaf Froding,4 glidit vidare till Bjornson5 och Ibsen6 och darifran till Nansen7 och sedan - naturligt nog - till Andree.8

Den 21 augusti hade den stora norska polarexpeditionen avslutats; i tre ar hade Fram legat infrusen i drivisen9 och nu hade hon10 ankrat i Tromso hamn och Fritjof Nansen hade denna dag, den 21 augusti, ater trampat fartygets dack efter sin och lojtnant Johansens femton manader langa isvandring och overvintring.

Den 24 augusti, nagra minuter efter klockan tolv, hade annu ett fartyg ankrat i Tromso, namligen Virgo av Goteborg. Och ombord pa Virgo befann sig Andree, Strindberg och Ekholm11 och deras sonderklippta, nerpackade ballong. Fyra dagar tidigare hade de tvingats lamna sin bas pa Danskon vid Spetsbergen.12

Nansen hyllades som en hjalte av varldens alla tidningar, sade jag. Hans arktiska expedition ar den markligaste och mest lyckosamma som nagonsin genomforts - nast efter Nordenskiold och nordostpassagen.13 Kristianias studenter var fulla som kajor14 i tre dagar, de tagade runt pa gatorna, sjong fosterlandska sanger och kravde att unionen med Sverige15 skulle upplosas, det sistnamnda dock forst efter det kung Oscar adlat Nansen och upphojt honom till greve eller jarl.16

Annorlunda med Andree, sade jag. Han hade planerat och paborjat den djarvaste av alla arktiska expeditioner: att segla till nordpolen med ballong.17 Han hade hyllats som en hjalte av stockholmarna nar han pa kvallen avreste med nattaget till Goteborg och han hade hyllats som en hjalte av goteborgarna nar han pa formiddagen den 7 juni lamnat hamnen for att resa till Spetsbergen.

Pa Danskon hade han latit uppfora ballonghuset, fyllt ballongen med vatgas och sedan vantat pa de nodvandiga sydliga vindarna. Ballongen var den mest fullandade som nagonsin konstruerats, allt var planerat och forberett in i minsta detalj. En hel varld vantade i spanning. Tyska, norska och engelska fartyg hade sokt sig till Spetsbergen och Danskon for att deras turistande passagerare skulle {a en mojlighet att bevittna avfarden.

Men allt var forgaves, sade jag.

Inte ens en snillrik ingenjor beharskar naturkrafterna och kan forma lufthavets vindaratt blasa i den ratta riktningen. Den arktiska sommaren ar kort. Till detta kom att Virgos forsakringar och assuranser18 var sa utformade att fartyget maste lamna Spetsbergen senast den 20 augusti.

Som sagt, mandagen den 24 augusti 1896, mottes norrmannen Nansen och svensken Andree i Tromso i det nordligaste Norge.

Nansen hade lyckats, sade jag, och hela varlden vet numera vem Nansen ar.

Hela varlden, hela den civiliserade varlden, kande Andrees namn och hans luftseglingsplan och den hade diskuterats inte bara i Sverige utan ocksa i Berlin, i Wien, i Rom, i Amerika, i Paris och i London. Men han hade aldrig fatt tillfalle att kapa ballongens fortojningar. Han hade misslyckats.

Ingen vet vad de tva markliga mannen samtalade om, han som var beromd for vad han gjort och han som var beromd for vad han tankt gora.

* * *

Kuylenstjerna19 foljde mig in i Andrees rum, gjorde sedan en bakatgaende sorti20 och stangde dorren efter sig.

- Ingenjor Knut Frasnkel, fragade Andree.

- Ja, svarade jag.

- Var sa god och sitt, sade han och pekade med pennan pa en nagon sliten och skamfilad fatolj framfor hans stora skrivbord.

Jag satte mig.

- Jag ber om overseende.,21 sade han, men jag maste gora nagra anteckningar. Det tar inte manga minuter.

Han lutade sig framat. Blackpennan raspade mot papperet.

Portrattlikheten med vaxdockan pa Panoptikon22 var verkligen mycket stor men dar fanns anda sma och tydliga skiljaktigheter.

De manga fina rynkorna under ogonen.

De horisontella farorna i pannan.

De gra fargskiftningarna i haret, sarskilt vid tinningarna.

De latt urgropta kinderna.

En tydlig baglinje av bekymmer eller besvikelse mellan

mun och haka.

Och dessa drag av begynnande trotthet som alldeles uppenbart fanns dar men som var sa svara att sarskilja och beskriva.

Jag har ert brev har, sade han.

Jag har overingenjorens svarsbrev har,23 svarade jag och lade handen over kavajens vanstra innerficka.

Darefter foljde en ganska lang stund av tystnad. Andree sag granskande pa mig men pa ett helt annat satt an Kuylenstjerna femton minuter tidigare. Han slappte inte min blick med sin, han satt helt stilla i stolen. Hans ansikte var mycket

allvarligt.

- Jag tvekade lange innan jag skrev, sade jag.

- Varfor?

- Formodligen var jag radd for ett nej.24

- Ar ni ingenjor?

- Jag examinerades fran Tekniska hogskolan i varas.

- Varfor vill ni folja med?

- Jag vill garna vara en av de tre forsta som satter sin fot pa nordpolens is.

- Inget annat skal?

Jo, svarade jag, det finns kanske annu ett skal.

- yilket?

- Overingenjoren framholl i sitt foredrag i Vetenskapsakademien i februari forra aret, att drivisen och skruvisen kring nordpolen var praktiskt taget oframkomlig for sadana som fardades till fots. Det var darfor man borde anvanda sig av ballong. Men a andra sidan, om man pa grund av ett eller annat missode tvingas nodlanda pa isen eller i Sibirien eller Kanada eller Alaska, tror jag att jag skulle kunna vara till stor nytta.

Andree sade: Jag har alltid tyckt illa om detta forbannade svenska och tyska titulerande.25 Herr overingenjoren och sa vidare.

Jag ar uppvuxen i Jamtland, sade jag, jag ar van vid sno och is och kyla och jag har gjort langre vinterfarder ovan tradgransen an Fritjof Nansen hade gjort fore sin beromda skidfard over den gronlandska inlandsisen for atta ar sedan.

Darefter foljde ater en lang stund av tystnad. Andree sag oavvant och allvarligt pa mig.

Pa vaggen bakom honom hangde en liten tavla med glas och smal, svart ram. Mangder av folk, en ballong och en byggnad med torn...

- Overingenjoren maste ha manga att valja mellan sedan doktor Ekholm dragit sig tillbaka, sade jag.

Sanningen att saga, svarade han, fanns det fler sokande forra aret.f...]

Han slappte mig med blicken, oppnade den vanstra skrivbordshurtsen, drog ut en lada, lade en bunt handlingar framfor sig pa bordet, bladdrade i dem.

Fem filosofie doktorer, sade han, och dessutom en professor, sex akademiker,26 alltsa. Fem officerare fran olika vapenslag, artillerister, infanterister och sjoman. Tva ingenjorer, eller tre om man inkluderar er, ingenjor Frasnkel. En civil sjokapten och en jagmastare.

- Dartill kommer nagra utlanningar, sade han. Men min ballong ar trots allt en svensk ballong och den skall ha en svensk besattning.

Sjalvklart, sade jag.

Andree ordnade breven och handlingarna i en prydlig bunt och placerade dem ater i en lada i sin vanstra skrivbordshurts.

Jag var tacksam over att for en stund slippa hans granskande och provande blick.

- Ni har litterara intressen, sade han.

- Blygsamma, svarade jag.

- Malar ni?

- Nej.

- Musicerar?

- Inte ens till husbehov.27

- Jag ar lite radd for skonandar,28 sade han. De har inget vid polen att gora.

* * *

Tidningarnas intresse for nordpolsexpedition stegrades efter Nansens besok i Stockholm.

Andree tycktes vilja undvika intervjuer och hanvisade ofta de mest envisa journalisterna till mig.

Fragorna var med sma variationer standigt desamma.

- Nar startar ni?

Vi avreser fran Stockholm den 15 maj.

- Ja, men nar lyfter ballongen fran Spetsbergen?

Nar de ratta vindarna blaser.29

- Hur lang tid kommer det att ta innan ni befinner er vid nordpolen?

Under extremt gynnsamma forhallanden30 omkring fyrtioatta timmar.

- Under extremt ogynnsamma forhallanden? Vi kommer i sa fall aldrig till nordpolen.

- Vad gor ni da?

Gor ett nytt forsok nasta ar.

- Om ni tvingas nodlanda?

Vi kommer att ta oss fram over isen till dess vi nar Ryssland, Sibirien, Alaska eller den kanadensiska ishavskusten.

- Och om ni aldrig lyckas ta er fram till fast mark?

- Da skall vi snart bli bortglomda, svarade jag, bortglomda, till forman for vara efterfoljare.

- Jag behover inte fraga er, sade jag, om ni minns namnen Bjorling och Kallstenius.31 Jag vet att ni glomt dem. Anda ar det bara fem ar sedan de startade sin fard mot norr.

* * *

Den 13 maj arrangerade Andree en valkostmiddag for Sven Hedin32 som just aterkommit fran sin ar 1893 paborjade langa forskningsresa genom Asien.

Vi var blott sex vid bordet och dar saknades bade Strindberg och Swedenborg.33

Doktor Hedin, sade Andree i sitt valkomsttal. Ni ar ater hemma, efter att ha korsat den fruktansvarda oknen Takla Makan tvenne ganger,31 efter'att ha funnit i sanden begravda och glomda stader, efter att ha lost den vandrande sjons gata, efter att ha trangt genom och kartlagt stora delar av det tibetanska hoglandet. Jag lyckonskar er. Ni har utrattat ett stordad. Men ni har en resa bakom er.

Vi har aldrig traffats tidigare, fortsatte han. Vi kanner inte varandra. Jag har anda tagit mig friheten inbjuda er till en valkomstmaltid. Jag har gjort det, darfor att jag har min stora resa omedelbart framfor mig. Ingen vet om vi nagonsin kommer att fa ett nytt tillfalle att ata vid samma bord.

Jag accepterade er inbujdan med den storsta tacksamhet, svarade Sven Hedin. Er plan ar storslagen. Er beslutsamhet ar imponerande. Er djarvhet ar oovertraffad. Det vore meninglost av mig att onska er lycka. Er viljekraft ar av sadan styrka att den befriar er fran behovet av valgangsonskningar.

Samvaron blev kortvarig. Andree var trott och pressad av den sista tidens harda och hektiska arbete.

Nar vi skildes sade Hedin till mig: Jag forstar att Andree valt just er bland manga sokande. Ni liknar varandra rent utseendemassigt. Likheten ar inte omedelbart pafallande, men den blir allt tydligare nar man val lagt marke till den. Ni skulle kunna vara en yngre bror till Andree.

* * *

Taltet lag lattillgangligt i baten pa min slade, liksom sovsacken.

Strindberg hade gjort i ordning nagra smorgasar med ost och en burk te kallt - fore avfarden.

- Sladarna ar for tunga, sade jag. Andree svarade:

- Vi befinner oss i samma situation som Nansen nar han startade sin fard over den gronlandska inlandsisen for nio ar sedan.

Alla tidigare expeditioner in over Gronland hade startat fran vaster, fran de bebodda platserna pa den gronlandska vastkusten. Man hade med sig proviant och utrustning inte bara for en fard osterut utan ocksa for en aterfard vasterut.

Nansen startade pa ostkusten, hans fardriktning var vastlig. Han behovde proviant och utrustning endast for en resa.

- Och vi, fragade jag. Samma situation, sade han.

Vi ar dar vi ar och vi ar pa vag soderut. Vi behover proviant och utrustning endast for aterfarden. Det ar det som ar var styfka.

Lasten pa Nansens sladar uppgick inte till mer an hundra kilo, sade jag. Utom den femte som lastades med nara tvahundra kilo, men den var ocksa avsedd att dras av tva man. Anda klagade de over att kalkarna var tunga.

Nansens fard over Gronland, sade Andree, hade helt annorlunda forutsattningar an var fard.

Vi ror oss langs havsytans niva. - Nansen maste ta sig upp pa tvatusenattahundra meters niva, hogre hojd an toppen pa Sveriges hogsta fjall. Forsta halften av hans marsch gick i en enda uppforsbacke.35

Han befann sig pa fast land. Vi befinner oss pa havet. Vi maste ha en bat till exempel. Han behovde ingen sadan.

De var sex man, vi ar bara tre. Mycket av det vi slapar med oss ar gemensamma ting. De skall fordelas pa tre kalkar.

Samma utrustningsdetaljer kunde Nansen fordela pa fem kalkar, en av dem dragen av tva man.

Han tillade: Nansens och Johansens langa fard over drivisen fran Fram till Franz Josefs land och Kap Flora ar en helt annan sak. Da anvande de sig av draghundar.36

Tydligen, sade jag, finns det tva likheter mellan var fard och Nansens gronlandsexpedition. Den forsta likheten: han gick fran oster mot vaster medan vi gar fran norr mot sydost. Den andra likheten: vara kalkar har dubbelt sa tung last som hans.

Andree skrattade lange och hjartligt...

* * *

Jag somnade sist och vaknade forst.

Bade Andree och Strindberg sov djupt nar jag krop ur sovsacken. Solen stod i soder och det var nastan hett i taltet.

- Ni ar svarvackta, sade jag, trots att ni sovit i elva eller tolv timmar.

Vi at ett rejalt morgonmal - en tjock, het, fortrafflig kottsoppa kokad pa innehallet i tva konservburkar fran Beauvais' fabrik i Kopenhamn. Till detta nagra skivor ragbrod med smor och ost.

Vid tvatiden pa eftermiddagen var vi klara for avfard; fortfarande intensiv sol men tilltagande molnighet37 langst bort i sydvast.

Vi tillampade samma teknik som dagen innan. Vi drog alla tre en slade ungefar femhundra meter till dess vi hejdades av en rak. Atervande och hamtade de tva andra, en i taget.

Det gick langsamt. Men vara axlar var sa sonderskavda38 efter forsta dagsetappen att det, trots god is, var fullstandigt orimligt att tanka sig att vi ensamma skulle kunna slapa vara sladar.

Raken var inte mer an ungefar femton meter bred.

Den var nastan helt fri fran isflak. Den strackte sig i nordostlig-sydvastlig riktning. Det var uppenbart att vi maste ta oss over den.

Andree och Strindberg invecklades i ett langvarigt resonemang om hur raken skulle forceras. De gick darefter at var sitt hall, utrustade med batshakarna,39 for att leta efter lampliga isflak att astadkomma en bro.

Jag lossade baten fran min slade och satte den i vattnet, val fortoljd vid iskanten.

Ej utan anstrangning40 lyckades jag skjuta ut kalken over baten i rat vinkel mot dess langdriktning - forst dock efter det jag befriat den fran tyngden av taltet, sovsacken, mina privata tillhorigheter och ytterligare ett och annat.

Baten flot fint. Som en svan.

Jag paddlade over raken med hjalp av en ara, landade och drog sladen ner pa isen.

Jag atervande och flottade over taltet, sovsacken och nagra av proviantkorgarna fran de tva andra sladarna.

Det gick snabbt och jag genomforde annu en resa' innan Andree och Strindberg atervande - den ene fran norr, den andre fran soder.

Jag hade lastat ytterligare kanske hundra kilo i baten, daribland mina tva kamraters "privatsackar".

Innan nagon hann saga nagot hade jag hoppat ombord och endast den doda kraften i mitt sprang41 forde baten over till andra sidan. Raken var ju inte mer an femton meter bred.

Det tog inte manga sekunder att lossa lasten. och jag gav sedan baten en knuff sa att den langsamt gled over till rakens norra kant dar den fangades upp av Strindberg.

- Nu har jag gjort mitt, sa jag. Och jag ar forbannat roksugen.42

Jag satte mig pa den hopvikta sovsacken och tande min pipa.

- Jag vill inte ge er nagra rad, sade jag. Men om jag befann mig i er situation, da hade jag forst flottat over de tyngre och storre grejorna pa sladarna - de som ar lattast att lossa.

Darefter, sade jag, skulle jag ha placerat kalkarna, en och en, tvars baten och fraktat dem hit, pa ratt sida om raken.

Det var latt att talas vid over vattnet. Raken var ju inte mer an femton meter bred.

Jag lade mig pa rygg pa sovsacksbyltet, rokte pipa, tittade mot himlen som blev allt molningare och kommenterade Andrees och Strindbergs farjningar over raken.

Egentligen, sade jag, tror jag att vi kan flotta sladarna som de ar, med full last och allt. Alla samtidigt. Men det ar naturligt vis bast att borja litet forsiktigt, att prova sig fram.

Efter ungefar en timme befann sig hela expeditionen, med man och allt, pa ratt sida om raken.

Kalkarna stuvades pa nytt.43

- Du borde lara dig konsten att halla kaften,44 sade Andree nar han for ett ogonblick stannade vid min sida.

Han yttrade de atta orden med lag, lugn och vanlig rost.

Ja, sade jag.

Eller nej? Varfor skulle jag halla kaften?

Baten vilade vid iskanten. Jag fick inte nagot svar.

Jag drog upp den, vande den, krop in under den, reste mig och bar den pa utstrackta armar fram till min kalke och placerade den i dess ratta, filtskodda lage.45

ANMARKNINGAR

1 von Heidenstam - фон Хейденстам (1859-1940), известный шведский писатель-реалист

2 Levertin - О. Левертин (1862-1906), шведский поэт и прозаик, специалист по истории литературы

3 Strindberg-А. Стриндберг (1849-1912), выдающийся шведский писатель второй половины XIX в., родоначальник шведского реализма

4 Froding - Г. Фрёдинг (1860-1911), видный шведский поэт, известный своими лирическими стихотворениями, посвященными родной губернии Вермлянд 8 Bjornson - Б. Бьёрнсон (1832-1910), норвежский писатель второй половины XIX в., представитель реализма в норвежской литературе

6 Ibsen - Г. Ибсен (1828-1906), крупнейший норвежский драматург, писатель-реалист, классик норвежской национальной литературы

7 Nansen - Ф. Нансен (1861-1930), замечательный норвежский исследователь Арктики, который впервые пересек Гренландию на лыжах (1888 г.); в 1893-96 гг. руководил экспедицией на "Фраме". Друг Советского Союза, один из организаторов помощи голодающим Поволжья в 1921 г.

8 Andree - С. Андре (1854-1897), шведский инженер, исследователь Арктики

В 1897 г. совместно с К. Френкелем и Н. Стриндбергом предпринял попытку пролететь над Северным полюсом на воздушном шаре "Орел". Полет закончился гибелью экипажа.

9 i tre ar hade Fram legat infrusen i drivisen - в течение трех лет "Фрам" был скован дрейфующими льдами; "Фрам" - норвежское полярное судно, построенное в 1892 г. Экспедиция Нансена дрейфовала на судне в 1893-96 гг. от Новосибирских о-вов до Шпицбергена. В настоящее время "Фрам" находится в музее в г. Осло (Норвегия).

10 Hon - имеется в виду судно "Фрам"

Слово "судно, корабль" относится в шведском языке к женскому роду и замещается местоимением hon.

11 Andree, Strindberg och Ekholm - Андре, Стриндберг и Экхольм

Андре - см. комм. 8, Стриндберг - участник организованных Андре экспедиций на воздушном шаре (в том числе и последней), Экхольм - участник одной из экспедиций на воздушном шаре, организованных Андре

12 Spetsbergen - Шпицберген (остров)

13 nast efter Nordenskiold och nordostpassagen - после Норденшельда и северо-восточного прохода

Н. Норденшельд (1832-1902) - шведский исследователь Арктики. В 1878-79 гг. на "Веге" первым прошел северовосточный проход из Атлантического океана в Тихий.

14 Kristianias studenter var fulla som kajor - Студенты Кристиании были пьяны в стельку

Kristiania - название г. Осло до 1925 г. Город был назван в честь короля Кристиана IV, основавшего его.

15 unionen med Sverige - уния со Швецией

В 1814 г. в Норвегии произошла буржуазная революция, была установлена ограниченная монархия. Это вызвало беспокойство Швеции и после безрезультатных переговоров началась война между Швецией и Норвегией, закончившаяся принятием шведско-норвежской унии и избранием Карла XIII королем Норвегии. В 1815 г. этот акт был скреплен шведским риксдагом. Неравноправная уния была расторгнута только в 1905 г., и Норвегия обрела, наконец, государственную независимость.

16 forst efter det kung Oskar adlat Nansen och upphojt honom till greve eller jarl - только после того как король Оскар возведет Нансена в дворянство и пожалует ему титул графа или ярла

Ярл - высший сановник при королевском дворе (в средние века).

17 att segla till nordpolen med ballong - лететь к Северному полюсу на воздушном шаре

18 att Virgos forsakringar och assuranser - что страховые документы судна "Вирго"

19 Kuylenstjerna - Кюленстьерна, чиновник в патентном бюро, где работал инженер Андре

20 gjorde sedan en bakatgaende sorti - затем вышел, пятясь задом

21 Jag ber om overseende (apx.) - Прошу снисхождения

22 Panoptikon - паноптикум

Собрание разнообразных, необычных предметов (например, восковых фигур), причудливых живых существ. В конце прошлого века в г. Стокгольме существовал музей восковых фигур.

23 Jag har overingenjorens svarsbrev har - Вот у меня ответное письмо главного инженера

Вежливая форма обращения в 3-м лице, широко употреблявшаяся ранее в шведском языке.

24 Formodligen var jag radd for ett nej. - Очевидно, я боялся получить отказ.

25 Jag har alltid tyckt illa om detta forbannade svenska och tyska titulerande. - Меня всегда чертовски раздражает обращение друг к другу с употреблением титулов, как это принято в шведском и немецком языках.

26 sex akademiker - шесть преподавателей высшего учебного заведения

27 Inte ens till husbehov. - зд. Даже в домашней обстановке.

28 Jag ar lite radd for skonandar (ирон.) - Я немного боюсь любителей искусства

29 Nar de ratta vindarna blaser. - Когда будет попутный ветер.

30 Under extremt gynnsamma forhallanden - При чрезвычайно благоприятных обстоятельствах

31 Bjorling och Kallstenius - Бьёрлинг и Кальстениус, погибшие исследователи Арктики

32 Sven Hedin -Свен Гедин (1865-1952), известный шведский исследователь, организовавший ряд экспедиций для изучения Центральной Азии

33 Swedenborg - Сведенборг; Планировался в качестве третьего участника экспедиции Андре, но заболел и был заменен К. Френкелем.

34 tvenne ganger - два раза tvenne (apx.) - два

35 Forsta halften av hans marsch gick i en enda uppforsbacke. - Первая половина его пути целиком была восхождением.

36 draghundar - упряжка собак

37 tilltagande molnighet - увеличивающаяся облачность

38 Men vara axlar var sa sonderskavda - Но наши плечи были настолько натерты

39 utrustade med batshakarna - оснащенные баграми

40 Ej utan anstrangning - Не без усилий

41 och endast den doda kraften i mitt sprang - и только скрытая сила, заключавшаяся в моем прыжке

42 Och jag ar forbannat roksugen. - И мне чертовски хочется курить.

43 Kalkarna stuvades pa nytt. - Сани были вновь загружены.

44 Du borde lara dig konsten att halla kaften - Тебе следовало бы научиться искусству держать язык за зубами

45 Jag drog upp den, vande den, krop in under den, reste mig och bar den pa utstrackta armar fram till min kalke och placerade den i dess ratta, filtskodda lage. - Я вытянул ее (лодку) на край полыньи, повернул, подлез под нее, поднялся и понес ее на вытянутых руках к саням, где поместил ее в специальное, покрытое войлоком место.

OVNINGAR

1. Ange ryska motsvarigheter Ull foljande svenska ord och uttryck:

vi hade samlats nagra stycken; pa Danskon hade han latit uppfora ballonghuset; Kristianias studenter var fulla som kajor; de sjong fosterlandska sanger; han hade hyllats som en hjalte; han lutade sig framat; blackpennan raspade mot papperet; jag tvekade lange innan jag skrev; jag examinerades fran Tekniska hogskolan i varas; jag har gjort langre vinterfarder ovan tradgranser an Fritjof Nansen hade gjort; ni maste ha manga att valja mellan

2. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:

kvallen innan; nagonsin; att fa tillfalle; jag ber om overseende; han satt helt stilla; forra aret; han sag oavvant pa mig; en bunt handlingar; att hanvisa; om ni minns sadana namn; att arrangera; tvenne ganger; jag har tagit mig friheten; att saknas; storslagen; en aterfard; att krypa ur nagot; hett; ett rejalt morgonmal; fortrafflig; en i taget; at var sitt hall; jag gav baten en knuff; jag ar roksugen

3. Ange svenska motsvarigheter for foljande:

расторгнуть унию со Швецией; возвести в дворянство; уехать ночным поездом; но все было напрасно; гениальный инженер; он потерпел неудачу; у него не было возможности обрубить швартовые концы воздушного шара; никто не знал, о чем беседовали эти два замечательных человека; всё было напрасно; портретное сходство; он проводил меня в кабинет; да, пожалуй, есть еще одна причина; если придется сделать вынужденную посадку; он открыл левую тумбочку письменного стола и вынул ящик; чрезвычайно благоприятные условия; устроить торжественный обед; я взял на себя смелость пригласить вас на торжественный обед; я свое сделал, теперь я хочу покурить; я раскурил трубку

4. Skriv ut ur texten meningar innehallande verb+Particip (I eller II) och oversatt dem till ryska.

5. Forklara pa svenska vad foljande ord och uttryck betyder:

en enkel men langvarig supe; nordostpassagen; att upplosa unionen med Sverige; portrattlikheten med vaxdockan pa Panoptikon var verkligen mycket stor; att nodlanda; min ballong ska ha en svensk besattning; att arrangera en val-komstmiddag; ni liknar varandra rent utseendemassigt; jag lossade baten fran min slade och satte den i vattnet

ПЕРЕЧЕНЬ ЛИТЕРАТУРЫ

(из которой заимствованы тексты)

1. Ahlin, Lars. Fangarnas gladje. Stockholm, 1947.

2. Albjorn - Carlson. Las och beratta. Del IV, Stockholm, 1963.

3. Dagerman, Stig. Vart behov av trost. Stockholm, 1955.

4. Danielsson, Tage. Sagor for barn over 18 ar. Stockholm, 1966.

5. DN-deckaren. Elva noveller ur Dagens Nyheters deckarpristavling 1966. Stockholm, 1966.

6. Ekelof, Maja. Rapport iran en skurhink. Stockholm, 1970.

7. Hjorth, Agnete; Manne, Gerd; Wistrand, Par, Ekroth, Gun. Leva bland manniskor. Stockholm, 1972.

8. Jonsson, Rejdar. Emilia, Emilia. Stockholm, 1972.

9. Lagerlof, Selma. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Stockholm, 1957.

10. Lagerkvist, Par. Bodeln. Stockholm, 1966, Onda sagor. Stockholm, 1965.

11. Lindgren, Torgny. Skolbagateller medan jag forsokte'skriva till mina overordnade. Stockholm, 1972.

12. Lo-Johansson, Ivar. Statarna. Stockholm, 1961.

13. Ny svensk berattarkonst. Stockholm, 1966.

14. Rundberg, Arvid. En svensk arbetares memoarer. Stockholm, 1973.

15. Radstrom, Par. I press och radio. Stockholm, 1968.

16. Sundman, Per Olof. Ingenjor Andrees luftfard. Stockholm, 1967.

ЛИТЕРАТУРА

(использованная при составлении комментариев)

1. Советский энциклопедический словарь. М., 1980.

2. История Швеции. М., 1974.

3. Панорама. М., 1967.

4. Tidens Lexicon. Stockholm, 1967.

5. Runnqvist, A. Moderna svenska forfattare. Stockholm, 1959.

6. Alving-Hasselberg. Svensk litteraturhistoria. Stockholm, 1957.

7. Illustrerad svensk ordbok. Stockholm, 1963.

8. Malmstrom, Sten - Gyorki, Irene. Bonniers svenska ordbok. Stockholm, 1980.

9. Gibson, Haldo. Svensk slangordbok. Stockholm, 1969.

10. Миланова Д. Э. Шведско-русский словарь. М., 1973.

KORTFATTADE UPPGIFTER OM FORFATTARE

Ahlin, Lars (fodd 1915). Debuterade 1943 med romanen "Tabb med manifestet". Han har skrivit manga romaner och ett mycket stort antal noveller. Novellen "Hundra vita mossor" ar hamtad ur novellsamlingen "Fangnas gladje" (1947).

Claesson, Stig (fodd 1928). Debuterade 1956. Claesson skriver bocker och sjalv illustrerar dem. Han ar ocksa tidningstecknare och en popular kolumnist. Hans prosa utmarks av lakonism. Mycket av vad han sager star att lasa mellan raderna. Hans verk ger upphov till eftertanke.

Dagerman, Stig (1923 - 1954). Debuterade 1945 med romanen "Ormen". Senare utgav romaner, novellsamlingar, en rad skadespel samt reportageboken "Tysk host" (1947). Novellen "Att doda ett barn" ar hamtad ur novellsamlingen "Vart behov av trost" (1955).

Danielsson, Tage (fodd 1928). Skriver bocker, revyer m. m. Han ar mycket ironisk i sina verk. Berattelserna ar hamtade ur "Sagan for barn over 18 ar".

Ekelof, Maja (fodd 1918). Har varit staderska hela sitt liv. Debuterade 1970 med "Rapport fran en skurhink" som blev stor succe. Nagra avsnitt ar hamtade ur denna bok.

Ekstrom, Jan (fodd 19-). Deltog i Dagens Nyheters deckarpristavling 1966, som anordnades i syfte att locka fram nagon okand forfattartalang. Elva noveller plockades fram ur 1100 tavlingsbidragen. Foreliggande novellen tillhor de framplockade.

Jonsson, Reidar (fodd 1944). Intervjuade en aldre kvinna i Hoganas och redigerade hennes berattelse i boken "Emilia, Emilia" (1972), varifran avsnittet ar hamtat.

Kjellgren, Josef (1907 - 1948). Debuterade med diktsamlingar, dar samhallets sociala hardhet angrips bittert. Mest kand ar hans kollektivroman "Manniskor kring en bro" (1935). Han har ocksa skrivit romaner, novellsamlingar och skadespel.

Lagerkvist, Par (1891 - 1979). Har skrivit mycket under sitt langa liv: romaner, novellsamlingar, dikter samt skadespel. Berattelsen "Bodeln" (forst utkom 1933) aterspeglar forfattarens negativa reaktion pa fascismens ankomst till makten i Tyskland. 1950 och 1974 blev Lagerkvist Nobelpristagare i litteratur.

Lagerlof, Selma (1858 - 1940). Framstaende svensk forfattarinna, Nobelpristagare i litteratur (1909), den forsta kvinnliga ledamoten i Svenska Akademien (1914). Handlingen i hennes bocker ror sig ofta pa gransen mellan saga och verklighet. Hon ar overtygad om att det goda ska vinna seger och att det basta hos manniskorna ska komma till sin ratt. De bada avsnitten ar hamtade ur "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige", som publicerades for forsta gangen 1906-07. Linden, Staffan (fodd 1926). Tidigare var spraklarare, numera forfattare och tecknare pa heltid. Debuterade som forfattare 1957. Hans bocker aterspeglar den tid, da han var spraklarare. Texten "Samtal mellan larare och ingenjor" ar hamtad ur "Jag - en larare" (1966).

Lingren, Torgny (fodd 1938). Tidigare var larare, numera forfattare. Beskriver lararlivet och dess problem, vilka han ar val bekant med. De bada novellerna ar hamtade ur "Skolbagateller medan jag forsokte skriva till mina overordnade" (1972).

Lobraten, Gunnar (fodd 1920). Debuterade som forfattare 1944. Hans forfattarskap har ett starkt socialt engagemang och foljer traditioner av 30-talets arbetardiktning. Novellen "Rosor och yllestrumpor" publicerades forsta gangen i "Aftontidningen" och ingick sedan i dess antologi "77 noveller av 44 forfattare" (1951).

Lo-Johansson, Ivar (fodd 1901). Skaffade sig bildning under stora svarigheter, samtidigt som han sysslade med kroppsarbete i olika former. Ivar Lo-Johansson har skrivit manga romaner, resebocker, noveller. Mest kand som skildrare av statarmiljo, denna illa stallda och organiserade folkgrupp. Hans verk bidrog till att avskaffa statarsystemet i Sverige. Sedan 1951 utger han en svit sjalvbiografiska romaner, dar varje volym haller sig kring ett visst tema.

Malmberg, Stig (fodd 1930). Debuterade som forfattare 1956 med en rad bocker om ungdomsproblem i Sverige. "Nykomlingen" ar hamtad ur "Mopeden. Historien om Kenta" (1969).

Rundberg, Arvid (fodd 1932). Debuterade forst 1962 med antimilitaristiska romanen "De sista". Sen dess har han utgett manga spannande verk, som beror en hel del politiska problem. "En svensk arbetares memoarer" ar skriven i form av memoarer av en vanlig svensk arbetare Gustav Erikson. Boken handlar om de svenska arbetarnas kamp for att forbattra egna levnadsforhallanden, for social rattvisa. Boken utkom 1973.

Rundqvist, Per Erik (fodd 1912). Debuterade som forfattare 1938 med roman "Sven-Patrik", atfoljd av en rad andra romaner. Dessutom utgav han en rad novellsamlingar. Hans romaner och noveller ar sallan rika pa yttre handelser, men tack vare skildringen av kanslor och psykologiska forbindelser skapar stor spanning. "Te och sympati" ingar i novellsamlingen "Den ofullandade sommaren" (1961). Radstrom, Par (1925 - 1963). Debuterade 1946 med "Men inga blommor vissnade". Har varit journalist, radioman. Skrev romaner, noveller, tidningsartiklar samt framtradde ofta i radio med debattinlagg. Han foresprakade frihet och fornuft, med stor formaga avslojde konventioner och vanetankande. Novellen "Kungen" ar hamtad ur den postumt utgivna boken "I press och radio" (1968). Sundman, Per Olof (fodd 1922). Fore debuten gjorde sig kand med personliga och fargstarka artiklar i fragor som rorde norrlandsk naturvard. Debuterade 1957 med novellsamlingen "Jagarna". Utgav senare en rad novellsamlingar och romaner. Romanen "Ingenjor Andrees luftfard" utkom 1967.